marknadsföringsförbudet
4.4 Förslag och bedömningar
4.4.4 Bestämmelserna om marknadsföring ses över redaktionellt över redaktionellt
Förslag: Bestämmelserna om förbud mot marknadsföring av e-cigaretter och påfyllningsbehållare ska utgå från begreppet kom-mersiellt meddelande i stället för begreppet kommersiell annons.
Bestämmelserna om marknadsföring av tobaksvaror, e-ciga-retter och påfyllningsbehållare i lagen om tobak och liknande produkter omarbetas redaktionellt.
Skälen för utredningens förslag
Bakgrunden till reglerna om marknadsföring
Regleringen av marknadsföringen på tobaksområdet har varit före-mål för många ändringar och har successivt skärpts i takt med att kunskapsnivån om tobakens skadeverkningar har ökat. Regleringen av tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare är numera i hög grad harmoniserad på EU-nivå genom tobaksproduktdirektivet och tobaksreklamdirektivet. Det gäller även reglerna om marknadsföring.
En händelse som har påverkat reglerna om marknadsföring på tobaks-området i hög utsträckning är tillträdet till WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.126
Reglerna om marknadsföring i lagen om tobak och liknande pro-dukter ser olika ut för olika propro-dukter. 4 kap. 1 och 2 §§ reglerar marknadsföringen av tobaksvaror, medan 4 kap. 3 och 4 §§ reglerar marknadsföringen av e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Reglerna innehåller många undantag och är inte helt enkla att ta till sig.
Den nuvarande regleringen av marknadsföring av tobaksvaror
I avsnitt 4.4.1 finns en utförlig redogörelse för 4 kap. 1 och 2 §§ som reglerar marknadsföringen av tobaksvaror. För en närmare redogö-relse för reglerna om marknadsföring av dessa produkter hänvisas till detta avsnitt.
Översiktligt kan sägas att 4 kap. 1 § innehåller ett förbud mot an-vändning av kommersiella annonser i vissa specificerade medier. Det
154
rör sig om periodiska skrifter eller jämförbara skrifter på vilka tryck-frihetsförordningen, TF, är tillämplig. Dessutom omfattar förbudet tv-sändningar, beställ-tv, ljudradiosändningar och andra överföringar eller tekniska upptagningar på vilka yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, är tillämplig.
4 kap. 2 § innehåller en utvidgning av marknadsföringsförbudet för tobaksvaror. Den gör att även annan marknadsföring än kom-mersiella annonser i de medier som omfattas av 1 § är förbjuden.
Denna utvidgning av marknadsföringsförbudet är generell och om-fattar all marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter som inte är grundlagsskyddad, med två undantag: undantaget för s.k. passivt saluhållande och undantaget för särskilt måttfulla kommersiella med-delanden inne på fysiska försäljningsställen. (Utredningen föreslår i avsnitt 4.4.2 att undantaget för passivt saluhållande tas bort.)
När den numera upphävda tobakslagen (1993:581) antogs utgick marknadsföringsbestämmelserna utifrån ett rekvisit om särskild måttfullhet vid tobaksreklam.127 Det generella förbudet mot tobaks-reklam infördes i och med att Sverige anslöt sig till WHO:s ram-konvention om tobakskontroll. I förarbetena till ändringarna i tobaks-lagen framgår att syftet var att skapa en svensk reglering som gick så långt som TF och YGL tillåter. Lösningen blev ett generellt förbud mot kommersiella annonser och en utvidgning av förbudet tillämp-ningsområdet till att omfatta alla överföringar eller tekniska upptag-ningar på vilka YGL är tillämplig.128 Bestämmelserna flyttades sedan i stort sett oförändrade över till den nuvarande lagen om tobak och liknande produkter.
Reglerna som avser marknadsföring av tobaksvaror ses över redaktionellt Utredningens utgångspunkt är densamma som vid Sveriges tillträde till WHO:s ramkonvention – marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter ska vara förbjuden, med undantag för det område som skyddas av TF och YGL. Men förslaget som blev grunden för den nuvarande regleringen av marknadsföringen fick en utformning som följde den dåvarande regleringen som inleddes med ett förbud i vissa
127 Prop. 1992/93:185 s. 4.
128 Prop. 2004/05:118 s. 34 f.
angivna medier och en generellt tillämpbar bestämmelse om särskild måttfullhet.129
Utformningen med en första paragraf som reglerar marknads-föring i vissa medier, som sedan kompletteras med en andra paragraf som innehåller ett generellt förbud är inte helt tydlig. Det kan ge intrycket av att regleringen tillåter mer än vad den egentligen gör.
Utredningen anser att det finns ett behov av en redaktionell över-syn av regleringen av marknadsföring av tobaksprodukter. Den bör utgå ifrån en generell förbudsbestämmelse som kompletteras med undantag för det område som skyddas av TF och YGL samt med ett undantag för kommersiella meddelanden inne på fysiska försäljnings-ställen som uppfyller kraven på särskild måttfullhet. Genom att samla bestämmelserna i en paragraf blir regleringen mer lättillgänglig och överskådlig. Ändringarna är endast av redaktionell och lagstift-ningsteknisk karaktär, någon ändring i sak är inte avsedd.
Den nuvarande regleringen av marknadsföring av e-cigaretter och påfyllningsbehållare
I avsnitt 4.4.1 finns en utförlig redogörelse för 4 kap. 3 och 4 §§ som reglerar marknadsföringen av e-cigaretter och påfyllningsbehållare.
För en närmare redogörelse för reglerna om marknadsföring av dessa produkter hänvisas till detta avsnitt.
Reglerna om marknadsföring av e-cigaretter och påfyllnings-behållare inleds med en paragraf, 3 §, som innehåller ett förbud mot kommersiella annonser i periodiska skrifter eller andra jämförbara skrifter på vilka TF är tillämplig. I 4 § regleras marknadsföringen inom informationssamhällets tjänster, tv-sändningar, beställ-tv och ljud-radio. I 4 § finns undantag för s.k. passivt saluhållande och marknads-föring i övermarknads-föringar eller tekniska upptagningar på vilka YGL är tillämplig, med undantag för kommersiella annonser. (Utredningen föreslår i avsnitt 4.4.2 att undantaget för passivt saluhållande tas bort.) Reglerna som avser marknadsföring av e-cigaretter och påfyllnings-behållare bör utgå ifrån begreppet kommersiellt meddelande i stället för begreppet kommersiell annons. Marknadsföringen av e-cigaretter och påfyllningsbehållare styrs av artikel 20.5 a, b och e tobaksprodukt-direktivet och regleringen är inte lika restriktiv. Mot denna bakgrund
156
finns inget generellt förbud mot att marknadsföra e-cigaretter och påfyllningsbehållare, utan begränsningarna av marknadsföringen är knuten till olika medier.
Artikel 20.5 i tobaksproduktdirektivet förbjuder användning av kommersiella meddelanden i vissa medier. I 4 kap. 3 och 4 §§ lagen om tobak och liknande produkter används i stället begreppet kom-mersiell annons. Tobaksproduktdirektivet är utgångspunkten för den svenska regleringen av marknadsföring av e-cigaretter och påfyllnings-behållare. De svenska bestämmelserna om förbud mot marknadsför-ing av e-cigaretter och påfyllnmarknadsför-ingsbehållare bör därför utgå ifrån be-greppet kommersiellt meddelande i stället för bebe-greppet kommersiell annons.
Det kan noteras att begreppet kommersiellt meddelande också används i en mer allmän betydelse. I förarbetena till införandet av 4 kap. 2 § 3 och andra stycket lagen om tobak och liknandeprodukter anges t.ex. varulistor och prislistor för tobaksprodukter som sådana kommersiella meddelanden som är tillåtna i fysiska butiker.130 Be-stämmelserna om förbud mot kommersiella meddelanden vid mark-nadsföring av e-cigaretter och påfyllningsbehållare utgår inte från denna mer allmänna betydelse. I stället får begreppet, när det används i detta sammanhang, förstås utifrån hur det används i tobakprodukt-direktivet och andra relevanta EU-direktiv.
Reglerna som avser marknadsföring av e-cigaretter och påfyllningsbehållare ses över redaktionellt
Utredningen anser att bestämmelserna om marknadsföring av e-cigaretter och påfyllningsbehållare är svåröverskådliga och att det behövs en redaktionell översyn av dessa. Det område som skyddas av TF och YGL bör även fortsättningsvis undantas från marknads-föringsförbudet för e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Om det är fråga om en kommersiell annons ska dock inte undantagen tillämpas.
Det innebär att bestämmelserna om marknadsföring av e-cigaretter och påfyllningsbehållare får en systematik som liknar den som före-slås avseende tobaksprodukter ovan. Genom att samla ihop bestäm-melserna i en enda paragraf blir regleringen dessutom mer över-skådlig. De föreslagna ändringarna är endast av redaktionell och lagstiftningsteknisk karaktär, någon ändring i sak är inte avsedd.
130 Prop. 2004/05:118 s. 59.