3. Läget för olika grupper
3.8. Personer som inte kan tillgodose sina behov på ordinarie bostadsmarknad
Kommunernas arbete med att förebygga vräkningar
I bostadsmarknadsenkäten uppger alla kommuner utom Robertsfors, Sorsele, Storuman och Åsele att de arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder både för barnfamiljer och övriga.
Det vanligaste kommunerna gör för att förebygga vräkningar är att föra dialog med hyresvärdar samt ge råd och stöd till den som riskerar att bli vräkt. Umeå kommun bedriver samverkan med flera olika aktörer som Kronofogden, Svenska kyrkan, bostadsbolag, psykiatrimottagning och Stadsmissionen för att få de olika aktörerna att samarbeta för att motverka vräkningar. Socialtjänsten vid Umeå kommun får också information från bostadsbolag när någon riskerar vräkning så att de kan erbjuda råd och stöd. Skuldsatta och vräkningar
Antalet skuldsatta hos Kronofogden i Västerbottens län har under det senaste året ökat något, från 5723 personer till 5759 personer. Det är männen som står för ökningen då antalet skuldsatta kvinnor har minskat. Samtidigt har skuldbeloppet i Västerbottens län ökat med cirka 4,3 % mellan år 2019 och 2020 vilket är mer än mellan år 2018 och år 2019 då skuldbeloppet ökade med 0,3 %. I riket som helhet har skuldbeloppet ökat med 5,6 % mellan 2019 och 2020.53
År 2020 verkställdes 43 avhysningar i Västerbottens län vilket är fler än under 2018 då 28 avhysningar verkställdes, men färre än 2019 då 46 avhysningar verkställdes.54 I förra årets bostadsmarknadsanalys framfördes att det finns en
risk att antalet skuldsatta och antalet avhysningar skulle öka som en följd av coronapandemin. Att skuldbeloppet ökat i såväl riket som i Västerbottens län skulle kunna förklaras av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Dessa effekter går ännu inte att se på antalet skuldsatta och antalet avhysningar. Det är dock möjligt att effekterna kommer att visa sig först under kommande år.
53 Kronofogdemyndigheten, antal skuldsatta samt skuldbelopp. 54 Kronofogdemyndigheten, genomförda vräkningar.
Länsstyrelsens arbete med vräkningsförebyggande insatser Länsstyrelserna fick i 2020 års regleringsbrev i uppdrag att stödja
kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelserna har haft varierande resurser att arbeta med uppdraget och Coronapandemin har för många länsstyrelser inneburit att planerade aktiviteter har skjutits på framtiden då omprioriteringar har varit nödvändiga.
Nationell samverkan
Länsstyrelserna har haft en aktiv nationell samverkan och en kontinuerlig dialog om uppdraget vid handläggarträffar och seminarium. Samverkan och erfarenhetsutbyte har också skett externt tillsammans med
Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen, Boverket, Finansdepartementet och Sveriges Allmännytta samt internt inom länsstyrelserna mellan olika sakområden.
Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram ett filmat utbildningspaket där arbetet har samordnats av Expertgruppen för Bostadsförsörjning inom länsstyrelsernas samhällsbyggnadsnätverk. Utbildningspaketet ska fungera som ett stöd till kommuner, fastighetsägare och kronoinspektörer i deras vräkningsförebyggande arbete och bidra till både kunskapsuppbyggnad och praktiskt stöd.
Regionala aktiviteter
Flera länsstyrelser har arrangerat digitala seminarier och konferenser med innehåll som berör vräkningsförebyggande arbete, hemlöshet, barnperspektiv och former för lokal samverkan.
Länsstyrelsen Västerbotten har tidigare tillsammans med länsstyrelserna i Norrbotten och Västernorrland och Kronofogdemyndigheten tagit fram ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete. Metodstödet uppdaterades 2020 för att stärka barnperspektivet.55 Som en del i genomförandet av
regleringsbrevsuppdraget planerar Länsstyrelsen i Västerbotten och Norrbotten att under hösten 2021 genomföra ett digitalt seminarium om vräkningsförebyggande arbete riktat till kommuner och bostadsbolag i de båda länen.
55 Länsstyrelsen Västerbotten m.fl. (2020), Hemma! – Ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete.
57
Att förebygga vräkningar kräver kontinuerligt samarbete
De flesta kommuner arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder. Det visar både kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten och erfarenheterna från den dialog som många länsstyrelser har fört med kommunerna inom ramen för regleringsbrevsuppdraget. Vissa kommuner uppger att de inte arbetar vräkningsförebyggande eller uppsökande men de har upparbetade rutiner när barn riskerar att drabbas. Centralt blir därför också att definiera vad som är förebyggande åtgärder, när är åtgärden proaktiv och när är den aktiv? Länsstyrelsernas erfarenheter är att det inte alltid finns en tydlig gräns och att det hos vissa kommuner finns ett behov av att både definiera det vräkningsförebyggande arbetet och precisera hur det ser ut.
Utifrån genomförda aktiviteter och samverkan med berörda aktörer och myndigheter vill länsstyrelserna lyfta fram följande iakttagelser och utmaningar.
Tidig dialog är centralt
Tidig dialog med hyresgäster som har en sen hyresinbetalning, hyresskulder eller riskerar att stå inför en vräkning är centralt för en bra samverkan och ett förebyggande arbete. Detta kan innefatta både kontakt via brev eller telefon men också hembesök. Även budget- och skuldrådgivningen är en viktig aktör för hjälp och stöd.
Samarbete med fastighetsägare – en förutsättning för ett bra arbete
En majoritet av kommunerna uppger att det finns en upparbetad och aktiv samverkan med de kommunala bostadsbolagen. Vissa kommuner har kontinuerliga samverkansmöten mellan socialtjänst och det kommunala bostadsbolaget. Däremot svarar många att det är svårare att få till samverkan med privata fastighetsägare. Bättre samverkan med privata fastighetsägare är av stor vikt i det vräkningsförebyggande arbetet.
En Väg In
För att underlätta den tidiga dialogen och samverkan är det viktigt att det finns personer som har ett mandat och en roll som innefattar en tydlig länk mellan hyresvärd och socialtjänst. Vissa kommuner har särskilda
boendekoordinatorer som fungerar som en ”spindel i nätet” för att underlätta den tidiga kontakten.
Tydliga rutiner med barnperspektiv
Länsstyrelserna upplever att det vräkningsförebyggande arbetet i många kommuner är väldigt personberoende. Det betyder att det ofta tappar fart när medarbetare som har byggt upp rutiner slutar. Därför är det av stor vikt att det finns tydliga rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet. Rutinerna bör ha ett barnperspektiv med tydliga åtgärder om barnfamiljer riskerar att vräkas.
Information till hyresgäster – en möjlighet att förhindra framtida problem
Flera fastighetsägare och kommuner har ett aktivt boendestöds- och informationsarbete för de hyresgäster som behöver det. I detta ingår bland annat att informera om vad som händer vid sen hyresinbetalning och hur de kan kontakta hyresvärden om problem uppstår.
Resurser påverkar arbetet
Flera kommuner uppger att resursfrågan är central för att kunna arbeta med det förebyggande arbetet. Saknas resurser så blir både det proaktiva uppsökande arbetet och det vräkningsförebyggande arbetet som endast gäller vuxna hushåll lidande eftersom barnfamiljer prioriteras.
Aktiv medverkan påverkar behovet av vräkningsförebyggande arbete
Några kommuner anger att det uppstår en problematisk situation när andra kommuner medverkar till att särskilt utsatta hushåll bosätter sig i kommunen, det som också kallas social dumpning eller social export. Detta påverkas också av det i samma kommuner finns undermåliga fastigheter i vilka dessa hushåll ofta hamnar. Sammantaget skapar det ett ökat behov av vräkningsförebyggande åtgärder och ett aktivt arbete från socialtjänstens sida i kommuner där resurserna och möjligheterna att arbeta med detta är begränsade.
Olovlig andrahandsuthyrning försvårar uppföljning
Den ansträngda bostadsmarknaden med underskott av bostäder i flertalet kommuner har medfört ett ökat antal hushåll som bor olovligen i andra eller tredje hand. För socialtjänsten är det ibland svårt att veta vilka som bor i bostaden och det kan uppstå en situation där den som står på kontraktet inte vet om att de som bor i lägenheten riskerar att vräkas. Det innebär också att det finns barn som drabbas av vräkning men som inte syns i statistiken.
Svår avvägning vid information till barn
När barnfamiljer riskeras att vräkas eller står inför en stundande vräkning uppger vissa företrädare från socialtjänsten att det är svårt att göra rätt avvägning vad gäller information till barnen. Ibland kan information som handlar om att de kommer att tvingas flytta från sitt hem eller att de snabbt måste plocka ihop sina saker göra mer skada än nytta för barnen. Avvägningen mellan att ge barnen den information de har rätt till men samtidigt inte förvärra barnens situation upplevs som svår.
Föräldrars eget ansvar är en viktig utgångspunkt
Flera kommuner och fastighetsägare påpekar att föräldrar har ett ansvar att undvika att vräkningar uppstår. Här uppger flera kommuner att det finns möjlighet till samtalsstöd och hjälp för att undvika vräkning, men att individens egna vilja/ovilja att ta emot hjälp också är central. Det är dock viktigt att kommunerna säkerställer att alla vet att dessa möjligheter finns.
59 Barn som utvisas särskilt utsatta
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en bostad. Erfarenheter från kommunernas arbete visar att det har funnits fall där det har saknats stöd från Migrationsverket och polisen när barn som ska utvisas har vräkts. Det har inneburit att hushåll vräks men sedan inte har någonstans att bo i väntan på utvisning. Hanteringen av detta har inneburit att vissa aktörer tar på sig ett personligt ansvar där exempelvis Kronofogdens personal skjutsar personer till andra orter för tillfälliga boenden. Här behövs ett mer strukturerat
arbetssätt och tydliga rutiner för att undvika bristfälliga och för barnen särskilt påfrestande lösningar.
hemma!
ETT METODSTÖD FÖR VRÄKNINGS- FÖREBYGGANDE ARBETE ETT SAMARBETE MELLAN TR E LÄ N SS TY RE LSE R O CH K RO NO FO G D EN • Foto: Mostphotos.
Hemlöshet och sociala kontrakt
Enligt Socialstyrelsen är personer som hyr en lägenhet i andra hand av kommunen i en situation av hemlöshet. Alla kommuner i länet utom Sorsele uppger att de efter biståndsbeslut hyr ut lägenheter i andra hand till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Hur många som har fått ett boende denna väg råder det dock osäkerhet kring då flera kommuner inte har lämnat dessa uppgifter i årets bostadsmarknadsenkät. Så har det även varit tidigare år vilket gör att det svårt att följa utvecklingen över tid.
Tio av länets 15 kommuner uppger att de har ett regelbundet samarbete med det kommunala bostadsbolaget för att få fram bostäder som sedan kan hyras ut i andra hand, fyra kommuner har också ett sådant samarbete med privata hyresvärdar. Fem kommuner direktäger bostäder som kan användas både för dem som är berättigade till en bostad enligt socialtjänstlagen och de som inte är det.
Några uppgifter om hur många som är akut hemlösa, som bor på institution eller som har ett eget ordnat kortsiktigt boende finns inte. Det är därför svårt att ge en rättvisande bild av omfattningen av hemlösheten i länet och vilken karaktär den har. När Socialstyrelsen gjorde en kartläggning 2017 var den vanligaste hemlöshetssituationen i Sverige att bo i någon form av långsiktig boendelösning. Denna kartläggning omfattade en enskild vecka 2017 och ger endast en ögonblicksbild. Det finns således behov av bättre och mer aktuella underlag för att kunna bilda sig en uppfattning av hemlöshetens utbredning och karaktär i både länet och landet.
Olika situationer av hemlöshet1
• akut hemlöshet hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller skyddat boende.
• institutionsvistelse och stödboende så som kriminalvårdsanstalt, HVB-hem, familjehem eller stödboende som drivs av socialtjänst eller hälso- och sjukvården.
• långsiktig boendelösning som försökslägenhet, träningslägenhet eller socialt kontrakt.
• eget ordnat kortsiktigt boende så som inneboende hos släkt eller vänner eller tillfälligt andrahandskontrakt.
61
De flesta kommunerna i länet uppger att de arbetar för att motverka hemlöshet. Det görs oftast genom uppsökande verksamhet för att
förebygga vräkningar genom rådgivning eller särskilda insatser, eller genom uthyrning av lägenheter i andra hand. Det finns också kommuner som har överenskommelser med privata fastighetsägare om att sänka kraven på den bostadssökande och godkänna försörjningsstöd eller etableringsersättning som inkomst. En kommun ställer också ut hyresgarantier som ett sätt att motverka hemlöshet.
Förturer
I bostadsmarknadsenkäten är det endast fyra kommuner som uppger att det går att ansöka om förtur i det allmännyttiga bostadsföretagets kö. Samtidigt uppger sju kommuner i enkätundersökningen om våldsutsattas boendesituation att de använt förturer för denna grupp. Att det är så pass få kommuner som använder förtur kan bero på att kön till de allmännyttiga bostäderna i flera kommuner inte är särskilt lång varför det kan vara möjligt att få tag i en bostad relativt enkelt även utan förtur.
Flera kommuner uppger att de hjälper de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden eller som har behov att förändra sin boendesituation på annat sätt. Det görs bland annat genom överenskommelser med allmännyttan om att en viss del av beståndet får hyras av kommunen som i sin tur hyr ut i andra hand (se föregående avsnitt). Huruvida detta ska betraktas som förtur är dock osäkert då det inte framgår om andrahandskontrakten övergår till förstahandskontrakt.
Det vanligaste är att anvisade nyanlända personer får förtur. Förturer har även lämnats till hemlösa, personer i behov av skyddat boende och våldsutsatta kvinnor, personer som av ekonomiska skäl behöver flytta till en billigare bostad och personer som av medicinska och sociala skäl behöver en annan boendelösning. Det har även förekommit att personer som fått arbete i en kommun och hushåll som på grund av separation behöver en ny bostad fått förtur.
Förturer skulle kunna användas för att hjälpa fler hushåll som exempelvis ofrivilligt hemmaboende vuxna eller de som trångbodda och har svårt att flytta till ett större boende. Det är dock upp till kommunerna, och de kommunala bostadsbolagen, att besluta om hur de väljer att använda förturer för att tillgodose de behov som finns.
Förtur
Förturer används för att hjälpa dem som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden eller påverka sin boendesituation och innebär att ett hushåll ges företräde till förstahandskontrakt utifrån olika kriterier.
Hyresgarantier används i liten utsträckning
I Västerbottens län är det bara fyra kommuner som uppger att de ställer ut kommunala hyresgarantier, Lycksele, Nordmaling, Skellefteå och
Sorsele. De flesta kommuner som inte använder hyresgarantier uppger att frågan inte har varit aktuell för övervägande. Umeå kommun uppger att användning av hyresgarantier ska utredas och Storuman att det blir en för administrativt betungande uppgift. Vindelns kommun uppger att målgruppen för hyresgarantier inte finns i kommunen eller att de bedöms kunna lösa situationen med egen borgensman.
De kommuner som ställer ut hyresgarantier uppger att de har kunnat hjälpa personer med betalningsanmärkningar, skulder, personer som har låg inkomst i förhållande till hyresvärdens krav och personer som har misskött sig i tidigare boende.
I den pågående utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning som ska redovisas i november 2021 ska systemet med hyresgarantier analyseras utifrån om det är ändamålsenligt och effektivt som stöd för de som söker bostad.56
Hyresgaranti
Hyresgaranti innebär att en kommun gör ett borgensåtagande för att garantera en hyresgästs skyldighet att betala hyran. Det kan exempelvis vara aktuellt för den som har en tillfällig anställning eller en betalningsanmärkning och därför kan ha svårt att uppfylla de inkomstkrav som många hyresvärdar har. Om kommunen lämnar hyresgaranti har de möjlighet att få ett statligt bidrag om 5000 kr enli förordning (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgaranti För att kommunen ska kunna få bidrag ska hyresgarantin lämnas till personer eller hushåll som har ekonomiska förutsättningar att kunna betala hyran utan stöd enligt socialtjänstlagen.
gt er.
63
Få kommuner lämnar bidrag för boendekostnader
I Västerbottens län är det endast Umeå kommun som har använt sig av möjligheten att lämna ekonomiskt stöd till enskilda hushåll för att minska deras kostnader för att inneha en permanentbostad eller skaffa en permanentbostad. Detta genom ett kommunalt bostadstillägg för att subventionera hyra i särskilt boende, servicebostäder och gruppbostäder. Möjligen är detta en outnyttjad möjlighet som kommunerna skulle kunna använda sig av i större utsträckning för att stödja personer som inte kan tillgodose sina bostadsbehov på egen hand och på marknadens villkor.
Ekonomiskt stöd till enskilda hushåll
Enligt 2 kapitlet 6 § i lag (2009:47) om särskilda kommunala
befogenheter har kommunerna möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till enskilda hushåll för att minska deras kostnader för att inneha en permanentbostad eller skaffa en permanentbostad. Det kan exempelvis göras genom kommunalt bostadsbidrag eller bostadstillägg eller genom kommunal borgen för nybyggnad av bostäder.
Social dumpning
Statskontoret fick under 2020 i uppdrag av regeringen att kartlägga aktiv medverkan till bosättning i annan kommun, det som också kommit att kallas för social dumpning eller social export. Detta fenomen har uppmärksammats de senaste åren och innebär att en kommun genom sitt agerande får
en person med försörjningsstöd att flytta till en annan kommun utan att personen själv har uttryckt en tydlig vilja att flytta. De som utsätts för detta befinner sig i en socialt eller ekonomiskt utsatt situation. Statskontoret lyfter i sin kartläggning fram nyanlända, personer med missbruk eller andra sociala problem, strukturellt hemlösa och personer i behov av skyddat boende som utsätts för detta.57
Enligt Statskontoret kan det vara svårt att slå fast när en person utsätts för aktiv medverkan till bosättning i en annan kommun. Detta eftersom ett beslut att flytta alltid fattas av den enskilde och inte kan vara tvingande. Dock kan kommuner agera på sätt som gör att den enskilde upplever att den är tvungen att flytta. Det kan bland annat handla om att en kommun kräver att en person söker bostad utanför kommunen för att beviljas försörjningsstöd, att kommuner hjälper en person med flyttkostnader och hyra i den nya kommunen, eller att kommuner genom bostadsrådgivning hjälper en person att hitta en bostad i en annan kommun.
Statskontorets kartläggning visar att 63 % av landets kommuner har tagit emot nya invånare som fått hjälp av socialtjänsten i sin tidigare hemkommun att ordna ett boende i den nya kommunen. Den visar också att det är
vanligare att kommuner med låg skattekraft, högre arbetslöshet än
genomsnittet och som uppger att de har balans eller överskott av bostäder i kommunen tar emot nya invånare som fått hjälp av socialtjänsten att ordna boende i den nya kommunen.
Uppgifterna ovan kommer från en enkät som Statskontoret genomfört. I Västerbottens län var det många kommuner som inte besvarade enkäten varför det är svårt att dra slutsatser om hur vanligt förekommande aktiv bosättning är i länet. Av de som besvarade enkäten uppgav fyra kommuner att de tagit emot nya invånare som fått hjälp av socialtjänsten i sin tidigare hemkommun att ordna bostad i den nya kommunen. Utifrån vad som framkommit i Statskontorets kartläggning skulle dock flera av länets kommuner kunna vara sådana till vilka andra kommuner hjälper personer att flytta då flera har både lägre skattekraft än genomsnittet och bedömder att det är balans på bostadsmarknadne eller att det finns ett överskott av bostäder.
65