Interna faktorer som påverkar miljöarbetet i myndigheten

Bland de interna faktorer eller drivkrafter för miljöarbetet i myndigheten som togs upp av ledningsgrupperna var kunskapsfrågor och kompetens centrala, där det interna arbetet för att öka medvetandet om miljöfrågor poängterades604_{. Mer specifikt} nämndes behov av kompetensutveckling för så kallad indirekt miljöpåverkan där ledningsgrupperna såg en utvecklingspotential. Den interna organiseringen av miljö- arbetet nämndes också som en viktig faktor, liksom interna effektmål och upp- följning av resultat i miljöarbetet. Även ISO 14001-certifiering togs upp som en intern drivkraft liksom själva miljöledningsmodellen i sig och ”kloka rutiner”.605

De nya möjligheter som öppnats upp under senare år genom utvecklingen av IT som verksamhetsstöd togs upp som en positiv kraft i miljöarbetet. Samtidigt poäng- terades svårigheten i att hitta en bra avvägning mellan att utnyttja informations- teknologin för att undvika att resa till möten och vikten av den personliga närvaron i vissa sammanhang för att uppnå myndighetens uppgifter och mål.606 _{Miljöåtgärder} kopplade till besparingar och kostnadseffektivitet i verksamheten togs upp av flera ledningsgrupper som drivkrafter i det interna miljöarbetet607_{. Ett exempel var att} videokonferenser blev billigare än att resa, vilket gjorde att en s.k. ”win-win situation” sågs där denna typ av möten var möjlig. Analogt bedömdes besparings- krav kunna utgöra en möjlighet i miljöarbetet, genom att man tvingades till att tänka resurssnålt utifrån penningmässiga förtecken608_.

Den egna personalen lyftes fram av ledningsgrupperna som en viktig intern faktor i miljöarbetet609_{. De miljömedvetna och engagerade medarbetarna sågs som en fram-} gångsfaktor, inte minst enskilda medarbetares drivkraft och kompetens inom miljö- området nämndes. Även den egna ledningsrollen lyftes fram av alla ledningsgrupper som avgörande i miljöarbetet, särskilt ledningens strategiska planering och förmåga att prioritera mellan miljöfrågor och att ledningen handlade konsekvent och tro- värdigt. Ledningens egen uppföljning liksom uppmuntran i miljöarbetet togs också upp som faktorer av betydelse i det dagliga miljöarbetet. Även viljan att utgöra en attraktiv och modern arbetsgivare sågs som avgörande att beakta i relation till miljö- arbetet, eftersom en organisation som inte visade ett seriöst miljöarbete bedömdes ha svårare att locka till sig nya medarbetare på längre sikt610_.

604 _{Fokusgruppsintervju, 2007-10-01, 2007-10-12, 2008-02-04.} 605 _{Fokusgruppsintervju, 2007-09-17, 2007-10-01, 2007-10-29, 2008-02-04.} 606 _{Fokusgruppsintervju, 2007-09-17, 2007-10-01, 2007-10-12, 2008-02-04.} 607 _{Fokusgruppsintervju, 2007-09-17, 2007-10-12, 2007-10-29, 2008-02-04.} 608 _{Fokusgruppsintervju, 2007-10-12.} 609 _{Fokusgruppsintervju, 2007-09-17, 2007-10-01, 2007-10-12, 2007-10-29, 2008-02-04.} 610 _{Fokusgruppsintervju, 2007-10-12.}

165

Som en intern faktor som påverkade miljöarbetet nämndes i två fall att miljöfrågor upplevdes utgöra en liten del av myndighetens uppdrag611_{. Tillämpning av interna} policies och riktlinjer i miljöarbetet togs av en grupp upp som exempel på hur miljö- arbetet bedömdes fungerade väl i kontorsverksamheten612_.

7.3 Sektorsansvar och de nationella miljökvalitetsmålen i relation

till myndighetens miljöledningsarbete

Målbilden för en ekologiskt hållbar utveckling i Sverige utgörs som jag tidigare beskrivit av sexton nationella miljökvalitetsmålen, som miljöledningsarbetet i myndigheterna ska utgå ifrån. Hur uppfattade då myndighetsledningarna de natio- nella miljökvalitetsmålen i relation till miljöledningsarbetet i den egna myndigheten?

Kring denna fråga rådde delade meningar i ledningsgrupperna. Några myndigheter kopplade mer eller mindre de nationella miljökvalitetsmålen till sitt miljöledningsarbete613_{. Vissa myndighetsledningar menade att de istället lagt sitt} arbete med de nationella miljömålen i sitt sektorsansvar eftersom de upplevdes passa bättre ihop med det utåtriktade miljöarbetet än det interna614_{. Inom ramen för} sektorsansvaret upplevde flera myndigheter att de samverkade inom sin samhälls- sektor kring miljökvalitetsmål. Klimatmålet, dvs. ”begränsad klimatpåverkan”, var ett miljökvalitetsmål som flera myndighetsledningar nämnde att de arbetade med615_. Någon myndighet upplevde det däremot som svårt att renodla miljömål separat i relation till verksamheten och de övriga målen. Ledningsgruppen påpekade att miljömålen var ”klumpiga” att styra utifrån, eftersom i princip alla sexton miljö- målen berördes i en myndighet med bred verksamhet616_.

En myndighetsledning berättade att de inte arbetade specifikt med något nationellt miljömål internt i miljöledningsarbetet men att de däremot tog hänsyn till målen när de bedömde miljöbelastningen i program och projektansökningar i sin kärnverksamhet617_{. Andra myndighetsledningar såg en svag koppling mellan miljö-} ledningsarbetet och specifika miljökvalitetsmål, istället gav de uttryck för att, miljö- ledning utgjorde ett verktyg som avsåg systematiken i att hantera generell miljöpåverkan618_{. Dessa myndighetsledningar ansåg även att miljöledningssystemet} spelade en begränsad roll för miljömålsarbetet.

611 _{Fokusgruppsintervju, 2007-09-17, 2007-10-12.} 612 _{Fokusgruppsintervju 2007-10-29.} 613 _{Fokusgruppsintervju 2007-10-12, 2008-02-04.} 614 _{Fokusgruppsintervju 2007-09-17, 2007-10-29.} 615 _{Fokusgruppsintervju 2007-10-01, 2007-10-12, 2007-10-29, 2008-02-04.} 616 _{Fokusgruppsintervju 2007-10-29.} 617 _{Fokusgruppsintervju 2007-10-01.} 618 _{Fokusgruppsintervju 2007-10-01, 2007-10-29.}

166

En av myndigheterna lade däremot in de nationella miljömålen som bakgrund till sin strategiska plan och lyfte även in dem i sitt ledningssystem och styrkort för att systematiskt kunna styra och följa upp resultat utifrån dem619_.

I detta sammanhang togs den bristande återkopplingen på miljöledningsarbetet upp som ett problem. Att få tydlig återkoppling utifrån den egna myndighetens insats i relation till miljökvalitetsmålen skulle ge högre motivation för att prioritera miljöarbetet menade alla ledningsgrupper. För de fyra myndigheter som har ett sektorsansvar gavs det uttryck för att sektorsuppdraget passade bättre för miljöaspekter som sträckte sig utanför myndighetens egen organisation. Miljö- ledningsarbetet å andra sidan fokuserade internt miljöarbete och därmed de direkta miljöaspekterna i verksamheten menade de fyra ledningsgrupperna.620

Medan sektorsansvaret var tidsatt och i viss mån återkopplades från departe- menten upplevdes miljöledningsuppdraget som otydligare och med bristfällig åter- koppling från departementen. Några myndigheter menade dock att otydlighet och bristande dialog från det egna departementet även gällde sektorsansvaret621_{. En av} dessa myndigheter anlitade därför en konsult för att samla kunskap om hur andra myndigheter arbetade med sitt sektorsansvar och på så sätt få hjälp att tolka sitt eget uppdrag622_{. Överhuvudtaget uttryckte ledningsgrupperna att de upplevde en otyd-} lighet i relationen mellan miljöledningsuppdrag och sektorsansvar och där de natio- nella miljökvalitetsmålen var tydligare kopplade till sektorsansvaret än miljöled- ningsuppdraget.