9.1 Bilaga A – Vidare läsning om Neomaterialismen
Neomaterialism
Neomaterialism är en teori som kan sägas ha vuxit fram ur poststrukturalistiska teorier, via Foucault, och vidare genom Judith Butler’s performativa teorier, som sedan vidareutvecklats av bland andra Karen Barad (2007) och hennes agentiska-realismbegrepp (Westberg
Bernemyr 2015, s. 27–28). Inom svensk förskolepedagogik introducerades neomaterialismen avHillevi Lenz Taguchi och Anna Palmer vid Stockholms universitet (Ibid., s. 18).
Den materiella vändningen
Då man inom poststrukturella teorier talar om den språkliga vändningen, talar man inom neomaterialismen istället om den materiella vändningen, vilket kan ses som ett
paradigmskifte där människans position decentreras och likställs hierarkiskt med andra aspekter inom världen, såsom miljö och material. Neomaterialism positioneras under
paraplybegreppet posthumanism och inkluderar flera teorier och begrepp från olika forskare och filosofer. Gemensamt kan sägas att alla innefattar denna förskjutning från det
antropocentriska perspektivet där människans handlingar och intentioner sätts i fokus. Den materiella vändningen inom samhällsvetenskap utmanar därmed ett synsätt förkroppsligat av
den språkliga vändningen där enbart språk, diskurs och människor innehar agens (Åsberg et.
Al., 2011, Hird & Roberts 2011, se Lenz Taguchi 2014, s. 80).
Inom neomaterialismen kan diskurser således sammanfogas med material och skapa ett nytt begrepp där material och diskurs möts. Med materiell-diskurser menas hur rådande diskurser samverkar med icke-mänskligt material och skapar därmed olika kontexter tillsammans med mänskliga kroppar (Lenz Taguchi 2014, s. 84). Det innebär en tämligen radikal förskjutning från ett antropocentriskt – ett människocentrerat perspektiv - och får därmed konsekvenser inom ontologiska (varande) och epistemologiska (kunskap) sfär. Epistemologi och ontologi ses som sammanflätade inom en neomaterialistisk filosofi, och kombineras i begreppet “onto-epistem-ologi”. Enligt ett ontoepistemologiskt synsätt sker därmed våra blivandeprocesser som subjekt sammankopplat med våra lärandeprocesser (Barad 2007, se Westberg Bernemyr 2015, s. 19).
56
Konsekvenser av ett neomaterialistiskt tänkande
Förskolan har länge dominerats av diskurser som präglas av utvecklingspsykologiska samt sociokulturella perspektiv, där å ena sidan betonas barnens lärande utifrån biologi och psykologi, å andra sidan genom barns interpersonella relationer. Det sociokulturella
perspektivet kan sägas erkänna vikten av verktyg som kulturella artefakter som medierar vår verklighet, dock utgår detta fortfarande ifrån det antropocentriska perspektivet (Westberg Bernemyr 2015, s. 35-36). Genom det neomateriella synsättet utvidgas våra tolkningsramar för att även inkludera andra typer av relationer − där materialitet, idéer, uppfattningar och diskurser ingår i ett gränsöverskridande och en ömsesidigt konstituerande relation, där människans position inte ses som det naturliga utgångsläget (Alaimo & Hekman 2008, se Lenz Taguchi 2014, s. 82). Det neomateriella perspektivet betonar en gränsöverskridande process, där gränserna rubbas och suddas mellan binära kategorier såsom människa/icke-mänsklig, vuxen / barn; språk / materia; kultur / natur, men också jaget / det andra, vitt / svart, manligt / kvinnligt och maskulint / feminint (Lenz Taguchi 2014, s. 82).
Då materialitetens agens synliggörs kan det därmed påverka hur vi som pedagoger ser på undervisning, lärande och våra relationer med barnen.
Intra-aktioner
Enligt det neomaterialistiska synsättet ses alla aspekter inom en situation som aktiva deltagare och producerar således aktiva relationer (Westberg Bernemyr 2015, s. 23). Inom intra-aktionerna mellan socio-materiella och materiellt-diskursiva relationer; mellan människor och icke-människor, diskurs och material produceras kunskap. Kunskapen som produceras kan ses som transformerande; en intra-aktionsprocess innebär därmed förändringar, men som enligt Barad sker utan intentioner. Westberg Bernemyr hänvisar till Barad, som betonar hur vi producerar kunskap inom världen, inte som åskådare i en position utanför världen: “we don´t obtain knowledge by standing outside the world; we know because we are of the world” (Barad 2007, se Westberg Bernemyr 2015, s. 54). Inom våra möten med varandra och omgivning - våra intra-aktioner - sker alltså ömsesidiga transformationer som kan beskrivas som ett “blivande-med”. Vårt diskursiva tänkande blir sammanvävd och integrerat inom ett händelseförlopp, material och miljö påverkas av samt påverkar oss som i ett kretslopp (Deleuze, 1988, se Lenz Taguchi 2014, s. 83).
57
Ovan har vi nämnt att enligt ett neomaterialistiskt perspektiv har inte bara människor agens, utan det är även relevant för icke-mänskliga ting och fenomen. Vad menas med agens? Enligt NE (2020) definieras agens som “den eller det som har kontroll över eller ansvar för att en viss handling äger rum eller att den inte avbryts”. Enligt Barad (2007) har begreppet agens en mer fluid definition, som något som uppstår som ett samhandlande, inte som ett attribut som tillskrivs olika subjekt eller objekt (Westberg Bernemyr s. 50). När olika performativa agenter möts inom en intra-aktion uppstår ett intra-agerande. En performativ agent är därmed något med potentialitet att få saker att ske (Barad 2008, se Westberg Bernemyr 2015, s. 22). Inom neomaterialismen får även materialitet agens. Inom förskolans värld innefattar det därmed allt som barnen möter i deras vardag; leksaker, människor, inomhusmiljöer samt utemiljöer (Westberg Bernemyr 2015, s. 22).
9.2 Bilaga B - Intervjufrågor
1. Hur länge har du jobbat inom förskolan?
2. Har din förskola någon inriktning? Exempelvis Reggio Emilia eller Montessori? 3. Hur gamla är barnen du arbetar med?
4. Vad anser du är det främsta syftet med att gå ut med barnen? 5. Hur ofta går ni ut med barnen i veckan?
6. Hur ser möjligheterna för utflykter ut? Gör ni utflykter? Hur ofta?
7. Anser du att ni är ute tillräckligt mycket eller skulle du vilja öka/minska tiden ute? 8. Hur länge uppskattar du att ni brukar stanna ute med barnen?
9. Hur brukar ni bestämma vem som ska vara ute? Brukar någon vilja gå ut eller turas ni om?
10. Har ni tillgång till utekläder som pedagoger?
11. Går ni ut i helgrupp eller i mindre grupper? Både och?
12. Hur brukar det fungera när ni är ute? Har ni pedagoger bestämda stationer eller går ni dit barnen behöver er?
13. Brukar ni i planeringen planera in aktiviteter på gården/utomhus? 14. Upplever du att schema/personal/planering kan komma i vägen för
utomhusaktiviteter? Om ja, kan ni beskriva hur? 15. Vad tycker du är det bästa med att vara ute? 16. Vad tycker du minst om att vara ute?
58
18. Var brukar barnen trivas bäst på gården? Märker ni att de ofta samlas på ett visst ställe?
19. Har de någon favoritlek? Vadå? Varför är det så, tror du? 20. Skulle ni kunna anpassa gården själva på något vis?
21. Är det vissa aspekter av läroplanen som du anser blir tydliga i barnens lärande ute på gården? Vilka och varför?
22. Hur tänker du kring undervisningsbegreppet? Hur skulle du definiera det?
23. Var tänker du att det sker mest undervisning inom förskolan? Utomhus eller inne? Eller är det ingen skillnad?
24. Kan du berätta om något lärandeprojekt ni varit med om där ni använde
utomhusmiljön specifikt inom planeringen? Kanske inom något specifikt projekt? 25. Finns det något mer som du skulle vilja berätta?
9.3 Bilaga C - Intervjumall för berättelse
En utomhusaktivitet på gården
Vi vill gärna höra mer i detalj om en lyckad utomhusaktivitet som du som pedagog haft ute på förskolegården. Kanske arbetade du med barnen inom ett projekt, eller så var det en spontan aktivitet utifrån barnens intresse och iver. Du kanske skriver från minnet eller har pedagogisk dokumentation som stöd.
Kan du beskriva aktiviteten?
Ta gärna med dina intryck från miljön, hur vädret var, vilken tid på dagen (fm/em), vilken årstid det var, hur många barn, barnens ålder och ungefär hur lång tid aktiviteten varade. Vad såg du för lärande och vilka läroplansmål tycker du uttrycktes under aktiviteten? Klassificerar du detta som undervisning och i såna fall varför?
9.4 Bilaga D - Samtycke för intervjufrågor
59
Syftet med denna studie är att utforska förskolans utevistelse som fenomen;hur förskolans utomhusmiljöer kan begränsa eller möjliggöra förskolans undervisningsuppdrag, samt se vilken roll pedagogen intar och vilka aktiviteter som blir möjliga.
Forskningsetiska principer
Genomförandet av uppsatsen är reglerat av etiska riktlinjer som rör tystnadsplikt och
anonymisering. Det insamlade materialet avidentifieras och inga register med personuppgifter kommer att upprättas. Materialet kommer inte att användas i något annat sammanhang utan bara i det egna analysarbetet. Den färdiga uppsatsen kommer sedan att publiceras digitalt genom publikationsdatabasen DiVA.
När du besvarar dessa frågor och skickar tillbaka till oss ger du oss ditt medgivande för deltagande i studien. All medverkan i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst, även efter att materialinsamlingen har påbörjats. Om ni skulle ändra er, vänligen kontakta oss.
Instruktioner
Svara på frågorna så utförligt du kan, om du har några frågor eller funderingar får du gärna kontakta någon av oss (se uppgifter längst ned). Frågorna ska fyllas i elektroniskt. Svarsrutan expanderar när du skriver så att den anpassas utefter dina svar. Mejla sedan tillbaka svaren till personen du fick frågorna av, senast den 27/3-2020.
Kontaktuppgifter
Elin: 07X XXX XX XX
Maria: 07X XXX XX XX
Handledare: Soheyla Yazdanpana
Södertörns högskola 08-608 41 27
soheyla.yazdanpanah@sh.se