3. Läget för olika grupper
3.4. Läget för äldre
Utbudet av särskilt boende
I årets bostadsmarknadsenkät bedömer tolv kommuner att det råder balans på bostadsmarknaden vad gäller utbudet av särskilt boende för äldre. Det är en fler än förra året och andra året i rad som antalet kommuner som bedömer att det är balans ökar. I Sorsele och Vilhelmina har dock bedömningen gått från balans till underskott.
Under 2021 är det endast Vännäs kommun som bedömer att det kommer att påbörjas nybyggnation av särskilt boende för äldre då tio lägenheter bedöms tillkomma. Under 2022 bedömer Bjurholm att det kommer att påbörjas nybyggnation av 60 lägenheter och Umeå att det kommer att påbörjas nybyggnation av 120 lägenheter i särskilt boende.
Figur 16. Karta över utbudet av särskilt boende för äldre i kommunerna i Västerbottens län. Balans Underskott Sorsele Storuman Lycksele Norsjö Vilhelmina Skellefteå Vindeln Bjurholm Umeå Vännäs Nordmaling Robertsfors Dorotea Åsele Malå
43
Hög andel äldre i länet
Västerbottens län har en högre andel äldre än riket som helhet, en andel som enligt SCB förväntas bli ännu större i framtiden, särskilt de över 80 år.43
Tabell 5. Andel av befolkingen i åldersgrupperna 65-79 år och 80 + år i kommunerna i Västerbottens län 2020 och 2031.
Kommun Andel 65-79 år 2020 Andel 80 + år 2020 Andel 65-79 år 2031 Andel 80 + år 2031
Bjurholm 20,4 % 9,7 % 20,4 % 10,9 % Dorotea 22,6 % 10,0 % 23,2 % 11,1 % Lycksele 17,8 % 6,9 % 17,9 % 9,4 % Malå 21,1 % 7,5 % 21,7 % 9,7 % Nordmaling 20,7 % 7,7 % 19,3 % 10,7 % Norsjö 21,3 % 7,7 % 21,2 % 9,4 % Robertsfors 20,1 % 6,6 % 19,0 % 9,0 % Skellefteå 17,7 % 6,4 % 17,5 % 9,0 % Sorsele 20,3 % 9,3 % 24,1 % 9,4 % Storuman 21,0 % 8,2 % 21,3 % 10,5 % Umeå 12,7 % 4,2 % 12,3 % 6,6 % Vilhelmina 19,7 % 7,5 % 21,1 % 9,9 % Vindeln 20,1 % 7,5 % 18,9 % 9,5 % Vännäs 15,5 % 6,1 % 14,9 % 8,5 % Åsele 22,5% 8,7% 21,9% 11,5 %
43 SCB, folkmängd efter ålder och region 2020 och 2031. Befolkningsframskrivningen baseras på fruktsamhet, dödlighet och flyttmönster de senaste nio åren och antaganden om att utvecklingen fortsätter. Företagsetableringar eller annat som kan påverka utvecklingen fångas inte upp i framskrivningen.
Fler kommuner har seniorbostäder och trygghetsbostäder Elva kommuner uppger i årets enkät att det finns seniorbostäder i
kommunen. Det är två fler än föregående år. Sex av kommunerna bedömer att det finns ett tillräckligt antal seniorbostäder i kommunen. En kommun, Dorotea, bedömer att det finns fler seniorbostäder än vad som efterfrågas och sex kommuner att det finns för få seniorbostäder. Det är bara en kommun, Umeå, som bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av seniorbostäder under 2021. Ingen kommun bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av seniorbostäder under 2022.
Åtta kommuner uppger att det finns trygghetsbostäder i kommunen, det är fyra fler än föregående år. Fem kommuner bedömer att det finns ett tillräckligt antal trygghetsbostäder och sex kommuner att det finns för få. Det är endast en kommun, Norsjö som bedömer att det kommer att påbörjas byggnation av trygghetsbostäder under 2021 och 2022.
Tre kommuner, Sorsele, Storuman och Åsele uppger att de har infört boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. Bjurholm, Dorotea och Lycksele uppger att det finns ett otillräckligt antal platser i biståndsbedömt trygghetsboende.
Fler platser i särskilt boende kommer behövas
Enligt Socialstyrelsen så har cirka 36% av de över 80 år insatser enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst, särskilt boende eller korttidsboende. Av de som bodde i särskilt boende under 2019 var 66% kvinnor och 34% män. Både för de över 65 år och för de över 80 år så har andelen med beslut om särskilt boende minskat under 2010-talet, samtidigt som de som har kommunal hemsjukvård har ökat.44
Enligt de uppgifter som kommunerna har lämnat i bostadsmarknadsenkäten fanns det 2 966 platser i särskilt boende för äldre och 266 platser
i korttidsboende för äldre i Västerbottens län 2020. Statistik från
Socialstyrelsen visar att det i Västerbottens län fanns 770 personer mellan 65- 79 år och 2 734 personer över 80 år som bott i särskilt boende under 2020.45
Om Socialstyrelsens statistik kan antas ge en rättvisande bild över antalet boende innebär det att cirka 1,8 % av de mellan 65-79 år och cirka 17,7 % av de över 80 år i länet har bott i särskilt boende under 2020. En indikation om framtida behov av platser i särskilt boende kan fås genom att anta att andelen som har behov av det i dessa åldersgrupper kommer vara lika stor 2031 som 2020. Med utgångspunkt i SCB:s befolkningsframskrivning skulle det i så fall innebära att totalt cirka 4 600 personer kan ha behov av en plats i särskilt boende i Västerbottens län år 2031. Detta är endast en grov uppskattning men den visar att det är angeläget att kommunerna gör prognoser över framtida behov inom vård- och omsorg och planerar för åtgärder i god tid.
44 Socialstyrelsen, (2021), Behov av och tillgång till särskilda boendeformer för äldre. 45 Socialstyrelsen, personer 56-79 och 80+ år som bor i permanent särskilt boende 2020.
45
Många äldre har låga inkomster
Äldres inkomster sjunker med stigande ålder samtidigt som preferenser och behov förändras. Många kan därför ha svårt att lämna en bostad med relativt lägre boendekostnad för bostäder med bättre tillgänglighet som hyresrätter och senior- eller trygghetsbostäder.
En grupp som kan ha särskilt svårt att förändra sin boendesituation är de som har haft låg arbetsinkomst och vars pension helt eller delvis utgörs av garantipension.46 Av de som hade allmän pension i länet i februari 2021 fick
cirka 16 000 personer garantipension. Av de som fick garantipension var nästan 83 % kvinnor, och av alla kvinnor som fick inkomstpension fick cirka 42 % garantipension. I februari 2021 fanns det 562 kvinnor och 140 män i länet som enbart hade garantipension. Medelbeloppet för kvinnor som fick garantipension var cirka 6 500 kronor och för män cirka 7 658 kronor.47
För personer över 65 år med låg pension finns möjlighet att ansöka om bostadstillägg. Det kan som mest uppgå till 6 540 kronor per månad och syftar till att bidra till en skälig levnadsnivå och bostadsstandard. Under 2020 betalades bostadstillägg ut till totalt 7 374 personer i Västerbotten. Antalet personer som fått bostadstillägg utbetalt någon gång under året har minskat med cirka 500 personer jämfört med 2016. Av de som fått bostadstillägg är de allra flesta kvinnor, nästan 76%. Den andelen har dock minskat något jämfört med 2016 då 79 % av de som beviljades bostadstillägg i länet var kvinnor.48
Äldre kan ha svårt att tillgodose sina bostadsbehov
Sammanställning av forskning om äldres bostadsval och preferenser visar att de mest avgörande faktorerna när äldre flyttar är förändringar i hushållet som gör att man blir ensam, samt ökad ålder. När äldre flyttar är det vanligt att de flyttar till ett mindre boende, och då ofta till hyresrätt. Det stämmer i sin tur överens med äldres preferenser som ändras från sådant som förknippas med småhus som stor bostadsyta och trädgård, till preferenser som bättre stämmer överens med boende i hyresrätt, som mindre bostadsyta, bättre tillgänglighet, minskat ansvar för underhåll och balkong istället för trädgård.49
I en magisteruppsats där äldre i Sorsele, Storuman och Vilhelmina intervjuats om boendepreferenser framkommer att många saknar mötesplatser för samvaro och efterfrågar ett boende som kan erbjuda gemenskap.50
46 Den som är ensamstående och får mindre än 12 609 kr, eller den som är gift och får mindre än 11 224 kr i inkomstpension före skatt kan få garantipension.
47 Pensionsmyndigheten, antal personer med garantipension.samt medelbelopp. 48 Pensionsmyndigheten, antal personer som fått bostadstillägg 2016-2020.
49 Abramson (2015), Äldres bostadsval och preferenser - en sammanställning av aktuell forskning.
50 Scherbakova (2021), What do the elderly demand? A study of the living environment in Storuman-, Sorsele and Vilhelmina municipality.
Senior- och trugghetsbostäder är boendeformer som skulle kunna möta dessa preferenser. Kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten visar att det i flera kommuner finns ett otillräckligt antal platser i dessa boendeformer. Givet marknadsförutsättningar och allmännyttans möjligheter till ny- och ombyggnation är det dock en svår uppgift för många kommuner att
tillgodose de behov som finns. Det är en bild bekräftas i den magisteruppsats som nämns ovan där företrädare för kommunerna ger uttryck för att
kostnaderna för renovering och ombyggnation är ett hinder för att skapa fler bostäder anpassade för äldre.51
Senior- och trygghetsbostäder som kan möjliggöra för fler äldre att bo i eget boende längre och som kan bli en kostnadsbesparande åtgärd för kommunerna riskerar därför att bli ett alternativ endast för kommuner som är intressanta för privata byggaktörer eller där allmännyttan har ekonomiska förutsättningar att bygga nytt eller bygga om. Då hyror i nyproduktion ofta är höga så riskerar det också att bli ett alternativ endast för äldre med god ekonomi. Det är därför angeläget att skapa mer jämlika förutsättningar för äldre att kunna efterfråga bostäder som passar deras behov och preferenser.
Foto: Mostphotos..
51 Scherbakova (2021), What do the elderly demand? A study of the living environment in Storuman-, Sorsele and Vilhelmina municipality.
47