Under arbetet med studien har hela tiden nya tankar och frågor väckts. Det material som samlats in har bearbetats med olika metoder, och skulle kunna bearbetas ytterligare. Till exempel kan fördjupningar göras inom genusperspektivet. Detta har jag bara ytligt berört i föreliggande studie, men andra undersökningar har visat att det förekommer skillnader i flickors och pojkars attityd till läsning och i deras testresultat. Hur ser det ut för denna elevgrupp?
Intressant vore även att genomföra andra läsförståelsetest på elevgruppen i min studie, och jämföra resultaten. Hur ser olika läsförståelsetest ut? Var finns likheterna och var skiljer de sig åt? Vidare, att studera hur stor påverkan ett tests utformning och innehåll har på elevernas resultat? Och, vad är det vi mäter med dessa test? Dessutom, hur väl svarar dessa test mot de mål som finns inskrivna i läroplanen för grundskolan?
Det skulle även vara intressant att göra en uppföljning av elevgruppen i en longitudinell studie. Exempelvis kan man då jämföra resultat på test med eventuell förändring i attityd och därtill jämföra med elevernas måluppfyllelse i svenska och slutbetyg i skolår 9. Naturligtvis skulle det även vara intressant att intervjua samma elever om två år, och ta del av deras retrospektiva tankar kring läslust. Det är viktigt att låta elevperspektivet styra studierna och att elevernas intresse för läsning och deras framgångar inom läskompetens lyfts fram.
En utveckling av läsmodellen vore också intressant att följa. Hur tar pedagoger och skolledning tillvara de kunskaper och erfarenheter som samlats in under det första året? Vilka förändringar planeras i framtiden och hur genomförs de? Vilken fokus kommer att läggas på arbetssätt och läsmiljöer? Hur kan läsmodellen användas för yngre elever?
6.5 Slutord
Sjunkande resultat på läsförståelsetest var en bidragande orsak till att läsmodellen skapades. Man ville hitta ett sätt att hjälpa eleverna att läsa mer och bli bättre i läsförståelse. Mätningarna i min studie visar att det generella testresultatet under ett läsår ökade, och särskilt bland elever på stanine-nivå 3. Hur mycket av höjningen som beror på enbart läsmodellens insatser kan dock inte utläsas av denna studie. Kanske hade jag närmat mig svaret på min fråga om två mätningar hade gjorts i jämförelsegruppen också, men tyvärr är materialet i det avseendet otillräckligt. Det man däremot tydligt kan se är, att efter många år av stadigt sjunkande trend och de sämsta resultaten hösten 2007, vände kurvan uppåt och visade i vårens mätning en bättre överensstämmelse med normalfördelningskurvan. En
63
försiktig tolkning utifrån detta är, att läsmodellen på något sätt ändå bidragit till det positiva resultatet. Till exempel, kan en ökad medvetenhet hos lärarna kring läsningens betydelse i all kunskapsinhämtning, ha bidragit till att nya aktiviteter och arbetssätt utformats även utanför läsmodellen. Hos eleverna kan ny insikt om läsning som kommunikation ha bidragit till vidgade perspektiv, och kanske har de fått en ny syn på sig själv i ett interaktivt sammanhang. Med andra ord, med läsmodellen kan det tänkas att grunden lagts för nya infallsvinklar hos både vuxna och ungdomar. Det påbörjade arbetet kan härifrån utvecklas och förfinas till oanade möjligheter.
64
Referenser
Litteratur
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Assarson, Inger. (2007). Talet om en skola för alla. Malmö Högskola. /Diss./
Ewald, Annette. (2007). Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans
mellanår. Malmö Högskola. /Diss./
Fast, Carina. (2007). Sju barn sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Uppsala universitet. /Diss./
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1991/1997). Forskningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Maj-Gun. (1992). LS - Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och
gymnasiet. Stockholm: Psykologiförlaget.
Kamhi, Alan G. & Catts, Hugh W. (2005). Reading Development. I: Catts, HW & Kamhi, AG. (eds.) Language and Reading Disabilities, 26-49. Boston: Pearson Education Inc.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, Caroline. (2006). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga textvärldar. I: Bjar, L. (red.) Det hänger på språket, s. 133-167. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger. (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, L. (red.) Det hänger på språket, s. 57-91. Lund: Studentlitteratur.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Stockholm: Regeringskansliet. Utbildningsdepartementet.
Lundqvist, Ulla. (1984). Litteraturundervisning. Modeller och uppslag för lärare. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Malmgren, Lars-Göran. (1997). Åtta läsare på mellanstadiet. Litteraturläsning i ett
utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla. (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur.
Myrberg, Mats. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och
65
Myrberg, Mats. & Lange, Anna-Lena. (2005). Identifiering, diagnostik samt
specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan i Stockholm.
Qvarsell, Birgitta. (1999). ”Samtal med barn om fritid och masskultur. Om validitetsproblem i barnintervjuer”. I: Lindh-Munther, Agneta (red.) Barnintervju som forskningsmetod. Rapporter från institutionen för lärarutbildning nr 12. Uppsala: Uppsala universitet.
Rosén, Monica. & Gustafsson, Jan-Eric. (2006). Läskompetens i skolår 3 och 4. I: Bjar, L. (red.) Det hänger på språket, s. 29-55. Lund: Studentlitteratur.
Reichenberg, Monica. (2006). Att läsa mellan och bortom raderna. I: Bjar, L. (red.) Det
hänger på språket, s. 213-235. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2006). Skolverkets Aktuella Analyser. Med fokus på läsförståelse. En analys av
skillnader mellan internationella jämförande studier och nationella kursplaner. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2002). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket. Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken - Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Vygotskij, Lev S. (2006). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Westby, Carol E. (2005). Assessing and Remediating Text Comprehension Problems. I: Catts, HW & Kamhi, AG. (eds.) Language and Reading Disabilities, 157-232. Boston: Pearson Education Inc.
Internet
UNESCO:s definition av begreppet literacy. Hämtat 22 februari 2008, från
http://www.wikipedia.org
Skolverket. (2002). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket. Hämtat 15 februari 2008, från
http://www.skolverket.se
Johansson, M-G. (2005). Oro över att tonåringar blir allt sämre på att läsa och stava. Hämtat 28 april 2008, från
66
Bilaga 1 Enkät ang. attityd till läsning
A. Jag tycker om att läsa och det är lätt att hitta bra böcker.
B. Jag tycker om att läsa, men tycker det är svårt att hitta bra böcker.
C. Jag tycker inte om att läsa böcker, men tycker om att lyssna när läraren läser högt ur en bra bok.
67
Bilaga 4 1. Vad kommer du att tänka på när jag säger ordet läsning? (Inledning)
2. Vilken av dessa fyra meningar passar bäst in på dig: (Uppföljning) A. Jag tycker om att läsa och det är lätt att hitta bra böcker.
B. Jag tycker om att läsa, men tycker det är svårt att hitta bra böcker.
C. Jag tycker inte om att läsa böcker, men tycker om att lyssna när läraren läser högt ur en bra bok.
D. Jag tycker inte om att läsa böcker.
3. Vad tänker du kring läslustatiden, som den har sett ut i år? Jämför med förra året;