Skollagen säger att: ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.”. Och eftersom ett läromedel enligt mig ska fungera som pedagogiska hjälpmedel i undervisningen måste det designas på ett inkluderande vis. För att besvara denna frågan behöver jag besvara tre frågor; för vilka läromedlet är tänkt till, vad läromedlet ska göra, samt vilka principer som behöver beaktas för en inkluderande design.
6.1 För vilka?
Eftersom läromedlet ska fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen är det naturligt att alla som är berörda av undervisningen också är målgrupp för läromedlet. För att bättre förstå vilka olika intressenter74 ett läromedel har, har jag skapat en grov skiss av
de olika intressenterna i den svenska skolans undervisning75. Slutsatsen är att läromedlet
primärt är till för undervisningens elev(er) och lärare.
Eleven, och elevens vårdnadshavare samt familj, har nytta av ett läromedel som kan stödja elevens lärande samt hjälpa vårdnadshavare och familj att förstå vad eleven ska lära sig och hur.
Läromedlet är också en avlastning för läraren som kan använda sig av det som ett pedagogiskt hjälpmedel. Det har också en funktion som material till vikarier, andra lärare på skolan och i kommunikation med skolledning och vårdnadshavare.
6.2 Vad ska läromedlet göra?
Boel Englund skriver76 i Skolverkets Läromedlens roll i undervisningen att forskningen
har visat att det främst finns tre användningsområden för läromedel; som källa för
74 Intressenter är mitt svenska ord för det engelska ordet stakeholder, som i grunden betydde en person
som hade ett intresse för hur ett företag utvecklades. I modern överförd betydelse kan en intressant vara vilken individ eller grupp av individer som har ett intresse i ett fenomens framgång och utveckling.
75 Bilaga 7. Analys av undervisningens intressenter.
76 Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] : grundskollärares val, användning och
25
inlärningen är den dominerande användningen, som utgångspunkt för övningar och uppgifter samt som referens och tolkningsunderlag.
6.2.1 Källa för inlärning
Som källa för inlärning kan vi ta slutsatserna från kapitel fem. Det ska ha ett innehåll som gör det möjligt för eleverna att läsa, tolka och analysera texter från allt från traditioners grundtexter, till historiska översikter, till deriverade verk till skönlitteratur, dagspress och populärvetenskapliga verk.
Läromedlet ska dessutom innehålla instruktioner till hur analyserar, tolkar och resonerar kring texter och texters explicita och implicita budskap. Läromedlet måste nödvändigtvis ha med begreppsförklaringar och strategier för att skapa egna begreppsförklaringar från textläsning.
6.2.2 Utgångspunkt för övningar och uppgifter
Som utgångspunkt för övningar och uppgifter måste läromedlet ha just övningar och uppgifter. Och uppgifterna kan vara både av slutna varianter med enkla frågor och svar för mera kunskapsbaserad repetition samt öppna uppgifter utan givna svar77 där eleven
behöver gå i dialog med sig själv eller andra för att få fram ett individuellt svar.
6.2.3 Referens- och tolkningsunderlag
Som referens- och tolkningsunderlag behöver läromedlet innehålla faktagranskad information och hjälpmedel för analys och tolkning.
6.3 Vilka principer behöver beaktas för ett inkluderande
läromedel?
Jag har använt mig av två primära källor till principer om inkluderande läromedel; dels grundläggande rekommendationer som kommer från stilistik och stilanalys och dels vad olika myndigheter och handikapprörelser har tagit fram för rekommendationer för inkludering.
6.3.1 Grundläggande rekommendationer
Inom språkvetenskap finns det ett fält som heter Stilistik vilket kort och gott betyder läran om stil78. Med stilistik kan man göra stilanalyser av text och från dessa analyser kan
77 Jmf med slutsatserna i kapitel 5.3.
26
man göra normerande rekommendationer för begriplighet och läsbarhet79. Lagerholm
presenterar en checklista80 för begriplighetsanalys som både är intressant just för en
begriplighetsanalys av läromedel/text men också som grund för riktlinjer för urval eller produktion av text. Checklistan består av ett antal frågor under fem rubriker; 1. Förförståelse, 2. Situation, mål och strategi, 3. Innehåll, 4. Språk och 5. Grafisk form.
Från checklistan och hans text i övrigt, samt en rapport från universitetspedagogisk utveckling vid Uppsala universitet81, kan jag dra följande slutsatser för ett läromedel82.
Texten måste anpassas till vad elever och samhället har för förväntningar på hur ett läromedel ska se ut. Både till utseende som i textstruktur.
Tydliga hänvisningar inom och mellan texter fungerar som återkoppling som ökar läsbarheten och möjligheten till inlärning.
Abstrakta begrepp måste konkretiseras, och helst börja med konkretiseringen av begreppet innan det lyfts upp till abstrakt nivå. Känt före okänt, konkret före abstrakt och helheten före detaljer.
Det finns två kategorier med svåra ord. Facktermer är nödvändiga för ett metaspråk och förståelsen av ett ämnesområde och behöver vara med, och väl beskriven. ”Vanliga” svåra ord är förmodligen ord med för hög stilnivå och där bör ord användas i dess lägsta stilnivå. Exempelvis slutsats istället för konklusion.
Meningar kan både vara långa och krångliga utan att öka lässvårigheten83, men
meningar och stycken måste ha god textbindning och tydliga inferenser. Läsaren ska aldrig behöva gissa hur en menings innehåll hör ihop med föregående menings innehåll.
Bilder, figurer och tabeller måste primärt ha en innehållslig funktion och måste förklaras och kommenteras i texten.
79 Lagerholm, 2008. Sid 25. 80 Lagerholm, 2008. Sid 228 – 230.
81 Henriksson, Ann-Sofie, Undervisa tillgängligt!: pedagogiska strategier för att funktionsnedsättning hos
studenter inte skall vara ett hinder för att genomföra studierna, Rev. uppl., Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Uppsala universitet, Uppsala, 2012
82 Mina slutsatser baseras främst på Lagerholms kapitel 5, Begriplighet och läsbarhet. Lagerholm, 2008.
Sid 211 – 230.
83 Lagerholm argumenterar mot att LIX-värde skulle ha någon funktionell betydelse och menar att det
enbart är ett analysredskap som kan hitta symptom. Att texten i en lärobok har ett lågt LIX-värde betyder enligt Lagerholm – i sig självt – ingenting.
27
Teckensnitt ska vara läsbara och texten ska använda så få teckensnitt som möjligt. Stycken ska vara tydligt markerade med indrag eller avstånd. Stycken bör helst inte vara längre än att det finns gott om läspauser, men det går inte att generalisera längd på stycken.
Henriksson påpekar en sak som är av vikt för alla lärare som väljer läromedel eller skapar egna läromedel, och det är att alla råd och föreskrifter om god pedagogik ”är till nytta för studenter med funktionsnedsättning och vice versa.”84. Alla insatser som gör ett
läromedel mer inkluderande och lättare att förstå gynnar alltså alla elever, oavsett förkunskaper och egenskaper.
6.3.2 Myndigheter och handikapprörelsens rekommendationer
De flesta handikapporganisationer har sidor med information om hur man gör text tillgängligt för deras medlemmar och funktionsvariation. Specialpedagogiska skolmyndigheten har en sida för läromedelsproducenter med tips och i vissa fall industristandard för att så många som möjligt ska kunna ta del av ett läromedel85.
European Agency for Special Needs and Inclusive Education tog 2015 fram Riktlinjer för tillgänglig information. IKT för informationstillgänglighet i undervisningen (ICT4IAL)86.
Andra exempel är Synskadades Riksförbund som har en sida som heter Att inkludera personer med synnedsättning87.
De allra flesta listorna kokar ner till mer eller mindre samma rekommendationer. Jag har samlat dem i bilaga 688. Mycket känns igen från mina slutsatser av Lagerholms
rekommendationer89, men många av punkterna är mera konkreta och teknologiberoende.
Exempelvis hur text och bilder kan anpassas för att använda med en talsyntes.
6.4 Slutsatser
Läromedlet ska primärt användas av lärare och elev, men i förlängningen också av andra lärare samt elevens vårdnadshavare och familj. Vid urval av läromedel eller skapande av
84 Henriksson, 2012. Sid 33.
85 För läromedel i digital form har de tagit fram broschyren Att utveckla läromedel i digital form. 86 European Agency for Special Needs and Inclusive Education, Riktlinjer för tillgänglig information. IKT
för informationstillgänglighet i undervisningen (ICT4IAL), 2015.
87 Synskadades Riksförbund, Att inkludera personer med synnedsättning. 88 Bilaga 6. Myndigheter och handikapprörelsens rekommendationer som lista. 89 Se kapitlet 6.3.1.
28
eget läromedel ska dessa individer anses vara mottagare av läromedlet och därför skrivas för dem.
Läromedlet ska kunna användas som en passiv lärare som stöd och hjälp vid elevens egna lärande. Det ska också kunna användas för att repetera kunskap och öva färdigheter samt fungera som referens- och tolkningsunderlag.
Det finns många riktlinjer och tips när det kommer till tillgängliga läromedel. Kortfattat anser jag att man kan säga att texten ska vara klar och koncis, inte skygga för svåra ord eller längre förklaringar men alltid återkoppla och förstärka förståelsen av det centrala budskapet i texten. Eller som den svenska språkvårdsgiganten Erik Wellander uttryckte det: ”Skriv klart, Skriv enkelt, Skriv kort, Skriv Svenska.” 90.
All grafisk och visuell text; som bilder, filmer och ljud och ljudeffekter, ska också beskrivas med vanlig text. All text måste dessutom finnas tillgänglig i enkelt format som kan läsas av talsynteser eller visas i bild och filmvisningsprogram.
Layouten av text ska vara enkel, kontrastrik och förutsägbar. Den ska också vara plattformsoberoende för att kunna läsas teknikoberoende.
29