sammanfatta för att förstå texten? 12 27 8 0 0 2 6. Hur väl fungerade strategin att förutspå för
att förstå texten? 5 8 16 14 3 3
7. Hur väl fungerade strategin att reda ut
oklarheter för att förstå
texten? 20 19 7 1 0 2
Samma tendens är tydlig i svaren på enkätfrågan om vilken strategi som upplevdes svårast att tillämpa. Att förutspå är inte bara den strategin som får sämst omdöme, det är också den strategi som pekas ut som svårast att tillämpa i praktiken (23 av 49 elever). 13 elever väljer istället att ställa frågor som den svåraste strategin. Bara 8 tycker att reda ut var besvärligast och ingen alls väljer sammanfattandet.
Att förutspå Att ställa frågor Att reda ut Att sammanfatta De var alla lika svåra Vej ej 8. Vilken strategi var
36
6.2.1 Strategin att förutspå
Strategin att förutspå har alltså många av eleverna varit kritiska till. Vad är då problemet? Av kommentarerna framgår att många menar att strategin gör läsningen onödigt komplicerad och snarare förvirrar dem än förstärker läsförståelsen: Jag tycker mest det klyddar till om man
förutspår fel och att det då blir svårare att förstå (E-47). Gjorde bara att man tänkte sig in på fel spår och letade efter historien man förutspådde istället för den som var skriven (E-48).
Men en del av dem som pekar ut förutsägelserna som den svåraste strategin är samtidigt inte helt negativa till strategins användbarhet: Att förutsäga var mer krävande men var mest
givande (E-24). Åter andra ser strategin som ett effektivt sätt att läsa mer uppmärksamt, eller
som en naturlig del av läsningen: Man gav sig in mer i novellerna vilket gjorde att man var
mer fokuserad (E-35). Det är något jag gör automatiskt varje gång jag läser (E-14).
Kanske beror de negativa omdömena på en oklarhet kring strategins syfte. Som tidigare visats har den här strategin en koppling till schema-teori och insikten att en text blir lättare att förstå och ta till sig om läsaren först aktiverat sin förkunskap. Men hos en del elever verkar det finnas en önskan om att strategin ska ge handgripliga svar och de uttrycker en frustration över att allt lätt blir spekulation: För att novellerna är så korta så man lär ej känna karaktärerna
bra. Och det brukar också ofta vara med en plot twist, skriver en elev (E-26) som verkar tro
att förutsägelserna måste gå i uppfyllelse för att de ska gällas. När författaren överraskar med en oväntad vändpunkt upplevs strategin som misslyckad.
Samma tanke uttrycker en av intervjupersonerna (IP-1), samtidigt som strategins fördel, att den får en att tänka till, betonas:
Det var någon mening och man tror att det ska bli så här och så hände inte det som man trodde skulle hända så att då, det är ändå på något sätt bra för att man tänker men å andra sidan var det inte så att det gav rätta svaret. Det är inte så att det var värdelöst men man kanske tänkte för mycket [SKRATT].
En annan intervjuperson (IP-3) vill inte avfärda strategin som oanvändbar men menar att den är något man använder sig av automatiskt, snarare än medvetet, i synnerhet när ens förkunskap ska aktualiseras:
37
Och man kanske skulle kunna säga att förutspå det gör man när man har vissa bitar som man har lärt sig och man ska lära sig nytt och man vet att de här bitarna är inkluderade och då kan man förutspå lite så. Jag tvekar på att jag kommer att sitta och aktivt förutspå. Jag gör det ändå.
Många av de kritiska rösterna i enkäten ser inte alls syftet med strategin: Förstår inte
meningen med den när man kan läsa det som kommer sen istället (E-18).
Sammantaget innebär att detta är en strategi som kräver tydlig modellering och tillämpning av den undervisande läraren. Misslyckas man med detta riskerar utövandet av strategin att tippa över i det mekaniska: [D]en kändes onödig och forcerad, som en elev (E-5) sammanfattar sin upplevelse.
6.2.2 Strategin att ställa frågor
Lässtrategin innebär att eleverna ska lära sig att formulera frågor till textens innehåll. För att kunna förstå en text behöver de under läsningens gång föra en dialog med texten och ställa frågor för att se om de förstår vad de läser. Strategin stärker också förmågan att sammanfatta genom att skilja huvudinnehållet från mindre viktiga detaljer.
En klar majoritet (32 av 49 elever) var positiva till den här strategin.
E-5: Den som väcker flest tankar.
E-8: Att ställa frågor gör så att man hela tiden strävar efter att förstå. Därför hoppar man
inte över vissa meningar utan läser noggrant.
E-47: Jag tycker om att ställa frågor på en text för att se om man förstått det man läst och
annars försöka hitta ett svar.
Men det finns också en rad kritiska röster som menar att det ständiga frågandet blev distraherande för läsningen.
E-35: Det var inte så nödvändigt utan blev bara segt att läsa texten.
E-12: Om det inte är några naturliga funderingar blir det lite påtvingat vilket inte leder
38
Den sista invändningen visar återigen på faran med en mekanisk och rituell tillämpning. Samma sak säger IP-2: [D]et här med att ställa frågor, om det inte sker naturligt för mig så
ser jag mer det som distraherande för man kommer bort i texten tycker jag då.
Sammanlagt 13 elever pekar ut frågeställandet som den svåraste strategin att tillämpa i praktiken. En orsak är att man fann det svårt att komma på frågor att ställa till texten: Tyckte
frågorna var minst användbara eftersom det var svårt att komma på bra frågor som gjorde skillnad för vår förståelse (E-45).
6.2.3 Strategin att reda ut
Lässtrategin att reda ut innebär att man reder ut eventuella oklarheter i de texter man läser, antingen på detaljnivå (exempelvis svåra ord och begrepp) eller på en mer övergripande nivå. Målet är att nå klarhet, att förstå textens innebörd på djupet. Det handlar om att hitta svar, inte enbart ställa frågor.
Detta är den strategi som eleverna upplevde som mest användbar. 39 elever ger tummen upp varav 20 stycken säger att den fungerat mycket bra. Att döma av kommentarerna verkar strategin både ha uppskattats på detaljnivå (reda ut ord) och på en mer övergripande nivå.
E-10: Hjälper alltid att förstå texten bättre om man identifierar svåra ord t.ex. E-17: Då reflekterar man över det man läst & kan lättare förstå budskapet.
E-46: Det var den delen jag tyckte var bäst. [...] här kunde vi lyssna på varandra och höra
hur vi tolkade olika oklarheter.
Några av kommentarerna pekar på att man inte alltid behöver reda ut oklarheterna för att förstå helheten och att strategin därför inte alltid är nödvändig.
E-8: Vissa oklarheter behöver man inte reda ut för att förstå helheten av texten. Dock fanns
det vissa förklaringar som ökade ens förståelse av texten.
E-12: Det är bra att förstå betydelsen av vissa ord, dock så var dem ofta inte nödvändiga för
39
Endast åtta elever pekade på den här strategin som svårast att använda sig av. En tolkning av detta är att det i den här strategins finns en tydlig och lättillgänglig handgriplighet.
6.2.4 Strategin att sammanfatta
Strategin att sammanfatta brukar beskrivas som den mest komplexa eftersom den så nära hänger ihop med de andra lässtrategierna. Eleverna behöver kunna välja ut det viktigaste i en text för att sammanfatta den. Det innebär att de samtidigt måste kunna välja bort detaljerna. Men vad som är centralt är inte alltid givet. För att en sammanfattning ska bli rättvisande måste texten först närläsas. Det är då, i närläsningen, som läsaren lägger märke till detaljer och reder ut oklarheter. Sammanfattningen blir alltså betydligt lättare om man först tillämpat det övriga strategierna under läsningen.
Men en skicklig läsare använder dessutom strategin under läsningen. Att stanna upp då och då och tänka igenom det stycke man precis läst blir ett sätt att bearbeta informationen och kontrollera sin egen förståelse. Passiva läsare utan metakognitiva strategier riskerar att läsa på utan att lägga märke till om de förstår eller inte.
Den här strategin verkar eleverna vara vana vid i sitt skolarbete. Ganska självklar och hjälper
att komma ihåg. Sortera ut det viktigaste, skriver en elev (E-5) i en kommentar. Det som
framhävs som bra med strategin är att den ger överblick och sammanhang. Och att den hjälper till att bearbeta det lästa: Man får själv tänka igen på det man precis läst (E-32).
En elev pekar på att det är värdefullt att lyssna till andras sammanfattningar och höra vad kamraterna tycker är viktigt: Det här var ganska bra för då fick jag veta hur de andra tolkade
texten direkt istället för att vi skulle diskutera och sedan komma fram till det (E-46).
Det är den här strategin som får näst högst betyg efter att reda ut. 39 av 49 elever menar att strategin underlättade förståelsen. Men eleverna är inte odelat positiva. Vissa elever upplever att sammanfattningen som strategi inte gör rättvisa åt texten utan tvärtom kan bidra till en förenklad bild.
40
E-21: För att förstå texten på en mer detaljerad nivå, räcker det inte bara med att
sammanfatta.
E-24: Sammanfattningen bestod ofta av de enkla händelserna och handlade inte så mycket
om känslor eller vad som hände ”under ytan”.
6.3 Novellanalys med och utan strategier
I det föregående avsnittet tittade vi på elevernas upplevelse av strategiernas användbarhet. Nu är det dags att se på om de själva upplever att deras förståelse förbättras av lässtrategierna. Här blir kontrasten mellan den första novellen som analyserades utan strategier och den andra novellen som analyserades med strategier intressant.
Ja, i stor utsträckning Ja, i viss mån Varken eller Nej, inte särskilt Nej, inte alls Vet ej 2. Var lässtrategierna till
hjälp för att förstå den
andra novellen 6 24 9 8 0 2
3. Tyckte du att