gäller arbete med biblioteksparker som utgör kärnan i de stora PUI:s. Kom ihåg att paramilitärerna var ganska engagerade i att göra Me- dellín till en föredömlig stad (Gutiérrez Sanin et Al 2009, s.12). Efter 20 år av desarrollismo hade staden bebyggt nästan varje kvadratmeter. Nu påbörjades bygget av den sociala sammanhållningen med början i de lokala gemenskaper som stått ut med det politiska krigets värsta fasor. En av de viktigaste strategierna för att leva upp till ”den mest utbildade staden”, var att bygga i stadens ytterområden. Några av de mest emblematiska byggnaderna placerades dessutom i de fattigaste flyktingförorterna – som paramilitärerna nu dominerade.
Viktigast av allt var att istället för vägar, köpcentra eller sjukhus skulle staden ta fram en strategisk plan för utbyggnad av skolorna och biblioteksnätet. Biblioteken spelar här en mycket central roll. De ses i stadens utvecklingspolitik som arenor kring vilka det lokala samhället ska odla sin nya offentlighet. Men att bygga en stor koloss i en trång- bodd kåkstad är en mycket känsligt uppgift. Den nya byggnaden måste spira ur en kompromiss som balanserar alla politiska intressen som
SOCIAL URBANISM OCH URBANT VÅLD I COLOMBIA
redan finns etablerade i stadsdelarna. Biblioteken ska dels toppa stads- delens bebyggelse dels bli symbol för den lokala gemenskapens styrka genom att även inrymma lokalinvånarnas vardagliga föreningsbehov.
För att möta alla dessa utmaningar har stadens planerare utvecklat en delaktighetsmetod som tillämpas från projektering till invigning av byggnader och bortom. Man startar med att teckna en diagnos över området. Det första som görs är att kommunicera stadens planer om att exempelvis biblioteksnätet ska utökas med en filial i området. Det kallas till ett öppet möte, genom information som delas ut till varje hushåll. För att få en djupare förståelse för lokalsamhället genomför kulturförvaltningen ibland en urbanantropologisk undersökning. Kommunpersonalen kallar därpå till en rad anekdotarier, som är run- dabordssamtal där invånarna inbjuds att berätta sina anekdoter kring områdets framväxt. Under dessa samtal berättar invånarna utförligt om områdets bosättare, med exempel på situationer från dess genier, skur- kar, martyrer, var de kommer ifrån, hur och varför de kom till denna plats och de problem som präglade deras erfarenhet av migration, ex- kludering, segregation, exploatering, och rasism. Samtalen samman- ställs till ett underlag som senare ska kunna användas till en utställning om områdets egen historia i den projekterade byggnaden. Med denna bakgrund får projektteamet en inledande uppfattning om vilken profil för den nya biblioteksparken, som skulle kunna efterfrågas om lokala invånare finge bestämma. Efter detta bildas arbetsgrupper som med hjälp av olika utskott följer projekten hela tiden.
Arbetet med de olika utskotten medför dynamiska effekter om den sociala nyttan med projektet. I den takt som projektet växer integreras de olika sociala konstellationerna i varandra. Ofta innebär det att det lokala samhället upptäcker sig självt. Men vad som diskuteras i ut- skotten är strikt provinsiellt och pragmatiskt. Några djupa politiska diskussioner förekommer aldrig.
Att bygga ett stort hus med höga arkitektoniska värden, och med ett sådant perspektiv på delaktighet lägger grunden till vad stadsled- ningen har kallat för Social Urbanism. Till skillnad från att bara urba- nisera, är det viktigaste inte att bygga ett vackert hus mitt i samhället, även om det har de bästa möjliga funktionerna. Det innovativa är att man bygger, stärker och utvecklar nya sociala gemenskaper ur dem som redan fanns på plats och som kanske inte kände till varandra. I många fall har man till följd av alla stridigheterna mellan olika sociala konstellationer blivit tvungen att söka konsensus och komplettera var- andra för att projektet verkligen ska lyckas. Man kan även lägga märke
MAKTEN ÖVER RUMMET
till att de fysiska ingreppen i det territorium som byggnaden kräver bärs upp av en etablering av de sociala strukturer som tillsammans bildar den nya lokala gemenskapen. Denna ska använda sig av huset som både en arkitektonisk referent att särskilja och bli stolta över i stadslandskapet, och som den sociala referenten kring vilket det lokala samhället byggde sig självt som en mer sammanhållen och bättre fun- gerande gemenskap.
Mot bakgrund av den sociala urbanismens grepp blir biblioteket inte bara en byggnad med en uppsättning böcker som läsare väl kan återfinna på andra platser. Det blir också ett ställe där det lokala sam- hällets historia och kulturella uttryck ska få plats för att bygga på den lokala offentligheten och den nya sociala sammanhållningen. Bibliote- ket blir så platsen där stadskulturen och den sociala gemenskapen ge- staltar sina finaste uttryck.
Att just bibliotek och inte andra platser utgör kärnan i stora PUI:s kan ha en förklaring i att fritiden utgör den viktigaste resursen som folk kan utnyttja för att odla en sorts kulturkapital. De flesta förstår den centrala betydelsen av en fungerande skola i det lokala samhället. Men en sorts ”skola mitt i byn” kompletteras med ett stort folkets hus där invånarna kan bygga en bredare lokal offentlighet. I svenska för- orter fick ”skolan mitt i byn” stor genomslagskraft under storstadssats- ningarna mot den diskriminerande segregationen mellan 1997-2006. Många tankar gick åt att sätta barnen i centrum för att lyfta hela sam- hället. I Medellín togs i stället en bredare ansats för att sätta det civila samhällets alla aktörer i centrum. Medan skolan förblir en mycket viktig plats i en persons utveckling under en period av livet kan bibli- oteket bli en återkommande plats för fortsatt bildning och kulturell tillägnelse parallell med formell skolgång. Biblioteket knyter ihop skolan med fritiden och det lokala samhället med resten av staden. Detta genom att staden decentraliserar sitt kulturutbud till de nya bib- lioteken för att områdena ska besökas av folk från andra stadsdelar. Biblioteksparkerna blir på så sätt referenser för nya centraliteter som förses med goda förbindelser till stadens kollektivtrafik.