Dagens ungdomar har som tidigare sagts flera medier att välja på, av vilka några är enklare att konsumera än böcker, varför konkurrensen om ungdomarnas lust är hård. Många ungdomar läser just så lite som de tillåts att läsa och väljer hellre andra aktiviteter på sin fritid. Det är därför viktigt att skolan stimulerar till läsning, och kanske till och med kräver av eleverna att de läser.
När jag sammanfattar det eleverna har sagt om läsaktiviteter och arbetssätt under läslustatid, blir jag förvånad över hur ofta de påpekar att läsning av skönlitteratur är betydelsefullt för dem och att de under läslustatid uppskattar att få ta del av en god bok. Eleverna säger att de tycker om att läsa själv eller lyssna till högläsning av intressanta och spännande böcker, och den person som ofta nämns i intervjuerna är skolbibliotekarien. Han är en mycket omtyckt person, som eleverna gärna träffar och pratar med, och tar hjälp av när de söker litteratur i mediateket. Han uppfattas som en tillmötesgående person som lyssnar till dem och tar deras frågor på allvar. Flera elever har i intervjuer sagt att det är tack vare bibliotekarien som de har hittat något att läsa över huvud taget. Några av eleverna menar till och med att skolbibliotekarien är näst intill oumbärlig, och de talar om honom som det riktiga proffset som vet exakt vad ungdomar vill läsa. De tycker om när han kommer till läsgrupperna för att inspirera och tipsa om nya böcker. De ser honom som en kunskapskälla kring allt som rör böcker. Hans boktips har hjälpt många att utöka sin repertoar och hitta nya vägar in i böckernas värld.
Bibliotekariens insatser inom läsmodellen kan med fördel utökas i framtidens modell. Dels för att eleverna önskar det, dels för att skolans uttalade mål är att öka elevernas intresse för läsning och höja deras läsförståelsenivå. Av eleverna uppfattas bibliotekarien som den person i skolan som uppmuntrar och inspirerar utan att ställa krav på motprestation. Till skillnad från pedagogerna efterfrågar han inga bokanalyser eller recensioner, sådant som vissa elever anser förtar lusten att läsa en bok. Förslag på nya insatser som kom upp under intervjuerna var, att bibliotekarien kommer regelbundet och oftare till läsgrupperna, att han skriver en lista på böcker som han tipsar om, att han skriver korta kommentarer om böckerna och att han köper
61
in fler böcker inom specialområden. Som specialområden nämndes till exempel sport och bilar.
6.3 Elever i behov av särskilt stöd
De elever som har bedömts vara i behov av särskilt stöd i svenska har under läsåret haft specialundervisning, enligt tidigare beskrivning. Det har handlat om sex elever. Inom läsmodellen har dessa elever varit placerade i olika läsgrupper, efter svar på enkäten. Flertalet har varit i röd läsgrupp, dvs. den grupp som till övervägande del haft vägledd läsning under hela läsåret. I intervjuer med några av dessa elever har jag fått veta, att de har uppfattat läsmodellens insatser som stödjande. De har varit positiva till högläsning, som de menar har gett dem nya upplevelser och stimulerat deras fantasi. De har också uppskattat boksamtalen och diskussionerna, samt det gemensamma arbetet med texterna inför skrivuppgiften. I interaktion med varandra har de tränat sig på att lyssna till kompisarnas inlägg och resonemang. På så sätt, säger flera, har de lärt sig av varandra och inspirerats.
I vårens läsförståelsetest har fyra elever förbättrat sina resultat. Det är svårt att veta vad som bidragit till förbättringen, men troligt är att läsmodellens insatser har haft en viss påverkan. Det är också troligt att kombinationen av specialpedagogiska insatser och läsmodellen tillsammans gett ett positivt utslag. Elever som behöver språklig förstärkning är alltid hjälpta av ett nära samspel med en vägledande vuxen. Studier har visat att ett strukturerat arbetssätt är särskilt gynnsamt för dessa elever. I ”Konsensusdokumentet” talar man till och med om att ett sådant arbetssätt kan förebygga och förhindra läs- och skrivsvårigheter.105
Elever ur gruppen har i intervjuer berättat, att såväl miljö som aktiviteter varit tillfredsställande. De har fått hjälp med läsning, fått förstärkning i sin förståelse av texter, blivit mer språkligt medvetna och i viss mån även fått större insikt om läsningens betydelse. De har även uttryckt att bok- och textsamtal känts lättare att delta i när gruppen varit mindre och bestått av kompisar med samma syn på läsning. Eleverna antyder ett behov av trygghet i sin omgivning, eftersom läsning som aktivitet för dem är förenat med svårigheter. Den vuxnes roll i arbetet med denna elevgrupp är också mycket betydelsefull. Pedagogen är allt ifrån vägvisare, som genom undervisning överför boklig kunskap, till inspiratör, som ger tips och förslag på böcker, och diskussionsledare, som stimulerar till kommunikation och interaktion. Med andra ord, den vuxnes aktivitet och engagemang kan vara avgörande för atmosfären i en läsgrupp med svaga läsare.
Men även elever som i det dagliga arbetet har ett stort behov av språkligt stöd, behöver känna sig delaktiga och få vara med i beslut som rör deras läsning. Det är viktigt att läraraktiviteten inte blir så stor att den dominerar och tar över all elevaktivitet. I ett samspel som fungerar råder balans. Då är alla aktiva och deltar efter sin förmåga. För den vuxne handlar det om att vara lyhörd och upptäcka vägarna in till ungdomarnas intresse för läsning. När man har hittat vägarna och öppnat de dörrar som finns, börjar man närma sig individens lust att läsa. Fångar man upp lusten och hjälper den att utvecklas, kan man så småningom släppa den och se hur den växer av egen kraft.
62
I Leif Strandbergs bok Vygotskij i praktiken, har jag hämtat följande citat, som i korthet omfattar några av de tankar som jag har velat förmedla i min studie:
Tillgång till människor är det nav som all utveckling snurrar kring. Vygotskij återkommer hela tiden till det han kallar ”utvecklingens allmänna lag”, den som handlar om att all utveckling uppenbarar sig två gånger, först på en social och sedan på en individuell nivå; först som faktiska fysiska relationer mellan människor, sedan som tankearbete inom individen.106