Beskrivningskategori 3: Sidomissbruk försvårar framgångsrik behandling

I det empiriska materialet har flera uppfattningar lyft sidomissbruk som ett problem som försvårar patienternas möjlighet till en lyckad LARO behandling. Sidomissbruk är när patienter brukar preparat som inte ingår i LARO

behandlingen. Exempel på vanliga preparat som används som sidomissbruk är alkohol och bensodiazepiner. Sidomissbruk innebär en medicinsk risk för

patienten och om det är omfattande samt okontrollerbart kan behandlingen behöva avslutas. Ett omfattande sidomissbruk är den vanligaste anledningen till att

patienter blir ofrivilligt utskrivna. Enligt vad som framkommit i tidigare forskning av socialstyrelsen (2015a) blir det allt mer sällsynt med patienter som endast brukar opioider då blandmissbruk av andra preparat förekommer i stor

utsträckning. Vid bedömning av patienter som söker LARO behandling undersöks ifall patienterna endast har ett opioidberoende. Detta är på grund av den

medicinska skaderisken som annars kan uppkomma då andra substanser inte kan behandlas med läkemedel som ges inom ramen för behandlingen. För att få börja på LARO behöver patienterna därför lämna urinprov fyra veckor innan de får lov att starta behandlingen. Detta är ett sätt att upptäcka sidomissbruk i ett tidigt skede (Socialstyrelsen 2015a). Vidare var det av intresse att belysa anledningar till sidomissbruk eftersom att det försvårar behandlingen med LARO.

5.4.1 Inte redo för ett drogfritt liv

Informanter beskrev en anledning till att klienter brukar droger vid sidan av LARO behandlingen är för att de inte är redo att bli helt drogfria. Att inte vara redo kan innebära att personen inte vill eller kan förändra sin livssituation och visar detta genom att använda droger vid sidan av på ett sätt som försvårar behandlingen. LARO som behandlingsform kan erbjudas till personer från 21 år viktigt innebär att en del påbörjar behandlingen tidigt, även när de inte är redo att sluta med andra droger. Många av de som genomgår behandlingen har idag ett sidomissbruk i form av benzopreparat eller andra droger. Ett omfattande

sidomissbruk uppfattas av flera som ett resultat av att påbörja behandlingen trots det faktum att personen i fråga inte är redo för att sluta bedöva sig.

Att inte vara redo för att sluta bruka droger kan bero på att patienten inte är redo i sin process. Med process syftar flera på hur långt patienten kommit i att nå sina mål. Patienten bör ha ett syfte och mening med behandlingen och även framtida mål för att kunna komma vidare i sin process. För de patienter som är redo funkar behandlingsmetoden bra medan den fungerar mindre bra för dem som inte är redo eller kommit en bit på vägen i sin egen process. Sidomissbruk försvårar dock patientens behandling och möjligheter till att komma vidare:

LARO är definitivt en behandlingsmetod som behövs och för dem patienter som lyckats funkar den bra. Det är dock mycket sidomissbruk idag som försvårar behandlingen och det beror på var de befinner sig i sin process. Är patienten redo

för att komma hit och allt som det innebär? Vad vill dem med behandlingen och i livet? Behandlingen behövs definitivt, men alla kanske inte är redo för den.

Informant 3

Utifrån det faktum att det är yrkesverksammas uppfattningar kring sidomissbruket som ofta försvårar behandling och inte vetenskaplig kunskap som grundar sig i evidens, kan informantens utsaga beskrivas utifrån den punitiva tesen där

drogbruk betraktas ur ett moraliskt perspektiv. Sidomissbruket ses därmed som en försvårande faktor där brukare av droger inte är redo för att genomgå LARO behandlingen så som det är tänkt utifrån rådande bestämmelser. Det blir således en moralisk värdering kring huruvida en brukare av droger är tillräckligt mogen, motiverad och mottaglig för vad behandlingsmetoden innebär (Tammi & Hurme 2007). I enlighet med Socialstyrelsens studie (2015a) hade en tredjedel av de som blev intervjuade erfarenheter av ofrivillig utskrivning. En av de främsta

anledningarna till ofrivillig utskrivning är sidomissbruk och återfall. Dessa anledningar kan uppfattas som att patienten inte är redo för ett drogfritt liv, vilket också kan betraktas som en moralisk värdering och därmed i strid med harm reductions grundläggande synsätt.

5.4.2 Ökad toleransnivå

Annan anledning till att sidomissbruk förekommer i den utsträckning som det gör beskrevs utifrån det faktum att toleransnivån ökar vid brukandet av droger. När en person är kemiskt beroende av opiater genomgår kroppen en förändring och anpassar sig efter den vardagliga dosen vilket innebär att personen behöver öka dosen kontinuerligt för att uppnå samma rus. En person bli inställd på en dos som fungerar bra, sen kommer toleransökningen och plötsligt upplever personen inte ett rus av den inställda dosen vilket vanligtvis resulterar i att dosen ökas. Det finns en samsyn kring att sidomissbruk är ett så pass omfattande hinder för att LARO som behandlingsform ska vara framgångsrik.

Många gånger är det ”kicken” som patienten eftersöker med en förhoppning om att få känna sig hög men det kan också vara en känsla av lugn som strömmar genom kroppen. För många som brukar droger uppstår ett omedelbart rus i

kroppen. Opiater av olika slag är extremt beroendeframkallande, dels på grund av det kraftiga ruset men också på grund av den snabba toleransökningen. Det innebär att man måste ta större mängder för att få samma effekt som vid första gången intaget skedde. Beroendet ökar sedan i en rask takt och många beskriver det nästan som att man har kärlekskänslor för drogen:

En patient sa till mig en gång att han aldrig har upplevt samma “kick” igen som han gjorde första gången han blev hög på heroin. Det lyste nästan i hans ögon

när han beskrev den här otroliga kicken men lyckan övergick snabbt till nedstämdhet. Förmodligen skulle han aldrig få uppleva den igen. Kroppen vänjer

ju sig, och toleransen för drogen ökar desto mer du brukar drogen. /Informant 4

5.4.3 Sårbarheten ökar under vissa perioder

Under olika perioder och högtider kan det upplevas som särskilt tungt för kvinnor och män som lever med beroende- och missbruksproblematik. Det finns

stödverksamheter som håller öppet under högtider av den anledning att de upplevt att det brukas mer droger än under resterande perioder av året. För många innebär högtider en efterlängtad ledighet och tid för återhämtning tillsammans med vänner och familj. Men för andra väntar en period som är allt annat än fridfull och

avslappnande, inte minst till följd av ett ökat missbruk i form av alkohol och droger. Det beskrevs att en del människor med missbruksproblematik brukar mer under vissa perioder:

När man sidomissbrukar så kanske man gör det mer en mer en period. Så kanske man får lite kontroll på det och sen går det lite upp och ner igen. /Informant 8

Det sociala nätverket en person med en tidigare missbruksproblematik har är många gånger fyllt av vänner som brukar alkohol och droger. För att personen ska kunna undvika ett eventuellt återfall har hen vanligtvis brutit sig loss från vänner som brukar droger. Bortsett från ett socialt nätverk fyllt av vänner som brukar droger, saknas ofta en närvaro av familjemedlemmar. Många gånger då familjen valt att ta avstånd från sin släkting på grund av den tidigare livsstilen eller tvärtom. Under en period som bör spenderas med vänner och familj blir det påfrestande och uppenbart för den som saknar den närvaron. Då kan det verka enklare att istället bedöva sig med hjälp av alkohol och droger, i hopp om att inte längre känna en känsla av ensamhet.

Även för de som har kontakt med sina vänner och familjer kan sårbarheten öka under vissa perioder. Detta eftersom familjer som bråkar med varandra många gånger blir en stressfaktor som lyfts och anses vara vanligare i familjer där alkohol- och drogproblem finns. Familjehögtider som födelsedagar, midsommar och jul blir ofta spolierade. Stress uppstår och brist på nära och kärleksfulla familj- och vänskapskontakter framhävs. Att flera människor som har missbruks- och beroendeproblematik eller har haft, är högtider en period på året då de uppfattas som mer sårbara än vanligt. Det blir tydligt hur många andra har nära vänskaps- och familjerelationer som man själv saknar. Individen kan känna sig mer avvikande och stigmatiserad i sådana perioder och inte som en suverän medborgare och medlem i ett sammanhang (Tammi & Hurme, 2007). Istället för att känna de känslorna som kommer, så som ensam, misslyckad eller värdelös, är det enklare att återgå till en fristad, någonstans där känslor inte längre känns. På den vägen kommer droger och alkohol in i bilden som en lösning, att inte behöva känna.

Jag uppfattar att många klienter känner sig mer sårbara eller ensamma vid högtider som midsommar och jul. Det blir så tydligt att alla andra lever lyckliga liv med sina vänner och familjer, och att klienten kanske förstör för sin familj så

grund sitt missbruk och då uppstår bråk och så. Sen blir det enklare att ta droger och bedöma sig istället för att känna sig misslyckad. /Informant 1

5.4.4 Sammanfattning av beskrivningskategori 3

Den tredje beskrivningskategorin innebär att rikta fokus mot vad som uppfattas försvåra LARO som behandlingsform nämligen sidomissbruk. Anledningar till patienters sidomissbruk beskrevs på olika sätt av de yrkesverksamma. Inom denna uppfattning framträder den externa horisonten som att ett omfattande

sidomissbruk försvårar LARO som behandlingsform. Den externa horisonten utgörs av det faktum att patienterna många gånger inte är redo för ett drogfritt liv, har ökad toleransnivå, samt de perioder under året då sidomissbruk ökar. Detta eftersom det är något som pågår utanför behandlingen och som inte medvetet syftar till att påverka.