Håller absolut med Håller med Håller inte med Håller absolut inte med
Jag läser bara om jag måste 7 15 15 11
Läsning är en av mina favoritsysselsättningar 5 5 24 14
Jag tycker om att prata om böcker med andra
människor 7 16 21 4
Jag tycker det är svårt att läsa klart böcker 2 12 18 16
Jag läser bara för att få den information jag
behöver 7 11 17 13
Jag har mycket svårt för att sitta stilla och läsa i
mer än några minuter 8 3 16 21
Jag läser helst snabbt för att bli klar 10 14 17 7
Jag anpassar min läshastighet efter typ av text 17 24 4 3
Jag stannar då och då och funderar över min
förståelse under läsningen 8 23 15 2
Jag funderar över min förståelse efter
läsningen. Fick jag ut det jag ville? 8 26 10 4
Svaren har räknats om till en kvot (se metodavsnittet 5.3 och bilaga 2) för varje elev. En tänkt ideal läsare kan få maximalt 40 poäng. Genomsnittet i de två klasserna landade på 27,1 poäng med ett spann mellan 16 poäng (“svag” läsare) och upp till toppnoteringen på 37 poäng (“god” läsare).
Vad är det då för typ av läsare som svarar positivt på fråga 2 (“Var lässtrategierna till hjälp för att förstå den andra novellen?”) och fråga 11 (“Underlättade lässtrategierna för dig att förstå den andra novellen”)?
45
Bilden är inte entydig. Tittar man på fråga 2 finns här bland dem som svarat positivt både läsare med låg kvot (17) och läsare med hög kvot (37) representerade. Och genomsnittet landar på 26,8 - alltså strax under genomsnittet för klasserna i sin helhet. Det verkar alltså som om både goda och svaga läsare upplever att strategierna ger effekt på läsningen.
Tittar man istället på fråga 11 är spridningen något mindre (23-37) och genomsnittskvoten något högre (28,5). Den är en liten skillnad, beräknad utifrån ett litet underlag, men kanske kan tendensen återspegla det faktum att det är metakognitivt mer krävande att framgångsrikt tillämpa strategierna ensam. Det är helt enkelt starkare läsare som upplevt att strategierna fungerat vid analysen av den tredje novellen.
Vänder man på perspektivet och tittar på de elever som svarat negativt på frågorna 2 och 11 framträder ett tydligare mönster. Intressant nog är det övervägande elever med höga poäng på fråga 13 (alltså starka läsare) som inte upplevde att de hade någon hjälp av strategierna. Tydligast märks detta vid den tredje novellen. Endast tre elever var uttalat negativa. Samtliga tre svarande har poäng på fråga 13 som ligger klart över genomsnittet (33, 35. 36). Det finns därför anledning att förmoda att det rör sig om rutinerade läsare med egna utvecklade strategier för läsningen. Det bekräftas även av kommentarer från två av eleverna i enkäten:
E-30: Mitt eget sätt att läsa, Min egen strategi som jag använder, är lättare o funkar bättre
för mig.
E-12: De förkunskaper jag hade om hur man kan läsa en text effektivt var någorlunda lättare.
Jag kände att det var svårare att följa med handlingen när man var tvungen att ställa frågor hela tiden.
Det är fler elever som svarar att de inte hade någon hjälp av strategierna vid analysen av den andra novellen, åtta stycken. Här har hälften fått en poäng över genomsnittet (35, 33, 33, 29), två ligger på genomsnittet och två ligger rejält under genomsnittet (16, 18), men snittet (27,3) skiljer sig inte stort från den genomsnittliga kvoten i klasserna i sin helhet. Tendensen är alltså densamma hög, även om bilden inte är lika tydlig. Hög motivation och metakognition kännetecknar merparten av dem som inte finner strategierna effektiva.
Det är också intressant att titta på hur de som upplever sig hjälpta har svarat på den första frågan om arbetet varit kul eller inte. En majoritet (mellan 63 och 68 procent beroende på om
46
man tittar på fråga 2 eller fråga 11) är elever som svarat jakande på den första frågan. Arbetet med novellanalys har upplevts som lustfyllt.
Men det är inte så enkelt som att alla som tyckt det var kul också känner sig hjälpta. 25 elever svarar jakande. 19 av dessa (76 procent) är hjälpta vid novell 2 och 15 (60 procent) vid den tredje novellen.
Det finns alltså ingen given koppling, vare sig mellan att arbetet upplevts kul eller att man i skattningen i fråga 13 uppvisar hög motivation och metakognition. När jag läser texter har jag en egen lässtrategi då jag skapar en bild av vad jag läst i huvudet. Den strategin fungerar bäst för mig när jag ska analysera något, skriver exempelvis en elev (E-11) som tycker att
novellarbetet varit kul men som ger omdömet “varken eller” på frågorna om det varit givande. Här finns alltså en inre motivation men samtidigt en utvecklad egen metakognitiv reflektion som eleven uppenbarligen tycker fungerar bättre.
Blir RT-metoden då för banal för elever som redan ser sig själva som goda läsare? Inte nödvändigtvis. En av intervjupersonerna beskriver sig själv som analytisk och van vid att tänka kring sin förståelse under läsningens gång. Eleven ser ändå stora fördelar med en uttrycklig undervisning i strategierna:
IP-1: Även om jag gjort saker utan att tänka efter så nu vet jag ändå lite mer vad jag gör så
om det är en fördel eller vad det kan ge för resultat. Det tycker jag är jättebra och vissa kanske tänker mer på det nu när du gått igenom det med oss. [---] Aha, så det är det jag har gjort hela tiden fast jag inte tänkt på det. Jag tycker därför att det är bra att man pratar om det så att man vet vad man gör. Det kanske är något naturligt men det är ändå bra att veta vad det är som man gör och vad det ger för nytta.
47