strategierna i din läsning
framöver? 2 33 7 2 5
När det gäller grupparbetet anser en stor majoritet, 35 av 49 svarande, att lässtrategierna underlättade arbetet med att förstå novellen. Men när man tittar på de kommentarer som
42
eleverna lämnat framträder en mer problematisk bild. Här finns visserligen en del renodlat positiva kommentarer:
E-44: Genom att reda ut oklarheter och diskutera med varandra får man större förståelse och
fler perspektiv.
E-48: Diskussionen var bra, det man själv inte fattar, fattar nog någon annan.
Men många pekar på att det handlar mer om vem man råkar vara i grupp med: Beror mer på
de i din grupp än strategier (E-1). Och ytterligare andra menar att det är just själva
gruppdiskussionen som ger insikterna, inte lässtrategierna i sig: Att diskutera hjälper men inte
lässtrategierna så mycket (E-11).
En del elever gör inte kopplingen att det som utförs i grupp också kan internaliseras och tillämpas vid enskild läsning. Strategierna verkar uppfattas snarare som en diskussionsmetod än som metakognitiva strategier. Det som hjälpte mest var att diskutera i grupper,
lässtrategierna var bara ett hjälpmedel för att veta vad man skulle diskutera om (E-26). Här
är det uppenbart att steget från strategianvändningen i grupp till tillämpning i enskilt arbete är långt och kan behöva stöttas på olika sätt i undervisningen. Just balansen mellan stöttning och utmaning utgör kärnan i den sociokulturella teorin om den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1978).
En av intervjupersonerna är mycket negativ till själva rollfördelningen under grupparbetet där de fyra gruppmedlemmarna var och en fick ta ansvar för en av strategierna.
IP-2: Det var inte jättelyckat, jag känner nog att alla ska kunna välja vilken lässtrategi de
vill för att, ja annars blir man för fixerad på en grej och glömmer typ något annat och det hjälper inte med att få en överblick. Även om man pratar ihop sig efteråt så var det ju man fick inte riktigt en sådan insikt som när man läste själv texten, man höll på att tänka på annat. Vilken fråga ska jag ställa här?
INTERVJUARE: Men hur blev diskussionen?
IP-2: När det var uppdelat så var det typ ingen förutsättning för någon debatt eller andra
tolkningar utan den som hade den här uppgiften att förutspå. Man ställde sina frågor typ så det blev ganska ensidigt på det sättet.
43
Denna bild av låsning delas inte av en av de andra intervjupersonerna. Eleven menar tvärtom att strategierna i bästa fall kan bidra till att aktivera alla i gruppen för ett meningsfullt samtal. Samtidigt betonas vikten av att alla verkligen vill bidra till arbetet:
IP-3: Det underlättar ju grupparbetet på så sätt att alla ändå måste säga någonting. För
om man börjar från en punkt att en måste förutspå, en måste ställa fråga en måste sammanfatta så kan man ändå bygga på det alla sagt sen så det blir att alla aktivt kanske letar efter något i texten vilket är bra ur ett grupparbetesperspektiv. Men då måste man faktiskt utgå från att alla vill delta. Om man inte ska lämna in något har folk en tendens att inte göra något ändå.
I intervjun med en tredje elev hände något intressant. Eleven är till att börja med negativ till grupparbetet som form men pratar sig sedan trots allt fram till en positiv tolkning. På så vis blir citatet både ett uttryck för viljan att klara av processen själv och medgivandet att det går att lära sig nya saker i ett gruppsammanhang.
IP-1: Man gör sin del så kan man diskutera och komma fram till en slutsats [--] Det ökar på
ett sätt när man diskuterar [...] förståelsen för novellen för att man hör det från olika perspektiv och synvinklar och sånt så det är ju bra, men om man blir van vid det är det kanske ganska dåligt för att då tänker man inte själv. Man kan ju tänka från olika perspektiv om man gör det själv också och det tänker jag är bättre för att man borde lära sig det. Det är bra att man får ha andra, så att man, okej jag kanske kan tänka på DET viset nästa gång. Om man nu är i en grupp och hör från en person, okej den tänkte på det viset. Det kan jag också lära mig. Så det kan man få nytta från, att man lär sig att tänka på andra sätt.
Trots glappet mellan fråga 2 och fråga 3 svarar en stor majoritet av eleverna, 35 stycken, att kommer att använda sig av strategierna i sin läsning framöver. Men reservationerna är samtidigt många. Bara två av de 35 som är positiva svarar “ja, i stor utsträckning”.
Bland kommentarerna finns en del som pekar på att de redan har fungerande strategier. Andra svarar att de kan tänka sig att använda några av strategierna (som reda ut oklarheter och sammanfatta) men inte alla fyra. En del gör skillnad på om det är skönlitteratur eller faktatexter: Jag kommer antagligen inte att göra det på skönlitterära verk. Men antagligen i
44
som något användbart men också krävande och tidsödande. Jag bör men jag kommer
troligtvis inte att göra det för jag är lat :) (E-49).
6.5 Typer av läsare
Fråga 13 är utformad för att ge en samlad bild av elevernas läsvanor vad gäller motivation och metakognition.