Beskrivning och genomgång av artiklar med etikdidaktisk relevans från

Från skolverkets portal Forskning för skolan finns det under kategorin Religionskunskap – Undervisning femton olika artiklar. Av de femton är det fem artiklar som har relevant innehåll sett till min uppsats. I denna bilagan beskriver jag artiklarnas innehåll och slutsatser.

Mer toleransfostran än ämneskunskap

Osbecks artikel Mer toleransfostran än ämneskunskap tar upp ett engelskt forskningsprojekt vid namn Does Religious Education Work. Resultaten ska vara överförbara på svenska förhållanden då religionskunskapsundervisningen i England ”i hög grad är jämförbar med den svenska.102_{”. Enligt Osbeck är en av många slutsatser att}

läroböcker i England produceras av personer med koppling till de examinerande proven vilket leder till att läroböckerna fokuserar på att lära ut kunskaper som är relevanta för provsituationen103_.

Osbeck skriver vidare att en av slutsatserna är att läroböckerna genom examinationsfokuset i engelsk undervisning fått en förenklad kunskapsfokusering samt att läroboken har en nationell inriktning som inte uppmärksammar lokala förhållanden och variationer. Den brittiska studien ska enligt Osbeck ha som rekommendation att religionsämnet återvänder till grundtexterna som ämnet vilar på och studera dessa i ett historiskt perspektiv och ge eleverna möjligheten att tolka och resonera kring religionens stora livsfrågor.

Olika ”didaktiker” för undervisning i religionskunskap

Osbeck tar upp mer brittiska perspektiv i artikeln Olika ”didaktiker” för undervisning i religionskunskap. Osbeck sammanfattar och kategoriserar olika didaktiska perspektiv som förekommer i den brittiska undervisningen. Hon har mejslat ut fem olika perspektiv och gett dem svenska namn och viss svensk kontext. De olika perspektiven är:

101 _{Osbeck, 2016a.}

102 _{Osbeck, 2016a.}

103 _{Denna engelska iakttagelse är intressant för min uppsats då en författare (Olof Franck) som återkommer}

i litteratur till religionslärarutbildningen på Malmö högskola samt just en av böckerna jag har som källa till denna uppsats om just etikens didaktik också var biträdande projektledare för det nationella provet i religionskunskap för årskurs 9 samt ämnesexpert vid Skolverkets arbete med Lgr11 och Gy11.

ix

fenomenologisk religionsdidaktik, verklighetsprövande religionsdidaktik, tolkande religionsdidaktik, livsförståelseutvecklande didaktik samt livsberättande didaktik. Osbeck är tydlig med att det är stora akademiska fält, många med mycket forskning och historia hon sammanfattar och att det knappt går att göra dem rättvisa på detta sätt. Hon poängterar också att dessa olika didaktiska skolor ytterst sällan är empiriskt utvärderade.

Osbeck refererar också till Michael Grimmitt105 _{som menar att:}

[…] en didaktik bör omfatta såväl bakomliggande principer som konkreta strategier. Principerna bör omfatta teorier om såväl lärande som religion. Teorierna om lärande bör kunna uttryckas både generellt – hur lärande i allmänhet går till – och konkret, vad de generella teorierna betyder för religionsundervisning.

De olika didaktiska perspektiven hon beskriver har olika fokus. Fenomenologisk religionsdidaktik lägger enligt Osbeck tyngdvikten på att studera de olika texterna, myterna och institutionerna som konstituerar de olika religionerna vilket också leder till en förståelse av den religiösa traditionen på egna villkor. Verklighetsprövande religionsdidaktik har som poäng att skärskåda de olika religionerna och skapa förståelse för de många olika uppfattningarna inom och mellan traditionerna samt utrusta eleverna med ett resonerande och lyssnande förhållningssätt. Det ger också eleven en möjlighet att skärskåda sin egen position mot eller med den religiösa traditionen. Tolkande religionsdidaktik fokuserar på skillnader och variationer mellan en religiös tradition på gruppnivå och på individnivå, elevernas egna berättelser om hur de tolkar och utövar sin religiösa tradition är det viktiga material i denna skola. Dessa variationer och tolkningar ska ge kunskap om hur olika religioner representeras. Livsförståelseutvecklande didaktik och livsberättande religionsdidaktik är snarlika postmoderna perspektiv som fokuserar på individen. Livsförståelseutvecklande didaktik har som tanke att elevens mänskliga utveckling står i fokus. Eleven ska få ta del av otolkat material och på så sätt på egen hand komma fram till en större förståelse om sitt eget liv. Den livsberättande religionsdidaktiken fokuserar än mer på individen och på individuella berättelser. De stora religionerna ses som uttryck för olika former av ideologi och makt och förkastas därför som kontraproduktivt för meningsfull livsförståelse.

105 _{Osbeck skriver aldrig vilken bok eller skrift hon har fått denna definition ifrån, men det borde vara från}

någon av de två böckerna med Grimmitt, som författare eller redaktör, som är med på artikelns lista över litteratur för vidare läsning.

x

I inledningen till artikeln berättar Osbeck att Europarådet har producerat ett referensmaterial vid namn Religious diversity and intercultural education: a reference book for schools som kommer från projektet The challenge of intercultural education today: religious diversity and dialogue in Europe. Denna bok går inte att beställa från Europarådet längre då deras betaltjänst inte är i funktion. Jag har därför inte analyserat denna bok för denna uppsatsen.

Den religiösa texten som mål eller medel i läroböcker

Osbeck skriver i artikeln Den religiösa texten som mål eller medel i läroböcker att det har betydelse vilka medel som används för att eleverna ska kunna skapa förståelse av texten. Artikeln bygger på en artikel av Jon Magne Vestøl som har tittat på hur texter förstås inom religionsundervisning i den norska skolan107_{. Hon skriver också att det har}

gjorts en hel del läroboksanalyser inom den religionsdidaktiska forskningen, primärt för att titta på vilken kanon eller stoff en lärobok presenterar. Men det är enligt Osbeck främst analyser som tittar på perspektiv som har förekommit; perspektiv som makt, hierarkier och relation till genus, kön och etnicitet. Hennes slutsats är att förståelse av ett fenomen alltid går via något och att det är viktigt inte bara för lärare utan också för läroboksförfattare. Om bara kristen etik presenteras med analysredskap och inte andra religioners, på grund av olika bra eller dåliga skäl, kan eleverna få intrycket att det finns en värdehierarki inom de olika traditionerna.

Skönlitteratur i klassrumsarbetet bidrar till etisk kompetens

Osbeck skriver i artikeln Skönlitteratur i klassrumsarbetet bidrar till etisk kompetens om hur skönlitteratur kan användas produktivt i kontexten av etikundervisning. Grunden till artikeln kommer från ett amerikanskt metodprogram vid namn An Ethics Curriculum for Children. Olikt andra olika didaktiker109 _{har detta program blivit utvärderat. Konkret}

kunde utvärderingen visa att eleverna utvecklade en förståelse av etiska begrepp genom läsning av skönlitteratur, men dock inte varför eleverna utvecklade denna förståelse.

James A. Leming, som gjort utvärderingen av det amerikanska programmet Osbeck skriver om, pekar på fyra olika teoretiska perspektiv som skulle kunna förklara resultatet.

106 _{Osbeck, 2016b.}

107 _{Vestøl, J.M. (2014). Text interpretation and educational design in Norwegian textbooks of religious}

education, British Journal of Religious Education, 36:1. Citerad i: Osbeck, 2016b

108 _{Osbeck, 2016d.} 109 _{Jmf Osbeck 2016c.}

xi

Det handlar om olika psykologiska teorier med det gemensamma att läsandet utsätter eleven för andras liv och handlingar i en språklig kontext som gör det möjligt att på egen hand och tillsammans med andra utveckla en etisk vokabulär och förståelse för andra människors förhållanden och perspektiv.

Osbeck refererar också till forskning om hur elever läser och förstår litteratur av Alice Lesnick. Lesnick har identifierat olika varianter av hur läsaren förhåller sig till den lästa texten, eller mer specifikt hur läsaren avgränsar sig mot texten och textens narrativa komponenter. Lesnick identifierar ett etiskt läsande där man försöker förstå en karaktärs perspektiv genom att sätta dem i kontrast till andra karaktärer och grupper med egna historier som läsaren har kopplat till den skönlitterära texten. Eller ett samtal om litteraturen med personliga reflektioner som en del av samtalet.

Tips om undervisning i nya böcker om religionsdidaktik

I den korta artikeln Tips om undervisning i nya böcker om religionsdidaktik går Osbeck igenom litteratur och forskning som presenterades på den nationella religionsdidaktiska konferensen111_{. Av de tre böcker som presenteras går två bara att få tag på ett fåtal}

bibliotek medan den tredje med Malin Löfstedt som redaktör112 _{finns på 43 olika}

bibliotek, varav samtliga högskolor och universitet i södra Sverige har den inne. Artikeln i sig ger ingen hänvisning till någon form av etikdidaktik, men ger en god anledning till att läsa Löfstedts bok.

110 _{Osbeck, 2016e.}

111 _{26 – 27 september i Stockholm, årtal oklart.} 112 _{Löfstedt, 2011.}

xii

Bilaga 5. Beskrivning och genomgång av utvalda