Beskrivningskategori 4: Framgångsfaktorer för samverkan

Denna kategori beskriver uppfattningar kring samverkan mellan LARO

mottagningar och socialtjänsten samt vilka framgångsfaktorer som krävs för en god samverkan. Samverkan är centralt när det handlar om LARO som

behandlingsform, främst för att det ska resultera i en framgångsrik behandling för de som genomgår behandlingen. Det framkommer en samsyn kring att det sker mycket samverkan mellan LARO mottagningarna och socialtjänsten, främst genom gemensamma möten, planeringar och telefonkontakt. Samverkan sker när olika personer i olika organisationer, myndigheter och yrkesroller strävar efter att uppnå ett eller flera gemensamma mål. Ofta är dessa personer styrda av skilda regelsystem men som behandlar samma område, exempelvis missbruk.

Samverkan innebär att aktörerna, socialsekreterare på socialtjänsten och kuratorer på LARO mottagningar arbetar gränsöverskridande för ett visst gemensamt syfte.

5.5.1 En god kommunikation

En främjande faktor för framgångsrik samverkan är kommunikation. Om en god kommunikation föreligger mellan yrkesverksamma på LARO mottagningarna samt på socialtjänsten upprätthåller man en god samverkan mellan aktörerna. Det beskrevs som viktigt med en öppen dialog för att kunna genomföra en bättre planering, beslutsfattning, utbyta kunskap samt hantera konflikter. Om det råder oklarheter är det viktigt att de olika aktörerna kan kommunicera om dem så att missförstånd kan undvikas. Majoriteten av informanterna uppfattar

kommunikationen mellan de yrkesverksamma på LARO mottagningarna och socialtjänsten som otroligt viktig, ömsesidig och öppen:

Utan en dialog med samarbetspartners och andra aktörer blir det svårt att utveckla ett gemensamt ställningstagande och synsätt. /Informant 4 God kommunikation leder till att de yrkesverksamma kan bygga upp ett nätverk och lära känna andra personer som arbetar på en annan arbetsplats fast med

samma mål- att stötta den gemensamma klienten i sin resa mot ett drogfritt liv, om det är målet. Det kan även underlätta arbetet som kurator och socialsekreterare när man ska ringa till andra aktörer i syfte att samverka om man har en god

kommunikation. I Johnsons studie framkom även vikten av en bra och

välfungerande kommunikation mellan de olika verksamheterna för att samverkan ska fungera. LARO mottagningar träffar generellt klienterna mer kontinuerligt än vad socialsekreterarna gör och Johnson (2011) tolkar i sin undersökning det som

att vissa socialsekreterare uppfattade att de hade ett informationsunderskott i ställning till LARO mottagningarna.

5.5.2 Gemensamma mål

Gemensamma uppfattningar framkom kring vikten av tydligt uttalade och gemensamma målsättningar. Det bör inte finnas några konflikter kring vad det gemensamma målet är. Både de som arbetar på LARO mottagningarna och de som arbetar inom socialtjänsten behöver erhålla tydlig information kring vad de gemensamt uppsatta målen i samverkansarbetet är. För att arbeta utifrån de gemensamma målen har de yrkesverksamma SIP:ar som underlättar en

samverkan. En viktig del i kuratorernas roll är även att ansvara för SIP-möten där den Samordnade Individuella Planen används för att det ska bli tydligt vilken aktör som har ansvar för vad och vad som måste ske för att patienten ska kunna komma vidare i sin behandling. Under SIP möten är bland annat en

socialsekreterare från socialtjänsten närvarande om patienten är i behov av insatser från socialtjänsten, exempelvis boende eller ekonomiskt stöd. Patienter som har omfattande problem kan ha ett större behov av mer regelbundna SIP möten än patienter som det går förhållandevis bra för:

Om vi inte har en gemensam utgångspunkt för vilka mål vi ska uppnå kommer alla jobbar åt olika håll, och det går ju inte. Vi har ju en gemensam klient och måste vara tydliga i hur vi ska jobba för att uppnå det gemensamma målet för just den klienten. /Informant 2

En viktig faktor för att nå de gemensamma målen är att utgå från ett helhetsperspektiv där olika aktörer tillsammans skapar en helhet vilket kan belysas utifrån devisen “helheten är större än delarna”. Även om olika aktörer har olika ansvarsområden, behöver en samverkan finnas för att LARO behandlingen ska vara gynnsam för klienten/patienten.

Det viktiga är att man tänker på helheten. Visst att vi arbetar utifrån vårt ansvarsområde och LARO mottagningarna arbetar utifrån deras ansvarsområde men jag tänker att det är två olika huvudmän som har med missbruk att göra och man kan inte dela människor i två delar…Så det är viktigt att vi ställer oss frågan

vad vi kan bistå med för att helheten ska bli så bra som möjligt för individen /Informant 7.

Helhetsperspektivet syftar till både det medicinska, psykosociala och psykiatriska eftersom patienter som söker sig till LARO behandlingen ofta behöver hjälp och stöd kring flera av dessa aspekter. Utan detta helhetsperspektiv fungerar inte behandlingen lika bra. Medan läkare har hand om det medicinska, har kuratorerna på LARO mottagningen ansvar för det psykosociala, det vill säga kartläggning av social situation och stödjande samtal med patienterna. Om vissa arbetar utifrån perspektiv kring harm reduction medan andra kräver nolltolerans och kämpar för ett drogfritt samhälle riskerar patienter att hamna mellan stolarna i systemet och inte få det stöd som de har rätt till vilket kan leda till en bristande social rättvisa. Utifrån harm reduction och tesen att drogpolicys ska respektera mänskliga rättigheter och stödja social rättvisa (Tammi & Hurme, 2007) är det viktigt att yrkesverksamma har en förenlig syn kring detta.

Framgångsfaktorer för samverkan är att det finns en god kommunikation mellan aktörer samt gemensamma mål och ett helhetsperspektiv. Detta kan ses utifrån den strukturella aspekten då det är arbetet för samverkan mellan organisationerna som de yrkesverksamma fokuserar på. Det är sedan tillvägagångssättet för att aktörerna ska ha en god kommunikation som exempelvis SIP möten som befinner sig inom den interna horisonten. På SIP mötet kan de olika aktörerna

kommunicera, sätta upp gemensamma mål och använda sig av ett

helhetsperspektiv med det bästa för patienten som utgångspunkt och syfte.