Syftet med min uppsats har varit att ta fram en kravspecifikation för ett läromedel inom området etik och moral kopplad till ämnesplanen för Religionskunskap för gymnasieskolan. För att kunna göra det ställde jag tre frågor. Här i min slutsats kommer jag börja med att resonera kring mina svar på frågeställningarna samt hur väl svaren hjälper mig konstruera den kravspecifikation syftet efterfrågar. Därefter kommer jag att konstruera en kravspecifikation och diskutera hur den kan användas. Slutligen kommer jag att resonera kring området och utgångspunkt för vidare forskning.
7.1 Vad ska ett läromedel om etik och moral kopplat till,
och i linje med, gymnasieskolans styrdokument innehålla?
I kapitel fyra försöker jag utröna ett innehåll för läromedlet jag ska skriva en kravspecifikation för. Jag går igenom styrdokument och tittar på den selektiva traditionen som primärt Malmö högskolas utbildning för religionslärare traderar.
En sak som jag saknar, både till innehållet i mitt tänkta läromedel samt till religionslärarutbildningen på Malmö högskola är internationell litteratur och forskning kring etik och moral. Inledning till etiken av Collste91 är en adekvat introduktion till
etikens olika traditioner och teorier men när jag jämför boken med andra introduktioner till etik som exempelvis MacIntyres A Short History of Ethics92 eller Drivers Ethics: The
Fundamentals93 saknar jag djupet och den historiska kontexten till de olika etiska
traditionerna och teorierna.
Jag saknar också innehåll om de olika religiösa traditionernas etik och moralläror. Det finns, som jag skriver i kapitel fyra, såklart implicit med i standardverken om de olika religiösa traditionerna. Men jag saknar innehåll som tydligare visar på religiös etik, dess traditioner och historiska kontext. Om inte annat för att kunna förklara hur det kan komma sig att kristna som säger sig omfamna samma grundmaterial kan komma till radikalt olika slutsatser om hur man ska leva sitt liv. Jag är själv förtjust i boken Twelve theories of
91 Collste, 2010.
92 MacIntyre, Alasdair C., A short history of ethics: a history of moral philosophy from the Homeric age
to the twentieth century, [New ed.], Routledge, London, 2002.
30
Human Nature94 som kritiskt tittar på människosynen i olika traditioner, religiösa som
filosofiska och mina studier av Hedins bok Religionsundervisning95 stärker mig i denna
åsikt. Och eftersom lagstiftaren så tydligt i styrdokumenten lägger vikt vid den kristna traditionen som grund för undervisningen i Religionskunskap borde väl en bok som Teologisk etik: en introduktion96 vara given?
Mina sex punkters sammanfattning i slutet av kapitel fyra tycker jag ger en god beskrivning av vilket innehåll som ett läromedel ska ha och jag anser därför att jag har besvarat min frågeställning.
7.2 Vad säger forskningen om pedagogik för etik och moral
i ett läromedelsperspektiv?
I kapitel fem försöker jag utröna vilken pedagogik för etik och moral forskning (och beprövad erfarenhet) menar att ett läromedel ska ha. Det är svårt att säga något om detta då det är rätt tydligt att det varken finns någon praxisnära forskning på etikens undervisning och inte heller är lärares beprövade erfarenhet just beprövad. Det finns en tydlig tradition av hur undervisningen går till, och eftersom ingen direkt verkar klaga över utfallet pekar detta på att det åtminstone finns mycken erfarenhet av hur lärare bedriver undervisning inom etik och moral.
Den erfarenhet och tradition som finns förespråkar dialog mellan elever, lärare och texter för att resonera och argumentera sig fram till olika ståndpunkter. Det är metoder som både utvecklar elevens metaspråksfärdigheter, moraliska utveckling och insikt i andras åsikter och perspektiv. Det finns olika tankar kring var fokus ska ligga, men ingen direkt dissonans i diskursen. Experterna lyfter fram olika detaljer, helheten är sig lik.
Jag anser mig har gjort en god översikt av vad forskningen säger om etikdidaktik, även om jag är besviken på hur lite den har att säga. Jag kan därför inte säga att jag fullt ut har besvarat min andra frågeställning.
94 Stevenson, Leslie Forster., Haberman, David L. & Wright, Peter Matthews., Twelve theories of human
nature: [Confucianism, Hinduism, Plato, Aristotle, The Bible, Islam, Kant, Marx, Freud, Sartre, Darwinian Theories], 6th ed., Oxford University Press, New York, 2013.
95 Hedin, 2014.
96 Bexell, Göran & Grenholm, Carl-Henric, Teologisk etik: en introduktion, [Ny utg.], Verbum,
31
7.3 Hur bör ett läromedel om etik och moral designas för att
vara tillgängligt för alla elever?
I kapitel sex sammanställer jag olika måsten och beaktanden man borde ställa på ett läromedel för att det ska anses vara tillgängligt för alla elever. Jag gör dessutom en liten utstickare och reder ut för vem läromedlet ska tillverkas vilket borde modifiera min frågeställning till att också innefatta alla primära och sekundära intressenter av ett läromedel. Men som Henriksson påpekar97 – i en överförd betydelse – är design som är
god för elever och lärare förmodligen god för även elevens vårdnadshavare och familj samt lärarkollegiet i stort.
Jag ser ingen anledning till varför ett läromedel i etik och moral borde vara väsensskilt från andra läromedel. Alltså ger mina slutsatser i kapitel sex tillsammans med checklistan i bilaga 6 borde vara en god grund för hur ett läromedel ska designas. Och jag anser därför att jag har besvarat min tredje och sista frågeställning.
7.4 En kravspecifikation
När mina frågeställningar nu är besvarade är det dags att gå från helheten till delarna. Och från det konkreta till det abstrakta. En kravspecifikation för ett läromedel i etik och moral för Religionskunskap för gymnasieskolan.
För det första har jag svårt att se hur en lärobok någonsin kommer att uppfylla alla krav på innehåll, metoder och variationer. Om inte annat eftersom läroboken som pedagogiskt hjälpmedel skulle innehålla för många sorters medier för att kunna konstrueras som en egen artefakt. Det krävs snarare ett läromedel som är konstruerat av olika pedagogiska artefakter vilket också gör det möjligt att tematiskt dela upp läromedlet på olika vis.
Det finns olika sätt man kan tematiskt dela in min empiri; man kan strukturera det efter de tre kurserna i Religionskunskap, man kan strukturera det efter vilken texttyp artefakten innehåller eller så kan man strukturera det efter läromedlets tre primära användningsområden.
Jag anser att det bästa sättet vore att dela in läromedlet just efter dess tre primära användningsområden; källa för inlärning, utgångspunkt för övningar och uppgifter samt referens- och tolkningsunderlag. Om man skulle överföra detta till läroböcker skulle vi
97 Henriksson, 2012. Sid 33.
32
alltså få en huvudbok med teorier, perspektiv och redskap och en övningsbok fylld med olika exempel på analyser, tolkningar och resonemang samt en referensbok fylld med de olika etikernas traditioners texter, budskap och centrala begrepp.
Men dessa böcker skulle inte vara tillräckliga utan det skulle kräva ytterligare kompletterande material såsom filmer, konstverk och andra medier. För att dessa komplement ska kunna användas av de tänkta användarna behöver de dessutom ha med handledningar och specialpedagogiska överväganden. En film eller en grupp av filmer som man kan välja ur behöver ha med en handledning för att hjälpa eleven att på egen hand eller tillsammans med andra elever eller vårdnadshavare kunna lära sig från materialet på ett sätt som ligger i harmoni med kraven för utbildningen från statsmakten. Och just när det kommer till handledningar önskar jag att fler utbildningar har kompanjonböcker som viss litteratur inom svenskämnet har. Jag tänker på Studentlitteraturs serie av böcker om olika former av litteraturanalys där varje enskild bok98 har en kompletterande bok99 som tydligt visar hur man som student kan granska
och analysera. Det gör det lättare för elever att på egen hand pröva sig fram, och det gör det lättare för andra lärare och intressenter att ha en gemensam grund och språk i den specifika praktiken.
Fördelen med att själv sätta samman detta läromedel som jag föreslår är också att man kan designa läromedlet så att det är igenkännbart oavsett vilken artefakt i läromedlet man för tillfället arbetar med. Om man utgår ifrån en kommersiell produkt för exempelvis huvudboken kan man som lärare konstruera en mall för allt övrigt övningsmaterial som övningsboken är fylld med så att de designmässigt hör ihop. Referenslitteratur borde inte ha någon speciellt designmässigt utseende och borde därför, likt jeans, passa med vad som helst.
Uppdelningen av innehållet och metoderna gör det dessutom möjligt att ändra, lägga till och ta bort från det samlade läromedlet och fortfarande ha samma inre logik, struktur och design på det totala läromedlet.
Det finns såklart en risk med att samla ihop allt stoff i ett övergripande läromedel och det är att eleverna får fel bild av omfånget av området sett i relation till kursen de läser.
98 Exempelvis: Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders, Epikanalys: en introduktion,
Studentlitteratur, Lund, 1999.
99 I mitt exempel: Jonsson, Bibi & Sjöberg, Birthe (red.), Att granska och diskutera: epikanalyser,
33
Men då det sammansatta läromedlet består av just olika artefakter kan läraren presentera, och ha eleverna att arbeta med, bara de artefakter som krävs för just den specifika undervisningssituationen. Det gör det dessutom enklare att individanpassa läromedlet, men ställer stora krav på att läraren medvetet och strategiskt har byggt sitt läromedel.
Och med denna resonerande kravspecifikation anser jag mig ha uppfyllt syftet med min uppsats. Q.E.F.
7.5 Utsikter för framtiden
Det vore såklart kul och troligtvis givande att sammanställa/skriva detta läromedel jag har skissat på. Men även om det aldrig blir av innan jag blir klar lärare, ger kravspecifikationen en ram för hur jag som lärare kan sammanställa och skriva detta (och andra läromedel inom mina ämnen) under resans gång. Läromedel kräver ett holistiskt synsätt och för att helheten ska bli större än delarna måste man veta hur delarna ska passa in i helheten. Istället för att slumpmässigt välja ut exempelvis debattartiklar till etikens moraliska dilemman kan jag som lärare med en didaktisk grundsyn passa in alla olika artefakter jag använder mig av i min undervisning i ett större läromedel.
För vetenskapens räkning hoppas jag att min uppsats kan vara ytterligare en uppmaning till ett utforskande av den praxisnära undervisningssituationen så att erfarenheten blir beprövad och leder till kunskap för framtiden.
34