I detta kapitel presenteras och analyseras enkätsvaren (se bilaga 5 för en sammanställning) och intervjuerna. Inledningsvis redovisas omdömena om arbetet i allmänhet (6.1). Därefter behandlas deltagarnas upplevelse av de fyra strategierna var för sig (6.2). Hur eleverna upplevt skillnaden mellan en novellanalys med strategier och en analys utan strategier belyses (6.3). Sedan jämförs upplevelsen av arbetet i grupp med hur tillämpningen fungerat enskilt (6.4). Slutligen undersöks hur olika typer av läsare förhåller sig till strategierna (6.5).
Men först en ögonblicksbild från klassrummet när eleverna arbetade med strategierna. Jämfört med lektionen när en novell skulle analyseras utan några särskilda lässtrategier blev nu betydligt fler elever aktiva och diskussionerna i grupperna livligare. Så här kunde det låta i klassen som fick Söderbergs “Pälsen” som andra novell:
– Men, va? Vad betyder detta?
– Betyder det… att… att… Ah! Oh my God!
– Oj, ja. Att läsa på det här viset med stopp är ju som att se en tv-serie. Avsnittet slutar precis när det är spännande.
Gruppen har precis hållit lässtopp efter den avgörande passagen i novellen där dr Henck får en varm omfamning av sin fru i tamburens dunkel (citerad i inledningen). Här inser samtliga i gruppen snabbt vad som döljer sig mellan raderna.
Andra grupper kämpade desto mer med tillämpningen av strategierna.
– Vad är det nu vi ska göra? – Kom igen nu…läs vidare!
Här var frustrationen över att läsningen blev mer tidskrävande med strategierna påtaglig. Detta speglas även i enkätsvaren som vi ska se nedan där en del av eleverna talar om en sönderhackad läsupplevelse.
32
6.1 Upplevelse av strategiarbetet
Enkäten inleds med en fråga om arbetet med novellanalys varit kul. Tanken med frågan är att få en känsla av vilken grad av motivation som eleverna haft under arbetet. Här är en majoritet positiva (svarsalternativen Ja, mycket/Ja, i viss mån), sammanlagt 25 av 49 elever, medan 12 stycken är uttalat negativa. 12 stycken väljer det neutrala svarsalternativet “varken eller”.
Ja, mycket Ja, i viss mån Varken eller Nej, inte särskilt Nej, inte alls 1. Har arbetet med
novellanalys varit kul? 4 21 12 10 2
Upplysande är de kommentarer som eleverna lämnat. Av dessa framgår att de negativa rösterna har två olika invändningar. Dels finns det de som ställer sig frågande till själva nyttan med litteraturanalys: Det är inget som jag känner att jag kommer behöva i framtiden
direkt (E-48). Dels finns det de som menar att läslusten störs av strategierna och
analyserandet: Har aldrig direkt gillat det, när jag väl läser gillar jag att bara läsa på (E-32).
De som är positiva anger också olika skäl. Här finns de som från början har ett intresse av litteraturanalys: Eftersom jag är intresserad av författares sätt att skriva och gillar att leta
efter den underbyggda meningen (E-30). Här finns de som uppskattar gruppdiskussionerna
och att ta del av andras tolkningar: Jag tycker det är ganska roligt att läsa och höra hur olika
personer tolkar texten (E-47). Och här finns de som upplever att arbetet med flera
novellanalyser i rad bidragit till fördjupad analysförmåga: Det har varit lärorikt, vilket är kul.
Det känns som att man blivit bättre på att analysera (E-9).
Vilka generella fördelar och nackdelar ser då eleverna med lässtrategierna? En av intervjupersonerna pekar på att strategierna gör att fokus bevaras under hela läsningen:
IP-1: Det som är bra med strategierna är att man tänker medan man läser. Jag tycker eh,
ibland när man läser texter så kanske man tänker på något annat så att man måste läsa om en sida flera gånger för att förstå liksom [SKRATT]. Tankarna börjar gå mot annat för att man inte tänker utan bara läser ord för ord, så försvinner man. Men om man tänker medan man läser så fokuserar man på det man gör vilket jag tycker är bättre.
33
Det eleven säger lyfter med andra ord fram den förståelseövervakande funktionen som Palincsar och Brown (1984) menade var en aspekt av strategiarbetet (se avsnitt 2.2). Den andra aspekten, den förståelsefrämjande, kommer eleven in på lite senare under samtalet. En naturlig följd av kontrollen blir en fördjupad förståelse, menar eleven:
Jag tycker att om man fokuserar mer kommer det också att öka förståelsen för att då läser man ju på riktigt. För ibland när man ligger i sängen och läser kan det hända att man eh, bara eller när vi får böcker vi måste läsa till ett visst ämne vill man kanske bara gå igenom boken för att bli klar med arbetet och då, eh... Vissa böcker som jag har läst har jag inte förstått allting och sedan när andra pratar om det så aha var det det de menade där. Men när vi läste novellen med strategierna så förstod jag liksom när de andra pratade om det. Så att det hjälpte ju där. Jag tycker att det ökar förståelsen.
Eleven får medhåll från flera av enkätsvaren. Strategierna gynnade fokus, skapade tid för eftertanke och ökade uppmärksamheten på detaljerna, skriver eleverna i sina kommentarer:
E-8: Jag tyckte man tänkte mycket mer när man hade lässtrategierna i åtanke.
E-9: Litegrann eftersom det gjorde att man pausade lite under läsandet och på så vis tänkte
igenom det man precis läst.
E-1: Jag uppfattade fler detaljer.
E-47: När man använder strategierna läser man mer på djupet och då blir det lättare att
förstå.
De elever som är kritiska pekar i stället på en sönderhackad läsupplevelse, på att risken för missförstånd ökar och att en del av strategierna är naturligare än andra:
E-21: Det blev ”hackigt” när man läste.
E-41: Tycker det gav mer möjligheter till att missförstå innehållet.
E-47: Jag tycker att vissa strategier gör det lättare som till exempel att sammanfatta men
vissa strategier som att själv tänka ut vad som man tror ska hända klyddar till det.
En av intervjupersonerna beskriver sig själv som en van textläsare som uppskattar att jobba med texter och analysera. Informanten hade redan arbetat med lässtrategierna i ett annat ämne och menar sig nu använda dem omedvetet som en naturlig del i sin läsning. Den här eleven är
34
i grunden positiv till lässtrategierna men ser samtidigt vissa nackdelar med att lägga för mycket fokus vid strategierna.
IP-3: [---] man ska akta sig så att man inte boxar in sig själv så att man inte fastnar. För
när man ska göra en novellanalys gäller det ju också att se på hela analysen som ett och liksom även kanske räkna med det som är ens första intryck när man läser och inte bara överanalysera det så att man inte ger mening till saker som kanske inte har någon mening. Så att göra allting med måtta helt enkelt.
En del elever pekade på att de redan använde sig av strategier som de tycker fungerar bättre:
När jag läser texter har jag en egen lässtrategi då jag skapar en bild av vad jag läst i huvudet. Den strategin fungera bäst för mig när jag ska analysera något, skriver en elev (E-
11) som tycker att novellarbetet varit mycket kul men som ger omdömet “varken eller” på frågorna om strategierna varit givande för förståelsen av novellerna. Här finns alltså en inre motivation men samtidigt en utvecklad egen metakognitiv reflektion som eleven uppenbarligen tycker fungerar bättre.
Eleven får medhåll av en klasskamrat: De förkunskaper jag hade om hur man kan läsa en text
effektivt var någorlunda lättare. Jag kände att det var svårare att följa med handlingen när man var tvungen att ställa frågor hela tiden (E-12).
Här tangerar vi faran med all metakognitiv undervisning och de kritikpunkter som riktats mot RT som metod. Om strategierna bara utförs mekaniskt och rituellt blir effekten inte fördjupande (Rohrbeck et al. 2003). Och det finns en risk att eleverna blir splittrade i sin läsning eftersom de ska fokusera både innehåll och strategier (McKeown et al. 2009).
6.2 Upplevelse av de fyra strategierna
Användbarheten hos de fyra strategierna i RT rankades olika högt av eleverna. Mest uppskattad var strategin att reda ut oklarheter. Här menar hela 39 av 49 elever att den var till hjälp för att förstå texten varav 20 ger den omdömet “mycket bra”. Även strategin att sammanfatta får gott betyg. Sammanlagt 39 elever är positiva men här är det endast 12 stycken som ger strategin omdömet “mycket bra”. 32 elever tycker att strategin ställa frågor var till hjälp medan endast 13 elever är positiva till strategin att förutspå.
35
Skillnaden mellan hur de olika strategierna upplevs kan tänkas spegla en skillnad i hur vana eleverna var vid den här typen av processer. Att sammanfatta är en vanlig uppgift i skolsammanhang och något de tränas kontinuerligt i. Och att reda ut är ofta en väldigt konkret strategi, åtminstone då den tillämpas på detaljnivå, alltså slå upp främmande ord och begrepp.
Mycket bra Ganska bra
Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej 4. Hur väl fungerade
strategin att ställa
frågor för att förstå texten? 9 23 12 2 1 2 5. Hur väl fungerade