Tabell 3 – Utvalda artiklar
Författare Titel Design och
eventuellt
Fas 1: 29 personal inom primärvården Fas 2: 14 våldsutsatta
kvinnor
Individuella semistrukturerade intervjuer i fas ett och
fokusgruppsintervjuer i fas två.
Innehållsanalys
Chang, J-C., Decker, M-R., Moracco, K-E., Martin, S-L.,
Petersen, R. Frasier, P-Y.
(2004). USA.
“Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care providers.”
Deskriptiv design med kvalitativ ansats
7 fokusgrupper med 4–9 kvinnor i varje grupp som varit utsatta för våld i nära relation.
Anonymt frågeformulär följt
26 kvinnor som identifierade sig som offer för VINR.
Gruppdiskussion. Tematisk dataanalys care by the women exposed to acute physical intimate partner violence from the Finnish perspective”
Deskriptiv design med kvantitativ och kvalitativ ansats
35 kvinnor som varit utsatta för VINR och sökt vård på en
34 intervjuer i fas 1 (den större studien), fokusgruppsintervjuer
“Exploring the health care needs of women in abusive relationships in Japan”
Deskriptiv design med kvalitativ ansats
6 kvinnor som har upplevt VINR och haft behov att uppsöka hälso-sjukvård på
“First contact: acute stress reactions and experiences of emergency department consultations following an incident of intimate partner violence.”
Deskriptiv design med kvalitativ ansats
Sex kvinnor som sökt akutsjukvård efter att ha blivit utsatta för VINR i närtid
Semistrukturerade intervjuer Tematisk dataanalys.
Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I., Lyckhage E-D.
(2014). Sverige.
“Don´t ask, don´t tell:
Battered Women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given”
Deskriptiv design med kvalitativ ansats
12 kvinnor boendes på en kvinnojour
“Domestic violence, health &
health care: women's accounts of their experiences.”
9 kvinnor i men erfarenhet av VINR.
Intervjuer. Tematisk dataanalys
Ursula, K. (2006).
USA.
““What will happen if I tell you?" Battered Latina
17 kvinnor som tidigare levt med VINR och sökt sjukvård.
Intervjuer Tematisk
dataanalys.
35
feministiskt perspektiv
Örmon, K., Torstensson-Levander, M., Sunnqvist, C., Bahtsevani, C.
(2013). Sverige.
“The duality of suffering and trust: abused women's experiences of general psychiatric care--an interview study.”
Deskriptiv design med kvalitativ ansats
Nio kvinnor som upplevt våld som
vårdats på
en allmänpsykiatrisk mottagning
Intervjuer Innehållsanalys
36
Tabell 4 – Resultatbeskrivning
Författare Syfte Resultat
Bradbury-Jones, C., Taylor, J., Kroll, T., Duncan, F.
Studiens syfte är att undersöka dynamiken i medvetenhet och erkännandet av VINR bland vårdpersonal i primärvården och våldsutsatta kvinnor.
Det finns olika nivåer av medvetenheten gällande våldets art och förekomst samt effekt både hos hälso- och sjukvårdspersonal och hos de våldsutsatta kvinnorna. Studien presenterar ett nytt sätt att beskriva det komplexa fenomenet i processen att våga berätta.
Chang, J-C., Decker, M-R., Moracco, K-E., Martin, S-L., Petersen, R. Frasier, P-Y.
Studiens syfte är att identifiera vilka råd kvinnor som varit utsatta för VINR har att ge vårdgivare gällande hur vårdgivare bör fråga våldsutsatta kvinnor och även diskutera frågor gällande området med dem.
Forskarna kunde identifiera följande teman och kategorier:
1.att ge en anledning till varför vårdgivaren frågar om en kvinna är utsatt för våld för att minska kvinnornas misstankar och stigma
2.att skapa en atmosfär av säkerhet och stöd
3.tillhandahålla information, support och tillgång till resurser oavsett om kvinnan avslöjar att hon är utsatt eller ej
Dienemann, J., Glass, N. & Hyman, R.
Syftet med studien är att öka vårdgivarnas förståelse för våldsutsatta kvinnors preferenser angående
vårdgivarens svar efter att de avslöjar VINR för vårdgivaren för att öka insatsens effektivitet.
Forskarna kunde efter avslutad studie identifiera sju teman gällande vad våldsutsatta kvinnor förväntar och önskar sig av vårdgivare (ink sjuksköterskor). Dessa teman var följande:
1. Behandla mig med respekt och omsorg. 2.Skydda mig. 3.
Dokumentera. 4.Ge mig kontroll
5.Direkta svar. 6. Ge mig alternativ. 7. Var där för mig även senare/efteråt.
Leppäkoski, t., Paavilainen, E., Astedt-Kurki, P.
Studiens syfte är att beskriva VINR´s historia med dess
hälsokonsekvenser för kvinnor när de söker vård för akuta skador samt vilken upplevelse kvinnorna hade när de besökt en
akutmottagning.
Några kvinnor ansåg att sjuksköterskor varit vänliga och fördomsfria samt att de visat empati och sympati. Andra kvinnor upplevde att de inte fick stöd från sjuksköterskan och att de heller inte blivit tillfrågade om de var i behov av råd och stöd. Vissa upplevde till och med att de blev förnedrade och skuldbelagda.
Lutenbacher, M., Cohen, A., Mitzel, J.
Studiens syfte är att beskriva faktorer som hämmar, stöder och upprätthåller kvinnors förmåga att lämna kränkande relationer.
Många av deltagarna upplevde fler hinder i sökandet av hjälp, dels rädsla över att deras situation skulle förvärras men även att de inte riktigt förstod vilka resurser som finns och vart de kan vända sig för att få hjälp.
Vissa kvinnor upplevde sjuksköterskans bemötande negativt då de känt sig nonchalerade i bemötandet.
37
Nemoto, K., Rodriguez, R., Mkandawire Valhmu, L.
Syftet var att öka förståelsen för våldsutsatta kvinnor i Japan. Kvinnorna upplevde att sjukvårdspersonalen inte tog deras berättelse om våld på allvar. De kände ingen empati och vissa upplevde att de fick sämre bemötande för att de var kvinnor. De upplevde att
sjukvårdspersonalen inte hade tid och de upplevde skuld och skam.
Olive, P. Syftet var att utforska kvinnors känslomässiga tankar och beteende efter att ha blivit utsatt för VINR i närtid. Studien utfördes på en akutmottagning.
Resultatet visar att de våldsutsatta kvinnorna sätts i
en akut stressreaktion. Sjukvården måste utarbeta rutiner där kvinnorna känner sig säkra och får en personcentrerad vård där psykologiskt stöd initialt är
nödvändigt.
Pratt-Eriksson, D., Bergbom, I., Lyckhage E-D.
Studiens syfte är att få en djupare förståelse av kvinnors levda erfarenheter av VINR samt deras möten med vårdpersonal, socialarbetare samt polisen efter att ha varit utsatta för VINR.
Studien avslöjade att deltagarna upplevde retraumatisering, okänsliga beteenden samt outhärdligt lidande i mötet med vårdpersonal. De blev besvikna, ledsna och bestörta över bristen på stöd, omsorg och empati.
Sjuksköterskor måste utveckla förmågan att kunna identifiera tecken på VINR samt att kunna ge adekvat vård. Brist på förtroende kan leda till att våldsutsatta kvinnor ej söker hjälp.
Tower, M.,
McMurray, A., Rowe, J., Wallis, M.
Studiens syfte är att utforska hälsan och sjukvårdsupplevelser hos kvinnor drabbade av VINR för att ifrågasätta den nuvarande hälso- och sjukvårdens svar och bemötande gentemot kvinnor som är utsatta för VINR, utöka hälso- och sjukvårdens professioners kunskap om kvinnors verklighet för att underlätta den pågående utvecklingen inom detta problemområde.
Resultatet består av berättelser och citat från deltagarna där både negativa och positiva upplevelser i bemötandet av sjukvårdspersonal presenteras. De kvinnor som hade negativa upplevelser beskrev
sjuksköterskans bemötande som nonchalant och dömande medan de som hade positiva upplevelser beskrev att sjuksköterskan hjälpt dem att stärka dem till att ta kontroll över sitt eget liv. Kvinnorna medger även att det hade varit hjälpsamt om sjukvårdspersonal hade ställt frågan om de är utsatta för VINR vilket de inte upplevt att sjukvårdspersonal gjort i deras fall.
Ursula, K. Syftet var att förbättra hälso- och sjukvårdspersonalens förståelse gentemot våldsutsatta kvinnornas erfarenheter av hälso- och sjukvård.
Forskarna fann att rädsla, oro och osäkerhet var dominerande känslor hos kvinnorna. Rädslan för sin förövare var lika som rädslan att sjukvården skulle upptäcka och avslöja övergreppen. Kvinnorna ville dock, trots sin rädsla få frågan om de var utsatta för VINR och få den hjälp de
behöver.
Örmon, K.,
Torstensson-Levander,
Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för fysiska, psykiska och/eller sexuella övergrepp upplever den vård de gavs på en allmänpsykiatrisk mottagning efter avslöjande av våldet.
Resultatet visar tydlig dualitet mellan lidande - förtroende visades.
Vården formades efter hur personalen upplevde kvinnans avslöjande.
Vissa upplevde att personalen var mer fokuserade vid diagnoser än att
38
M., Sunnqvist, C., Bahtsevani, C.
låta kvinnan bearbeta sin upplevelse på sitt unika sätt och att deras övergrepp då förminskades. De kände skuld och skam gentemot personalen. Samtidigt fanns det personal som de fick förtroende för genom att personalen bland annat stannade upp och lyssnade, visade medmänsklighet.
39
Relevans- och kvalitetsmall för artikel med kvalitativ ansats
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
* Med detta menas syftet med er litteraturstudie.
** Med detta menas er litteraturstudie.
40 Ja, med motiveringen
att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
41 7. Är metoden för datainsamling
relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
42 12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
43
Analysprocessen
Titel Fraser/meningsbärande enhet Kod Kategori
“Do we really help? Perspectives of
abused women” ‘When I gave birth to my third child, my body was bruised and the nurse asked me, and I’m sitting here trying to cover bruises as I’m laboring....
And she said, ‘Oh, my God, were you in a car accident?’ and I said ‘No, my husband did this,’ and nothing else was ever said or done....
Känslan av att inte bli tagen på allvar av sjuksköterska.
Negativa upplevelser av sjuksköterskans bemötande
Exploring the health care needs of women in abusive relationships in Japan
”The health care providers instead convinced the participants that marital conflict was a common event that happened to every couple, and there was nothing they could do about it.”
Känslan av att sjuksköterskan inte hade tillräcklig med kunskap för att förstå allvaret i våldet kvinnorna sökte för.
Upplevelsen av bristande kompetens hos sjuksköterskan
First contact: acute stress reactions and experiences of emergency department consultations following an incident of intimate partner violence.
“The nurse who sat with me that day, she was lovely. She was really, really nice. She just listened. Sometimes it’s just nice to have someone to listen.”
Känslan av att någon lyssnar på en.
Positiva upplevelser av sjuksköterskans bemötande