5. Införande av miljöledningssystem i Vägverket
5.2 Översättningar av miljöledningsuppdraget i Vägverket
5.2.1 Ingenjörskultur leder till stor miljöutredning och byråkratisk stämpel – det inledande
Miljöledningsarbetet i Vägverket, som inleddes 1997341, kan utifrån det empiriska material jag har tagit del av beskrivas som ett omfattande utredningsarbete vilket huvudsakligen ledde till att miljöledningssystem fick en negativ och byråkratisk klang bland medarbetarna. Vägverkets regeringsuppdrag som föranledde utred- ningsarbetet var likt de övriga pilotmyndigheternas att under ett första verksamhets- år:
”göra en miljöutredning, ta fram förslag till en miljöpolicy samt påbörja och så långt som möjligt utarbeta en handlingsplan för fortsatt integration av miljöhänsyn i myndighetens verksamhet”342.
I Vägverket föranledde miljöledningsuppdraget vad som i efterhand beskrivits som ett omfattande och detaljerat kartläggningsarbete av miljöaspekter i verksamheten. Denna kartläggning samlades i databasen ”Netwiz” som i efterhand beskrivits som ”enorm” och därför svåranvändbar.343 Enligt deltagare i en senare projektgrupp för utveckling av miljöledningssystemet fick detta inledande kartläggningsarbete konsekvensen att miljöledningssystemet kom att betraktas som något krångligt och byråkratiskt bland medarbetarna i organisationen. I sin tur blev resultatet att miljöledningsarbetet klingade av under några år och återupptogs i samband med det förändringsarbete som inleddes i början av 2000-talet344, vilket beskrivs senare i kapitlet. Miljöledningsarbetets historia i Vägverket har lyfts fram vid olika tillfällen och betonat den detaljnivå som präglat arbetet. Ett genomgående tema i utsagorna har varit att den tradition av kartläggning och planering som funnits i Vägverkets arbetssätt i övrigt även kommit att prägla genomförandet av miljölednings- uppdraget. Följande uttalande gjordes exempelvis av en respondent som varit med
340 Naturvårdsverket, 2008b.
341Intervju, miljödirektör, 2004-10-14. 342 Regeringsbeslut, 1996-12-19.
343 Observation i projektgruppen för miljöledningssystem, 2004-10-04. 344 Ibid.
99
från starten av miljöledningsarbetet 1997. Respondenten återberättade hur regeringsuppdragets första del, miljöutredningen, översattes till omfattande kartläggning av miljöaspekter i organisationen:
”Där började man med att försöka jobba fram miljöutredning och miljöaspekter. Det arbetet var ju…alltså… ’gediget’ är ju ett för litet ord. Det var ett otroligt arbete som gjordes på Vägverket. Man kartlade allt…(paus) Problemet var väl det att man gjorde det alldeles för seriöst, alldeles för omfattande och alldeles för ned på detaljnivå” 345.
Jag frågade vid samma intervjutillfälle som ovan om respondenten själv deltagit i detta inledande arbete. Respondenten svarade att denne då arbetade vid ett av regionkontoren och illustrerade hur omfattande kartläggningen kommit att bli där:
”Det var folk som jobbade med underhållsfrågor, vägunderhåll. Man delade upp sig så att varje del hade ett visst område. Så de som jobbade med vägunderhåll här hade ett hästjobb och kartlade varenda typ av fiberduk vi hade, varenda typ av maskiner, hur mycket och så vidare”. 346
Vid en av mina observationer i projektgruppen för miljöledningssystemet framkom en liknande tolkning av hur miljöledningsarbetet bedrivits inledningsvis i Vägverket. Även här betonades att kartläggningen av miljöaspekter blivit mycket omfattande liksom den tillhörande databas som byggdes upp. En deltagare karaktäriserade denna utveckling av miljöledningsarbetet som ”lidande av den gamla full- komlighetsdjävulen” i organisationen och påtalade att ”Netwiz [databasen] är enorm.”347 En annan deltagare i gruppen, som arbetat länge med miljöfrågor i organisationen, instämde i denna uppfattning och berättade om hur miljöled- ningsarbetet bedrivits tidigare. Allt hade kartlagts och lagts in i databasen menade denne och gav som exempel att alla olika oljor och vätskor som användes i verksam- heten kartlades: ”Minsta skvätt!”348 Uttalandet upprepades därefter flera gånger i den fortsatta diskussionen i gruppen som exempel på den detaljnivå som präglat miljöledningsarbetet. Vid detta tillfälle landade gruppens diskussion om miljö- ledningssystemets historia i organisationen i att det ingenjörsmässiga angreppssättet tenderade att leda till att allt utreddes så grundligt och omfattande att resultatet blev svårt att tillämpa i styrningen av verksamheten.
Vid ett intervjutillfälle där samtalet handlade om attityden till miljöfrågor och miljöarbete i organisationen sade respondenten att det ”ingenjörsmässiga” perspek- tivet var starkt i Vägverket. Respondenten menade att:
”Vägverket har varit duktiga på att beskriva nuläget, t.ex. hur allt ser ut på en plats som skall exploateras, men mindre bra på att tänka på vad som kan göras, d v s. utveckling. /…/ Det är en stark ingenjörskultur i Vägverket.”349
345 Intervju, Beställare av ledningssystem, 2004-09-30. 346 Intervju, Beställare av ledningssystem, 2004-09-30.
347 Observation i projektgruppen för miljöledningssystem, 2004-10-04. 348 Ibid.
100
En liknande tolkning kom till uttryck i en kommentar som en medarbetare i Väg- verket fällde vid en utbildning i internrevision apropå de olika stegen i miljö- ledningsmodellen. När de externa konsulter som var kursledare visade en OH-bild över PDCA-cykelns olika steg replikerade medarbetaren:
”I Vägverket finns en egen variant: Plan - Plan - Plan - Plan ! Eller, Please – Don’t - Change – Anything”350.
För att återgå till resultatet av det inledande miljöledningsuppdraget till Vägverket kan konstateras att miljöledningsarbetet kom att avta efter att miljöaspekter kartlagts. Något systematiskt eller integrerat miljöledningsarbete uppstod därför inte efter det inledande miljöledningsuppdraget, även om miljöpolicy och handlingsplan liksom ett miljöprogram togs fram utifrån kartläggningen351. Enligt stegen i PDCA-cykeln kan Vägverkets miljöledningsarbete således sägas ha stannat mellan de två första stegen, dvs. planera och göra. Miljöledningsarbetet har beskrivits som att det blev något ”vid sidan av”352 övrig styrning som ett fåtal medarbetare vid huvudkontoret blev ansvariga för353. De översättningar som gjordes i Vägverket i det inledande miljöledningsarbetet kan illustreras enligt figur 5.1 nedan.
idé objekt handling institution Genomföra MLS-modell Omfattande
regeringens (PDCA-cykeln) kartläggning MLS-uppdrag av miljöpåverkan
Figur 5.1 Översättningar av det inledande miljöledningsuppdraget i Vägverket Källa: Bearbetning efter Czarniawska och Joerges, 1996, s. 46.
I figuren illustreras hur idén att genomföra regeringens uppdrag via miljö- ledningsmodellen översattes till ett större utredningsarbete i form av en omfattande kartläggning av organisationens miljöpåverkan. När miljöledningsarbetet avtog blev miljöledningsmodellen inte heller ett institutionaliserat arbetssätt i Vägverket. Miljöledningsarbetet kom senare att återupptas i Vägverket och blev då en del av en större organisationsförändring och ett nytt ledningssystem, initierat av den ny- tillträdde GD:n. Om detta handlar kommande avsnitt.
350 Observation av internrevisionsutbildning, 2005-02-23.
351 Intervju, miljödirektör, 2004-10-14, Intervju, beställare av ledningssystem, 2004-09-30. 352 Intervju, miljödirektör, 2004-10-14,
101