Tillämpning och vidare forskning

Föreliggande intervention genomfördes under högst realistiska former. En pressad lärare plockar upp en ny metod och testar den i ett tidspressat schema. Fyra lektioner får nog sägas vara exceptionellt kort tid för en intervention - hos Palinscar och Brown (1984) rörde det sig om fyra veckor med daglig träning. Att utfallet ändå blir så pass positivt visar på metodens styrka.

De kritiska elevrösterna ger vägledning för hur implementeringen av RT kan bli så effektiv som möjligt. Studien visar på vikten av en noga avvägd undervisning där syftet med de olika strategierna görs tydligt. Tydlig modellering och demonstration behövs i synnerhet för de strategier som eleverna upplevde som främmande och ovana - alltså att förutspå och att reda ut.

Det är också viktigt att man inte monterar ner stöttningen för tidigt. De första gruppdiskussionerna behöver vara lärarhandledda så att man försäkrar sig om att dessa blir konstruktiva och utvecklar den metakognitiva kompetensen hos deltagarna. Övergången till tillämpningar på egen hand behöver ta tid.

En annan fråga är vilken tillämpbarhet strategierna har på olika texter. I Palincsar och Browns originalstudie (1984) används strategierna på faktatexter. Det var också en del elever

53

som gjorde observationen att strategier som att förutspå förmodligen hade fungerat bättre för andra texter än renodlat skönlitterära. Genom att blanda faktatexter med skönlitteratur kunde en förbättrad förståelse för hur strategierna fungerar uppstå.

En bra strategiundervisning förutsätter alltså olika typer av texter. Det vore därför önskvärt att det inte bara ligger på svensklärarens bord att undervisa i lässtrategier utan att detta arbete bedrivs i alla ämnen. En framgångsrik metakognitiv lässtrategiundervisning förutsätter ett långsiktigt och ämnesöverskridande åtagande.

Hittills har forskningen kring RT i hög utsträckning fokuserat på kvantitativa studier med mätningar av elevernas läsförståelse innan och efter avslutad intervention. Nackdelen med den typen av studier är att de missar elevperspektivet. Den här studien visar vilka nyanser som kan utvinnas genom att i stället lägga fokus på elevernas upplevelser.

En intressant möjlighet för framtida forskning vore just att undersöka glappet mellan upplevd användbarhet och fördjupad förståelse. Man skulle kunna använda sig av think aloud (Davey 1983), alltså låta eleverna tänka högt medan de läser, som ett sätt att få inblick i deras mentala processer. När är strategin användbar och på vilket sätt? När blir förståelsen fördjupad och på vilket sätt?

En annan tänkbar möjlighet vore att försöka utveckla ett mer precist utvärderingsinstrument som kombinerar elevernas röster och upplevelser med faktiska mätningar av läsförståelsen för att se vilken transfer interventionen gett. En enkät liknande den som använts i föreliggande studie i kombination med data om elevernas läsförståelse före och efter interventionen skulle göra det möjligt att mer exakt undersöka sambandet mellan upplevd förståelse och faktisk förståelse, mellan upplevd användbarhet och faktisk tillämpning samt hur dessa faktorer förhåller sig till olika typer av läsare.

54

8. Referenser

Afflerbach, P., Pearson, P., & Paris S.G. (2008). Clarifying differences between reading skills and reading strategies. The Reading Teacher, 61(5).

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber. Anderson, R.C., & Pearson, P.D. (1984). A schema-theoretic view of basic processes in

reading. I: P.D. Pearson (Red.), Handbook of Reading Research. New York: Longman. Andreassen, R. (2008a). Eksplisitt leseforståelseundervisning i norske femteklasser. Et

felteksperiment. Diss. Stavanger: Univ. Stavanger.

Andreassen, R. (2008b). Explicit undervisning i läsförståelse. I: Bråten, I. (Red.),

Läsförståelse i teori och praktik. Stockholm: Studentlitteratur.

Baker, L. & Brown, A.L. (1984). Metacognitive skills and reading. I: P. D. Pearson (Red.),

Handbook of Reading Research. New York: Longman.

Bråten, I. (2008). Läsförståelse – inledning och översikt. I: Bråten, I. (Red.). Läsförståelse i

teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Davey, B. (1983). Think aloud: Modeling the cognitive processes of reading comprehension.

Journal of Reading, (1). 44.

Duke, N.K., & Pearson, P.D. (2008). Effective practices for developing reading comprehension. The Journal of Education, (1/2). 107.

Durkin, D. (1979). What classroom observations reveal about reading comprehension instruction. Reading Research Quaterly 14(4).

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur, 1996.

Fitzgerald, J., & Spiegel, D. (1983). Enhancing children's reading comprehension through instruction in narrative structure. Journal Of Literacy Research, 15(2).

Flavell, J. (1979). Metacognition and cognitive monitoring: A new area of cognitive- developmental inquiry. American Psychologist, 34(10).

Flavell, J. H. (1976). Metacognitive aspects of problem solving. I: L. B. Resnick (Red.), The

nature of intelligence. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

Guthrie, J.T., Van Meter, P., McCann, A.D., Wigfield, A., Bennett, L., Poundstone, C.C., Rice, M, Faibisch, F, Hunt, B, Mitchell, A.M. (1996). Growth of literacy engagement: Changes in motivations and strategies during Concept-Oriented Reading Instruction.

Reading Research Quarterly, (3). 306.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

55

Lederer, J. M. (2000). Reciprocal teaching of social studies in inclusive elementary classrooms. Journal of Learning Disabilities, 33.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. McKeown, M. G., Beck, I. L., & Blake, R. G. (2009). Rethinking reading comprehension

instruction: A comparison of instruction for strategies and content approaches. Reading

Research Quarterly, 44(3).

Mokhtari, K., & Reichard, C. A. (2002). Assessing students' Metacognitive Awareness of Reading Strategies. Journal of Educational Psychology, 94(2).

Palincsar, A. S. & Brown, A. L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and Instruction, 1(2)

Pearson, P. D. (2009). The roots of reading comprehension instruction. I: S E. Israel & G.G. Duffy (Red.), Handbook of research on reading comprehension. New York: Routledge: Taylor & Francis Group.

Pressley, M., El-Dinary, P.B., Gaskins, I., Schuder, T., Bergman, J.L., Almasi, J., & Brown, R. (1992). Beyond direct explanation: Transactional Instruction of Reading

Comprehension Strategies. The Elementary School Journal, (5). 513.

Reichenberg, M. (2008). Making students talk about expository Texts. Scandinavian Journal

Of Educational Research, 52(1).

Reichenberg, M.A., Löfgren, K.A. (2014). An intervention study in grade 3 based upon reciprocal teaching. Journal Of Education And Learning, 122.

Roe, A. (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerup.

Rohrbeck, C., Ginsburg-Block, M., Fantuzzo, J., & Miller, T. (2003). Peer-assisted learning interventions with elementary school students: A meta-analytic review. Journal Of

Educational Psychology, 95(2).

Rosenshine, B., & Meister, C. (1994). Reciprocal Teaching: A review of the research. Review

of Educational Research, 64

Ryan, R., & Deci, E. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1). Schraw G. & Dennison R.S, (1994). Assessing Metacognitive Awareness. Contemporary

Educational Psychology 19.

Singer, H., & Donlan, D. (1982). Active comprehension: problem-solving schema with question generation for comprehension of complex short stories. Reading Research

Quarterly, (2). 166.

Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden?: PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport / Skolverket,

Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport / Skolverket.

56

Skolverket (2015). Reciprok undervisning. (elektronisk resurs: https://lasochskrivportalen.skolverket.se) [Hämtad 2016-10-20]

Takala, M. (2006). The effects of reciprocal teaching on reading comprehension in

mainstream and special (SLI) education. Scandinavian Journal of Educational Research, 50.

van den Bos, K.P., Nakken, H., Nicholay, P.G., & van Houten, E.J. (2007). Adults with mild intellectual disabilities: Can their reading comprehension ability be improved? Journal of

Intellectual Disability Research, 51 (11).

Vetenskapsrådet (uå). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (elektronisk resurs: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) [Hämtad 2016-10-20] Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes, M. Cole m.fl. (red), Cambridge, Mass: Harvard University Press.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse: högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur.

Wood, D., Bruner, J.S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal

57

Bilaga 1 - Enkät

Lärande och samhälle