Bilaga 4: Hela intervjun med Sofie

[00:00:01.22] Interviewer: så får du gärna börja o berätta lite om dig själv, ålder intressen (mm) kanske om lite musik du gillar (ja)

63

eh, ja, jag heter Sofie, och jag är 14 år och går på Skolskolan, ja som hobby, eller jag tycker det är väldigt kul...med musik och har alltid tyckt det, ja, dansa, dans går jag fortfarande på, på Kulturskolan

[00:00:25.10] Interviewer: mhm, du går fortfarande på, nu på

ja, men jag fudnerade på att sluta där också men det var för att vi hade sådär bra lärare men nu har vi fått n ny lärare så det är jättekul. så det tycker jag väl e kul, jag vet inte ´, jag tycker inte annat är kul jo jag tycker hänga med kompisar e det roligaste av allt och det är väl mest det jag gör

[00:01:01.02] Interviewer: vad är det som är så kul med musiken? och dansen tycker du då?

jag vet inte men jag har alltid, min familj har alltid varit så här, musik e kul liksom, och eh, alla familjen har hållt på med nåt instrument och sånt och sen e det väl också, att om man e helt ok på det också, blir det ganska kul att kunna, ja, och ta ut saker själv och så liksom (mm) så musik har alltid varit mitt favoriämne o så, eh, och dansa e också nåt som alltid har suttit i, att bara släppa loss liksom å det e också...alla dom här grejerna har jag gått med nån kompis, och då blir det också kul, och teater! tycker också el! det är också det roligaste

[00:01:47.14] Interviewer: ja, har du gått på det också? (mm) som en aktivitet? Det går jag på!

[00:01:51.09] Interviewer: jaha! är det också på Kulturskolan?

Nä det är på Teaterteater, heter det (mm) och, ja, teater är också det bästa jag vet, det är, ja, riktigt, riktigt kul

[00:02:06.14] Interviewer: Om du skulle jämföra dansen och klarinetten på nåt sätt eftersom du har gått på båda dom på kultuskolan, var det några stora, eller uppenbara, allstå det är klart att det måste vara skillnader eftersom det är olika saker men, till exempel spelade du klarinetten själv med en lärare eller spelade du ibland i grupp? Först så spelade jag med en lärare, då spelade jag själv (mm) men nu spelar jag, har jag spelat med en kille, och han... e väldigt duktig och då är nästan roligare att spela två, då blir det inte så seriöst liksom, men

[00:02:44.06] Interviewer: vad är det som gör att det blir mer seriöst när man spelar själv?

ährmen, (fniss) det blir liksom att om man är själv med en lärare så är det som att, "nu ska vi göra detta" (förställer rösten) men när man är två så blir det lite lugnare å man

64

känner kanske inte lika stor, inte press, men, amen man e lite tryggare på nåt sätt, eh, å han e väldigt duktig, och ja, och om man ska ta skillnad på klarinett och dans så är det mer så att på dans så ,ehm, dansar man hela tiden (mm) och då e liksom, såklart att man gör lite övningar och sånt men det är ändå dans, men på klarinett e det väldigt mycket, och det var en av orsakerna varför jag slutade, då var det för att vi körde väldigt mycket skalor och man ska liksom kunna...ehm, spela lite snabbare och snabbare och snabbare och man ska kunna, eh jag vet inte, men och då så spelar man inte så mycket sång (mhm) och det var därför jag slutade, för jag ville bara spela klarinett för det e kul, och inte för att kunna bli bra till nästa låt som man ska spela nån annan gång, ehm, och jag tycker inte det är så kul att man ska kunna trycka in (visar med fingrarna, en

fingersättning) att man ska spela utantill med massa skalor och sånt [00:04:02.02] Interviewer: så det mer handlade om öva teknik eller?

ja precis! och det är väl såklart, om man vill satsa på klarinett ska man absolut göra det men det vill jag ju inte, jag vill bara spela för att det är kul

[00:04:13.29] Interviewer: hur kommer det sig att det blev klarinett? från början? alltså att du valde att spela det?

det var för att...många har sagt att, om man kan klarinett så kan man väldigt många instrument också (mhm), då kan man automatiskt flöjt och saxofon och nåt till, alltså knappintstrument och det var därför för jag vill kunna alla instrument (fnissar) och då e det roligt liksom. och piano spelade jag också innan men det var iofs inte på

kulturskolan

[00:04:46.12] Interviewer: meneh, så har du spelat klarinett hemma med din familj också eller så här?

Jag är ganska blyg när det gäller att spela för jag vill inte att nån i familjen ska höra när jag spelar för jag tycker det är lite jobbigt, ehm, och det var också så, för att det skulle va mycket lättare om jag kunde spela upp högt, när folk är hemma och man ska öva på läxan, då kanske jag tyckt det var roligare för då kunde jag spelat mer ,men jag kan inte det, jag tycker det är jättejobbigt att sitta hemma och liksom så här, blåsa på o alla andra i familjen hör! det tycker liksom jag är stressande...och så är det med allt iofs, alltså det är verkligen inte så att jag tror att dom sitter och lyssnar men jag kan inte heller prata i telefon när nån är hemma, jag blir så stressad att nån ska höra, även om det inte är nåt hemligt (mm)

65

[00:05:37.22] Interviewer: Vad är det du tänker, att dom kanske tänker då, om dom hör dig, alltså jag menar med klarinetten tillexempel?

Dom, det är verkligen inte alls att, dom blir absolut inte arga eller nåt sånt, inte alls, jag bara, jag vet inte, jag tycker bara det är lite jobbigt när nån ska höra och så och då har det nog också blivit så att, för när jag spelar klarinett på lektion, då spelar jag ganska tyst för man kan ju blåsa på rejält men den där killen jag spelar med han blåser verkligen på rejält

[00:06:09.16] Interviewer: men hörs du då?

Näe! (skratt) och det, jag vill inte riktigt det heller, och då blir det också såhär att man, amen du måste spela högre, du måste spela högre. och när man blir, om det inte går bra hela tiden då blir allting väldigt tråkigt och ja, jag vet inte, ingenting kan hända om nån hör...men...jag tycker det är jobbigt.

[00:06:39.16] Interviewer: Men har det med själva prestationen att göra, liksom hur bra du gör det?

Nää, verklgen inte! Jag, jag vet inte varför det är så, mamma och pappa har också frågat mig varför jag inte kan prata i telefon hemma och sånt,varför jag alltid måste gå ut, men jag vet inte vad det är jag känner liksom så här, stressigt om nån ska sitta och höra och det är lite jobbigt att jag tänker så, men jag vet inte

[00:07:05.01] Interviewer: men har det blivit då att du inte kan öva när dom är hemma? Ja

[00:07:07.27] Interviewer: Så att det blir svårt att öva läxor och så?

ja precis, det var nog också, liksom, störigt. så man får alltid så här skynda, ingen hemma, nu får jag passa på o spela klarinett. men jag kan inte spela nåt isntrument hemma jag har alltid hörlurar om jag ska spela piano

[00:07:25.12] Interviewer: Så ni spelar inte tillsammans i familjen? Nä

[00:07:28.29] Interviewer: men du sa ändå att din familj har spelat mycket musik, det har varit viktigt?

ja, ja men min bror, han, asså mina syskon är verkligen så här, Titta vad jag kan! (förställer rösten), typ, (fnissar) och eh

[00:07:42.04] Interviewer: e dom äldre?

Ja dom är tio år äldre, och nu bor ju inte dom hemma, ehm, så det är nog också en stor skillnad, men Ebba min syster hon spelar saxofon på Kulturskolan, hon har samma

66

lärare som jag, eh, eller hade, och hon har också tyckt att det vart väldigt jobbigt o spela hemma, hon har inte heller velat att man ska lyssna, eller så här, övat i källaren för att få spela själv och så här liksom. Men min bror har spelat trummor och så men då har vi itne haft ett helt trumset utan en liten teknikgrej, och då har vi itne heller spelat ihop men mamma har spelat saxofon och pappa piano så, men det har också blivit så, dom kanske har gjort det innan men Lars och Ebba, mina syskon, dom spelade, dom slutade när dom var ungefär i min ålder, och då så, eller dom var lite äldre, för jag hörde ju när dom spelade o sånt men nu när jag inte vill spela med dom så har väl också blivit att, jag tycker inte det e kul att spela med min familj, inte heller för kompisar, det tyckr jag är jättejobbigt, och då har det väl också blivit så att jag inte har gjort det, spelat med familjen,

[00:08:55.25] Interviewer: men tror du att det är en anledning, till att du till slut slutade då? att du kände att du inte hade det ihop med din familj eller kompisar, eller så, det var nåt ni kunde göra?

Jaa, men lite kanske, asså det, jag tror att,dels var det inte jättekul, och sen var det också att nu har vi så sjuuuukt mycket läxor i skolan och då så blir det också en läxa till och ibland hade vi flera stycken läxor i klarinett och då blir det också ännu mer läxor och så hinner man inte det för man tänker amen det är en hel vecka kvar till klarinett.

[00:09:33.08] Interviewer: Vad händer om man inte gör klarinettläxan?

mm, jo det känner man sig också lite stressad över, för att jag har, jag tyckte väldigt mycket om min klarinettlärare, han var alltid såhär, väldigt snäll mot mig och så, så jag tycker det e så här synd om dom om man inte har gjort läxan och det har jag hört många av mina kompisar säga, att om man inte gjort pianoläxan, så är det synd om läraren. [00:09:54.20] Interviewer: Men är det skillnad hur det känns att komma till

klarinettläraren o inte ha gjort läxan eller hur det känns när man kommer till skolan och inte har gjort läxan?

Nä, då tycker jag inte alls det är synd om läraren om jag inte gjort läxan. Då är det mest synd om mig själv. Att då får jag liksom , skylla mig själv att jag,

[00:10:10.03] Interviewer: Vad tror du det är som gör att det känns så med just klarinett?

Det kan va, att då går man ju ändå privat, och då blir det så att då blir det mer

personligt. Till en lärare kanske han bara säger ut till klasse att "Nu ska ni göra det här", till liksom 24 elever

67

[00:10:29.10] Interviewer: Att det var bara ni två som bestämde det och sen så? ja, precis och sen så...jamen har du inte gjort läxan

[00:10:43.28] Interviewer: Men om du skulle beskriva en vanlig lektion, hur gick den till då?

ja, man kom väl dit och vi kände varandra ganska bra, och vi snackade väl om, ja, dom första minuterna, så pratar man väl om hur det e, o typ, mm ,han den här killen har alltid mycket att berätta (fnissar)så han sätter igång o snackar och sen efter några minuter så börjar vi spela o så tar vi så här uppmjukningsgrej och sen så kollar vi vad vi har haft för läxa och sen när vi har gått igenom den så ser man vilken ny läxa man ska få...och gör lite övningar och sånt

[00:11:33.19] Interviewer: och har du liksom nåt starkt minne från nån lektion, finns det nåt du minns allra mest?

ja alltså, jag har inte tyckt det var särskit kul på ganska länge, och då blir det också att man bara...kommer dit och så vet man att det är en halvtimme så bara tittar man på klockan hela tiden, så bara, e det slut snart, e det inte slut snart och sen så... jag vet inte vad jag minns tydligast men det e ju alltid segt när man spelar fel jättemycket och så måste man spela om, för att han e ju väldigt såhär, amen då får du spela om igen, spela om igen,spela om sju gånger tills du kan det, liksom...och då amen då blir det lite så här, man blir lite stressad men jag vet inte nån speciell gång...men när det har känts bra så e det väl...amen om man spelar två och så att man klarar nå´t som den andra inte klarar, så blir man väldigt glad.

[00:12:40.18] Interviewer: mm, blir det lite tävling på ett sätt eller?

nääee, det blev det inte, för att...ja, jag vet inte, men det känner jag inte att det blev. eeh, det kanske också har, om det skulle va, nä, jag bara tänkte om det är två tjejer eller två killar kanske det blir lite mer tävling men om det är en tjej och en kille så kanske det inte blir lika mycket tävling, o det så, nä tävling känner jag inte men det kanske ändå var så att man blev lite glad (skratt) om man klarade det, eller man blev alltid glad om man fick nån komplimang av sin klarinettlärare liksom.

[00:13:15.08] Interviewer: men du sa att, det var ganska lång tid du kände att det var tråkigt, men du ändå fortsatte gå, men vad var det som motiverade dig till att ändå gå, när du kände så?

68

Det var för att...min mamma och pappa har sagt, amen sluta om du vill liksom men det är nog mer jag som har velat, nämen jag vill tycka det är kul, för jag vill gå på ett instrument

[00:13:39.02] Interviewer: varför är det viktigt att gå på ett instrument?

jag vet inte, jag bara tycker, för att jag tycker det är så kul, jag vill bara hålla igång musiken, hur länge som helst, men sen så kom jag ju på att jag spelar såpass mycket gitarr och piano, hemma, och sen så har vi musik två gånger i veckan på skolan, så jag kommer nog fortfarande alltid tycka det är kul liksom. så det var så det slutade. ja, men det roligaste, jag tycker det är väldigt kul när man spelar upp, och det är liksom det man kämpar för, och det är också på dansen, det är roligt när man har nått mål o satsa på för då känner jag mig mer motiverad att göra det, men om man bara har nån skala att öva på till nästa lektion, då blir det såhär, ah, skitsamma, om jag inte har gjort det, det är inte så kul och så.

[00:14:30.24] Interviewer: Men då är det ju andra som lyssnar, men det är inte samma sak kanske?

nämen, asså, det e ju, jag kan sitta å spela gitarr för miljarder människor men det tycker jag inte alls är jobbigt, det är just såhär när man sitter enstaka och lyssnar, jag vet inte jag känner det blir sån stress och...det e nog, när man, jag har spelat i skolan flera gånger, jag har gjort det varje år, sen förskolan liksom,

[00:15:02.02] Interviewer: E du inte nervös då?

jomen, då kan det va så här pirrigt, tänk om jag spelar fel, men det är ändå såhär, då blir jag mer skrattig och bara, så men om jag ska spela upp för någon, då tycker jag bara att allting blir jättetråkigt och bara nejnej, det här vill jag verkligen inte göra, jag vet inte varför, det bara är så

[00:15:23.21] Interviewer: det kanske liknar det här, som du sa med, när du träffar bara läraren och får en läxa, så känner man liksom ett ansvar för läraren

ja, så kan det va, men det kan ju också, jag tycker inte alls det är jobbigt att göra nåt för nån som är yngre, för då känner man ändå att, då kanske dom tycker att det... e bra (mm) men om man är i samma ålder eller äldre, då är det såhär ba' , jag vet inte, då e det mer stressigt

69

Nä, sånt bryr jag mig inte alls om, ehm, dom får tycka vad dom vill, men det är ändå sådär, jag vet inte men yngre tycker jag inte alls det är jobbigt att spela upp för, hm, ah, jag har inte riktigt tänkt på det

[00:16:42.18] Interviewer: Du sa att du tyckte jättemycket om din lärare, ja absolut!

[00:16:48.00] Interviewer: Hur skulle du beskriva läraren?

Han...men han e väldigt härlig, han e sådär väldigt mycket sig själv och han, asså när man går in i hans lilla rum i källaren, så det såhär, massa indiska grejer överallt o han e lite så själv, o han e härlig, han kan va, han kan tuta på lite, och han e väldigt väldigt duktig, och sen e det också så att om man känner honom sen innan, o Anna, min syster har haft honom i tio år och då blir det också att man har nån slags relation till honom, så det e som man...ja,jag vet inte, jag träffade han första gången när jag var två, och då så har man såhär, hängt med, (fnissar), och det är ganska kul, men han e väl jättesnäll och sådär, men... det är ju bra att han sätter krav också, för annars...går det ju inte, och det är ju inte så att jag blir ledsen "åh, han sa till mig" (förställer rösten), det blir jag inte alls ledsen för men, det är ändå såhär, "happ" (förställer rösten och skrattar till), typ, [00:17:56.12] Interviewer: Men tycker du liksom att han kan ge kritik på ett bra sätt då eller?

jaaa, men ibland blir det så, det är lite störigt för kanske ibland e han verkligen jättetrött, och då går det ut över oss och då är han liksom lite irriterad och det kan jag minnas ganska tydligt

[00:18:14.03] Interviewer: Hur vet du att han är trött då?

Amen för att när han öppnar dörren så e det såhär, man sitter där ute och väntar för att man ska komma in och då, för man kan se på honom direkt när han mår bra och inte för, om han e sådär trött så e han så, "aaa ni kan komma in, jag ska bara hämta kaffe"

(förställer rösten) assåså liksom, och det har hänt några gånger och det är väldigt, då blir man ännu mer nere för han påverkar oss väldigt mycket hur, när vi ska spela, eller om han är så här (tjena, va, hur e läget!) (föreställer rösten, ljust och snabbt) sådär, då blir det mer, jo det är bra men om det är mer såhär nedstämt i hela rummet, då blir allting nerstämt, och då blir det så när man spelar fel, "Ja men jag sa ju, att du skulle göra så här) "förställer rösten, starkt och tydligt) och då känner man sig så här jättestressad, nu måste jag spela rätt hela tiden för om man inte gör det då, då blir det jobbigt, för mig och alla liksom, men när han är glad då är det hur lugnt som helst

70

[00:19:02.18] Interviewer: Hans humör, eller sinnesstämning påverkar lektionen? Ja, det gör det mycket, men så är det nästan med allt så är det med vår danslärare också, och vår vanliga lärare, men så är det med mamma och pappa och min syster också, om min syster är arg då, e det kaos asså, då drar hon ner hela huset, man påverkas ju av sin omgivning, asså hur dom mår och sånt. Så är det mycket med kompisar och sånt också, om man är i skolan å några av dom är väldigt såhär, amen, trötta och mår dåligt, då blir det såhär att man också blir så men om andra e, woohoo! så då blir man så också [00:19:51.11] Interviewer: Tar man efter på nåt sätt?

Alltså det är inte så att man förändras som människa...asså så här, "åhh nu mår jag också dåligt" (förställer rösten, mumlande), utan det är mer såhär att då får man hjälpa till så den blir glad men om det inte går blir det mer såhär, jahapp...så liksom...men om den e glad då kan man ju prata om glada grejer om man e ledsen, ja, jag vet inte

[00:20:13.04] Interviewer: men vi pratade lite innan jag satte på inspelningen om hur olika sätt o lära sig eller olika metoder för att lära sig saker och hur tänker du att, vad tror du är ett bra sätt för dig att lära dig nånting? alltså tillexempel klarinett, du nämnde att du tycker det var roligare om du fick spela sånger

Ja, nämen jag tycker nog, om man ska lära sig i skolan eller om man ska lära sig ett instrument eller vad?

[00:20:44.26] Interviewer: ja kanske både och...

ehm, nämen kanske skolan, jag har ganska svårt för att lära mig, lära mig, asså om man läser in nånting, det har jag jättesvårt för och då blir det väldigt tråkigt att läsa in saker eller lyssna på en lärare välidgt länge, då e det så mycket roligare, att man går ut och gör nånting tillsammans eller så liksom eller gör nånting aktivt, eller jag vet inte vad jag ska säga men, att man gör nånting själv istället för att bara sitta å lysssna, som tillexempel på NO:n nu så håller vi på med såhär molkeyler å sånt och istället för att han bara säger att, "molkeylen e liten å blablabla" men då så har vi fått leksaker som man kan bygga ihop (skratt) egna och man kan, och då lär jag mig mycket mer för då ser jag det framför mig och då kan man göra det själv, asså såna typ! (visar på några träföremål med kulor