Betydelsen av externa granskare

Användningen av externa granskare har lyfts fram som framgångsfaktorer i miljöledningsarbetet, vilket även framkom i relation till försöken att påverka ledningen i tidigare avsnitt 6.3.1. Även i Vägverket berättade den ledningssystems- ansvarige att när de anlitat ett auktoriserat privat granskningsföretag för att revidera myndighetens miljöledningsarbete hade engagemanget hos de anställda ökat. Den

566 _{Observation, Nätverksmöte, interna revisioner, 2005-11-08.} 567 _{Minnesanteckningar, Nätverket för interna revisioner, 2006-04-27.}

151

externa granskaren, som granskat utifrån ISO 14001, hade hittat brister och föreslagit åtgärder vid sina revisioner som gett större effekt än de interna revisionerna, vilket upplevdes som ett stöd i miljöledningsarbetet.568 _{En frågeställning som kommit upp i} nätverket är samtidigt vilken tillförlitlighet som finns i de externa revisorernas rapporter, om de verkligen hittat viktiga brister i miljöledningsarbetet. Vid ett nätverksmöte569 _{uppstod en diskussion utifrån den frågeställningen. En} miljösamordnare uttryckte att revisorerna enligt hans bedömning ofta missat ”rätt viktiga saker”, såsom lagkrav vid revisioner. En annan miljösamordnare beskrev utifrån sin erfarenhet av revisionsförfarandet i myndigheten att ”de [dvs. de externa revisorerna] gör stickprov så [paus] men någon gång ser de det väl” Samme person konstaterade: ”Det är svårt att veta om vi är bra eller dåliga utifrån revisions- rapporten. Kanske om man bytte revisor?”. En annan miljösamordnare sa att det är ”svårt med exempelvis lagar och kanske att det är svårt för revisorerna med statliga myndigheters verksamhet.” Den miljösamordnare som nyss uttryckt att han tyckt att revisorerna missat viktiga krav vid revisionerna menade att det också var svårt med den verksamhet som han representerade eftersom det inte finns så många liknande verksamheter av det slaget i Sverige. Revisorerna ”kan knappast få rutin liknande industrier som de ser mycket av”, antog han. En av miljösamordnarna drog här slutsatsen att det måste vara svårt för revisorerna att på bara en dag kunna bedöma kvaliteten i miljöledningsarbetet. En annan konstaterade att det kanske kunde vara möjligt att ”begära fler dagar nästa gång, men jag är inte med där det bestäms.”

I den återgivna diskussionen ovan illustrerades hur miljösamordnare ifrågasatte möjligheten för de externa revisorerna att bedöma miljöledningsarbetet i myndig- heten, dels utifrån att revisionerna var tidsmässigt begränsade dels utifrån att revi- sorerna var ovana vid myndigheternas verksamhet. Det senare har också varit uppe till diskussion i nätverket vid ett tidigare tillfälle, där en slags konsensus uppstod bland miljösamordnarna i att revisorer liksom utbildningskonsulter inte hade erfarenhet av myndigheters verksamhet570_.

Det uttrycktes vid samma tillfälle571 _{som episoden ovan hämtats ifrån att de} bedömningar som gjordes utifrån standarderna var beroende av den enskilde revisorn och att nivån och innehållet i revisionerna därför varierade. Samtidigt uttrycktes en tilltro till att revisorerna, trots den korta tidsrymd de hade till sitt för- fogande för att göra bedömningar, hade nytta av sin erfarenhet av revisionsför- farandet som sådant: ”De [revisionskonsulterna] känner nog också av om det sköts bra eller dåligt”. Här kom också en av projektledarna från Naturvårdsverket in i diskussionen och frågade apropå att revisioner ofta sker parallellt utifrån exempelvis ISO 9001 och ISO 14001: ”Kan revisorerna miljö?” En miljösamordnare svarade att ”de kan nog en del, särskilt om det är miljöfarlig verksamhet.” Hela diskussionen

568 _{Intervju, 2008-02-04.}

569 _{Observation, Nätverksmöte, interna revisioner, 2007-04-26.} 570 _{Observation, Nätverksmöte, interna revisioner, 2005-11-08.} 571 _{Observation, Nätverksmöte, interna revisioner, 2007-04-26.}

152

kring revisorernas förmåga att bedöma miljöledningsarbetet i myndigheterna ovan gav uttryck för att miljöledningsarbetet samtidigt som det bedöms utifrån ISO 14001 blivit beroende av den enskilde revisorn och dennes kompetens och inställning. Sam- tidigt uttrycktes en osäkerhet från miljösamordnarna om tillförlitligheten i revisions- rapporterna. I sin tur är det möjligt att välja revisor själv på marknaden och därmed påverka utfallet i revisionen, en miljösamordnare beskrev tillvägagångssättet vid revisioner:

”Man får en lista på vilka revisorer som finns hos firman [avsåg de företag som ramavtal slutits med] när man handlar upp. Men det är ju priset som avgör. Vi har samma för de är billigast hela tiden och han är populär för att han är så resonabel och trevlig”572_.

Valet av revisor har också beskrivits ”som en upphandlingsfråga där man kan ställa branschkrav”573_{. Med andra ord kan översättningen av miljöledningsmodellens} tredje steg, kontrollen, i myndigheterna som en följd av tillämpningen av ISO 14001 sägas ha kommit att bli en upphandlingsfråga, där myndigheten väljer sin granskare och där nivån kan påverkas. Samtidigt har det i nätverket framkommit hur miljösam- ordnare försökt att agera för att parera de anlitade revisorernas ovana vid den myndighetsverksamhet de ska granska: ”Vi får utbilda konsulter i XX [myndighetens namn] innan de kan hålla utbildning av internrevisorer hos oss”, som en miljö- samordnare uttryckte det574_{. Samtidigt som anpassningen till och kunskapen om} myndigheternas verksamhet framställts som ett problem har det också givits uttryck för att de externa bedömningarna har varit viktiga i sig för utvecklingen av miljö- ledningsarbetet. En miljösamordnare från en certifierad myndighet berättade att hon och revisorn diskuterade myndighetens tillämpning av standarden under lång tid, cirka tre timmar, vid varje revisionstillfälle för att revisorn skulle hitta brister och påpekade att: ”Jag vill att han ska hitta brister och håller inte undan något. Det tar mer det som kommer fram genom en extern revisor och därför är det bra att det kommer fram brister”575_{. Här illustrerades hur det upplevda hindret i ledningens} uteblivna intresse översattes till handling genom att använda den externa revisorns bedömning som påtryckningsmetod, utifrån ISO 14001-standardens krav. Samtidigt exemplifierades hur revisorernas låga erfarenhet av myndigheters verksamhet kompenserades av miljösamordnarens långa samtal i syfte att synliggöra brister i granskningen.

572 _{Observation, Nätverksmöte, interna revisioner, 2007-04-26.} 573 _Ibid.

574 _{Observation, Nätverksmöte, interna revisioner, 2005-11-08.} 575 _{Observation, Nätverksmöte, interna revisioner, 2007-04-26.}

153

På liknande vis berättade en miljösamordnare om den revisionsrapport som tagits fram av en extern revisor: ”revisionen på plats i XX [myndigheten] tog en dag”, varefter revisorn ”gick hem och kom tillbaka med rapporten. Denna gång fick vi sju avvikelser, förut fick vi två”576_{. Han berättade vidare att ”förra gången klagade vi på} att de inte hittade fler avvikelser, vi vill ju bli bättre!”577_{. Den externa granskningen} upplevdes således även här vara viktig för utvecklingen av myndighetens fortsatta miljöledningsarbete, samtidigt som myndigheten själv påverkade nivån i den granskning som genomfördes av revisionsföretaget.

I detta avsnitt har jag beskrivit hur externa bedömare blivit viktiga i de översätt- ningar som gjorts i miljöledningsarbetet via tillämpningen av ISO 14001-standarden, som i sin tur framställts som ett verktyg för att påverka ledningens intresse för miljö- ledningsarbetet. Samtidigt kan tillämpningen av ISO 14001 och de externa bedöm- ningar som skett utifrån den av externa granskare sägas ha kommit att ersätta den upplevda uteblivna styrningen från regering, departement och ledningsgrupper.

I nästa avsnitt uppehåller jag mig vid de externa referenser som framkommit i miljöledningsnätverket i form av företagsperspektiv på miljöledningsarbete. Ovan illustrerade jag hur de externa revisorer som granskat myndigheternas miljö- ledningsarbete utgått från företag i bedömningarna av myndigheterna utifrån ISO 14001-standardens krav. Jag går nu vidare till att beskriva hur ett företagsperspektiv har utgjort en referens i nätverket och tolkningarna av miljöledningsuppdragen.