Bilaga 3 - Individuella reflektioner

Emma Dahlberg Hermanssons reflektioner

Att jag och Louise Lundin skulle skriva examensarbetet tillsammans bestämdes redan under andra året. Under åren på Högskolan i Skövde har vi haft likande drivkraft, tankar och målbild för hur vi ville att studietiden skulle se ut. Vi har lagt ner tid och engagemang för att uppnå studieresultat. Vi har skrivit flera grupparbeten tillsammans då vi har haft ett likande sätt att tänka. Att vi två skulle skriva examensarbetet ihop kändes självklart.

Till en början visste vi inte exakt vilket vad vi skulle skriva om men vi båda är intresserade av hur den rådande pandemin (Covid-19) påverkat organisationers arbetssätt. Vi diskuterade kring att skriva om hur medarbetare upplever ledarskap på distans. Det var ett ämne som vi senare valde bort. När vi bestämde oss för ämnet möten kändes det helrätt.

Tanken uppkom vid en handledarträff. Möten är något som både jag och Louise kan relatera till då vi både har upplevt både fysiska och virtuella möten. De förkunskaper som vi hade kring ämnet var just egna erfarenheter som kommer från både skola och arbetet. När vi började leta artiklar om fenomenet möten märkte vi att av de artiklar som vi kom över kunde vi inte hitta någon som studerade möten i den kontexten som vi ville studera. Vi hade tankar kring att programutvecklingsföretaget skulle vara väl insatta i digitala möten dock kan vi inte fastställa att så är fallet. Däremot fann vi att möten har stor betydelse för

61 organisationer och att människor ägnar mycket tid i dessa men inte reflektera så mycket kring.

Mitt och Louise samarbete har fungerat fantastiskt. Jag och Louise har på grund av pandemin och att vi bor i olika städer använt oss utav verktyget Zoom för våra träffar. Vid varje träff har vi haft kameror på och möjlighet att bolla tankar med varandra. Det tror jag har hjälpt oss att drivas framåt. Jag skulle vilja berömma Louise i hennes förmåga att peppa och få oss framåt i arbetet. Tack vare henne har kämpaglöden genomsyrat hela vårterminen.

Louise har en fin förmåga att kunna vara ett bollplank för att kunna ge olika perspektiv på saker.

Skriva ett examensarbete har varit den roligaste utmaningen men även största utveckling under min studietid. Även om vi har skrivit arbeten förut är examensarbetet det som har utvecklat och förbättrat det akademiska tänkandet och språket. Vi båda har varit beröra i alla delar av examensarbetet. Vi har även utnyttjat våra egna styrkor till fullo. Louise har en förmåga att producera text medan jag har kunnat använda min kunskap i att söka information. Vi har haft en öppen och ärlig dialog som har bidragit till utvecklande stunder.

Både jag och Louise har varit kritiska till vårt arbete vilket har gjort att vi har kunnat producera en välarbetad uppsats.

Eftersom jag med största sannolikhet kommer arbeta med möten i framtiden och även mycket digitala möten har jag fått värdefulla insikter. Vi har mött många intressanta perspektiv som kan relateras till men även perspektiv som är värda att lägga större tankegång kring. Jag hoppas kunna sprida de kunskaper som jag fått kring fenomenet vidare till kollegor och människor i mitt nätverk.

Vidare är jag tacksam över att vi blev tilldelade Christoffer Axell som handledare som har givit oss stort engagemang. Tack Christoffer för att den tid och de stöd du har gett oss.

Dina infallsvinklar och ditt sätt att få oss att reflektera har varit värdefullt i arbetet. Slutligen vill jag tacka dig Louise för att jag fick möjligheten att skriva tillsammans med dig. Du har peppat och gett hopp vilket har gjort denna resan fantastisk.

62 Louise Lundins reflektioner

Jag lärde känna Emma i början av första året på Högskolan i Skövde när jag fortfarande bodde i Jönköping. Vi pendlade med samma tågresor mellan Jönköping och Skövde, vilket gjorde att vi lärde känna varandra. Introduktionen till andra året av studieperioden bestämde vi att vi skulle skriva examensarbetet ihop. Därför valde vi att vara i samma grupparbeten trots att jag hade vid den tiden hade flyttat till Skövde. Jag upptäckte ganska snabbt att vi kompletterade varandra väldigt bra i skrivandet. Vi har liknande syn på våra studier och dessutom klickar vi utanför studierna med samma fritidsintressen.

Från början visste vi inte vad vi skulle skriva om i vårt examensarbete, men vi visste vilka kurser som hade givit oss störst intresse och varit mest lärorikt under studieperioden.

Eftersom vi båda studerar Personal, organisation och ledarskapsprogrammet så var vi inne på att skriva om ledarskap eller motivation. I mitten av vår läsperiod drabbades vi, som många andra, av den rådande pandemin (Covid-19). Det resulterade i distansstudier och att föreläsningar hölls digitalt. Jag och Emma som arbetar utöver våra studier fick även uppleva detta på våra arbetsplatser. Kollegor distanserade sig genom att arbeta från hemifrån istället för på kontoret. Det var vid den här tiden vi började diskutera om vi skulle skriva om ledarskap på den virtuella arbetsplatsen och hur sociala möten kunde ersättas av det digitala samt hur de påverkar medarbetarna i organisationen. Ämnet var brett vilket gjorde att vi utforskade ännu mer och kom fram till under ett handledarmöte att forskningsområdet för möten var relativt smalt.

Delta i möten i organisationer har många av oss i fått uppleva våra arbetsliv och flertalet gånger i veckan. Trots detta var det inte många forskare som hade ägnat uppmärksamhet åt detta. Jag och Emma fick lägga en hel del timmar på att hitta tidigare studier och vetenskapliga artiklar som hade studerat detta fenomen, vilket inte var många men vi fann att chefer tillbringar en övertagen del av arbetstiden på möten, vilket indikerar på att möten har en stor betydelse för organisationer. Däremot började det komma allt fler kvantitativa studier från år 2020 digitala möten i samband med den rådande pandemin (Covid-19).

Därför ansåg vi att det hade varit intressant med en kvalitativ studie för att skapa mer förståelse för vad som utgör meningsfulla möten. För att uppnå detta valde vi intervjuer med både djupa och breda frågor.

63 Vi valde alltså bort ämnen som handlade om motivations och ledarskap, till att skriva om upplevelsen av skillnaden för fysiska möten och virtuella möten. Det valda ämnet fann vi överraskande nog ett stort intresse av, eftersom vi båda har en förförståelse av möten och har upplevt övergången från fysiska möten till att endast ha möten digitalt. Det gjorde att skrivandet av examensarbetet har varit en spännande arbetsprocess. Anledningen till att vi gjorde en fallstudie av ett företag som arbetar dagligen med teknik och programutveckling var för att vi ville studera hur de hanterar mötestekniken och hur de upplever skillnaden.

Det kan finnas fördomar om att de hanterar möten på distans bättre än företag som inte arbetar i lika stor utsträckning med teknikutveckling. Detta eftersom de har kompetenser inom området. Vi kan dock inte konstatera att de hanterar mötestekniken bättre än något annat företag, dels för att de upplevde vissa svårigheter som var kända för tidigare forskare och dels för att vi inte har studerat företag i olika kontexter. Däremot har de givit kunskaper om hur de upplever möten i deras arbetsvardag och vad som de anser vara meningsfullt för dem och organisationen med möten. Det kunde även utläsas att många av dem inte hade reflekterat över detta innan trots att de ägnar en stor del av sin tid i möten.

Under examensarbetets skrivprocess har jag utvecklats otroligt mycket, både i skrivandet och i att bygga upp ett arbete som genererar ett intresse för läsaren. Innan skrivandet av examensarbetet var påbörjat trodde jag att det skulle kännas som en större utmaning än vad det faktiskt blev. Jag tror att mycket underlättades tack vare mitt och Emmas goda samarbete under examensarbetets process. Emma har en god förmåga att förmedla inspirerande tankar och har dessutom alltid positiv under den tid jag har fått äran att lära känna henne. Vi båda har varit ambitiösa i skrivandet och är lika när det kommer till att urskilja prioriteringar. Mycket av vårt samarbete har även skett på distans, eftersom vi bor i olika städer, trots detta har vi nästan alltid suttit tillsammans via zoom när vi har skrivit examensarbetet. Det gjorde vi även när vi delade upp arbetet och skrev olika delar, det gav möjligheten att bolla tankar och idéer om vi stötte på något som vi behövde rådfråga om.

Jag vill rikta ett stort tack till Emma som har varit en fantastisk skrivpartner och för att vi hade ett så fint samarbete under denna tid. Du har varit stöttande och delat glädjefulla stunder tillsammans vilket är något jag kommer minnas från denna tid. Jag vill även rikta ett stort tack till vår handledare Christoffer Axell som har givit oss värdefulla insikter och utmanat våra tankesätt i vårt skrivande av examensarbete. Det har varit otroligt givande.

64 Som handledare har han varit väldigt engagerad och gett konstruktiv feedback som har hjälpt oss framåt i vårt arbete, vilket har varit väldigt uppskattat.