Bildlärarens attityd

Lärarnas kunskaper om HUT

Hon ser HUT som ett mycket stort ämne som innefattar många områden och aspekter. Bland annat anser hon att det handlar en hel del om material och hur det går att ta tillvara och återanvända saker.

Det handlar om vad hela skolan gör som har med miljön att göra men det handlar också om hållbar utveckling i den aspekten att man måste ta tillvara på lärarnas resurser, som ork och tid också. Att man försöker vara ekonomisk när det gäller det också, så att folk inte bränner ut sig [...] för det är också hållbarhet tycker jag, att man försöker tänka hur man använder sig själv och alla andra.76

Enligt bildläraren handlar HUT även om att man ska hushålla med tiden i skolan på ett sätt att varken lärare eller elever blir stressade. Bild är nämligen ett ämne som kräver mycket tid säger hon. Vid en tolkning av bildlärarens definitioner ser vi att hon använder både begrepp som att tillvarata och återanvändning. Hon utvidgar även definitionen genom att ta med lärarens resurser i form av ork och tid. Det går att fastslå att bildläraren väljer en social aspekt på HUT.

Bildläraren anser att hon har bra kunskaper om HUT och speciellt när det kommer till att genomsyra sin undervisning med HUT. Hon är mycket medveten när det kommer till materialanvändandet då hon försöker återanvända materialet i undervisningen i så stor utsträckning som möjligt. ”Så jag försöker tänka på det, att inte slösa med de resurser vi

har.”77 Genom att ständigt återanvända undervisningsmaterialet samt använda andra saker som undervisningsmaterial som till exempel skrot slösar man inte på resurserna. Att återanvända och tillvarata verkar vara ett genomsyrande arbete för lärarna då de både diskuterar det med eleverna men även tillämpar det i klassrummet genom att återanvända undervisningsmaterialet återigen.

Lärarnas känslor inför lärande för HUT

76 _{Bildläraren (2010).}

Bildläraren har en positiv inställning till att få in HUT i undervisningen. Hon tror att både lärarens kunskaper och känslorna spelar en viktig roll när det gäller till att använda HUT i undervisningen.

Jag samlar ju rätt mycket sådana saker och försöker ta tillvara på det. Likadant så, jag brukar inte begränsa eleverna med att använda papper t.ex. utan de kan få använda mycket men det händer väldigt ofta att jag sparar det som de slänger, för det kan användas i andra sammanhang. Jag har högar till exempel av färgbank som man kan använda när man ska till exempel göra collage.78

Bildläraren arbetssätt liknar slöjdläraren i det att de båda tar tillvara på material i så stor utsträckning som möjligt samt att de båda är uppfinningsrika och använder alternativa material i undervisningen.

Lärarnas initiativ till lärande för HUT

Genom att diskutera miljö med sina kollegor menar hon att kollegor är ett stöd i arbetet med att använda HUT i undervisningen. Av eget initiativ har bildläraren tillsammans med sina kollegor planerat in en vecka med miljötema till hösten som kommer att genomsyra all undervisning. Bildläraren tror mycket på en ämnesövergripande undervisning då detta är ett bra sätt att sätta in kunskaper i ett sammanhang. Både NO-läraren och bildläraren delar samma uppfattning om att ämnesövergripande undervisning är att föredra i den aspekten att den både sätter kunskapen i ett sammanhang samtidigt som det är lättare att få HUT att genomsyra undervisningen. Båda lärare känner också stort förtroende för sina kollegor som de menar fungerar som stöd i lärandet för HUT. I diskussionen om läroplanen anser hon att det brister i läroplanen då möjligheterna till själva tillämpandet av HUT i undervisningen är begränsande. Hon tycker att läraruppgifterna har förändrats under åren och idag krävs mer dokumentation och bedömningar av eleverna än tidigare. Allt detta merarbete gör att kreativitet och förmåga till att lösa problem kommer allt desto mer i skymundan. Denna tid hade hon mycket hellre tillägnat planering av intressanta lärandesituationer och andra pågående projekt.

Sammanfattningsvis går det att se att bildläraren har kunskaper om HUT och tillsammans med hemkunskapsläraren har även hon andra begrepp för att definiera HUT. Som tidigare nämnt ses detta inte som något negativt utan det styrker vår tes om att HUT är ett komplext begrepp med många definitioner. Förutom kunskapen har även bildläraren en positiv känsla för HUT,

hon ser det som en del av hennes ämne och ser HUT i undervisningen som något positivt. Att hon tar upp HUT i sin undervisning är på eget initiativ. Detta gör att såväl bildläraren har en positiv attityd till HUT i undervisningen. Vad som går att utläsa ifrån intervjun med bildläraren är att hon känner att tid är ett problem. Här ser vi ett samband mellan både hemkunskapsläraren och slöjdläraren. Då dessa lärare undervisar i praktiska ämnen kan det vara en avgörande faktor till att de känner att tiden inte räcker till. Det är oftast svårt att bara avbryta något som eleverna utför praktiskt än teoretiskt. Som tidigare nämnt har bildläraren såsom slöjdläraren alternativa medel för att få undervisningen att bli desto mer resurssnål. Han använder till exempel fått material i form av gamla möbler och hon använder gammalt skrot som undervisningsmaterial. Deras fantasi över hur HUT ska genomsyra undervisningen är det inga fel på.

Sammanfattning

För att återkoppla till inledningen av denna studie poängterade vi med flertalet forskare i ryggen att kunskap spelar en viktig roll för stävan efter en HUT. Genom våra intervjuer har vi fått det bekräftat att lärare sprider stor kunskap kring hållbarhets- och miljöfrågor som eleverna annars hade gått miste om. Vi framhöll även att lärarna ska öka medvetenheten och kunskapen hos eleverna och i och med detta känner eleven ansvar och vill agera för HUT. Detta innebär som tidigare sagt att lärare spelar en avgörande roll eftersom det är dem som sprider kunskapen till eleverna och gör dem medvetna om HUT. I och med denna studie kan vi konstatera att lärarna arbetar för att eleverna ska känna detta och agera för HUT, dock går det inte genom denna studie säga huruvida lärarna lyckas med detta. Vi har gjort en studie baserad på lärarnas attityder och inte hur eleverna tar till sig av denna kunskap eller inte. Till vidare forskning hade det varit intressant att göra en kvantitativ undersökning hur elever upplever HUT i undervisningen och hur denna kunskap påverkar dem. Fastän vi inte vet hur eleverna upplever undervisningen har lärarna gett oss information om vilken respons de har fått ifrån dem. Lärarna märker nämligen att eleverna tar till sig av deras hållbarhetstänk och uppmärksammar det under lektionerna.

Miljöperspektivet som finns i Lpo 94 ger läraren stort utrymme för tolkning av HUT för att applicera det på sin undervisning. Detta fria utrymme har för lärarna ingen betydelse för om de kommer att implementera HUT i sin undervisning eller inte. Svaren från de fem lärarna har dock gett oss en bild av att det finns delade meningar huruvida det fria utrymmet är positivt

eller negativt. Övervägande ses det fria utrymmet som något positivt då det ger lärarna möjlighet att själva bestämma över hur de vill lägga upp och implementera HUT i sin undervisning. Med den fria läroplanen vi har idag medför detta ett desto större ansvar hos läraren vilket kräver att läraren tar eget initiativ, något som vi känner att samtliga lärare som vi intervjuat gör. För lärarna i denna studie är det ett fungerande koncept med en fri läroplan. De intervjuade lärarna ser en mer strikt läroplan som negativ och att det skulle minska kreativiteten, däremot ser de en möjlighet då en strikt läroplan hade inneburit att de lärare som inte tar upp HUT idag hade blivit tvungna att börja göra det. En läroplan med fritt utrymme fungerar när lärarna har ett eget engagemang för hållbarhetsfrågor. Samtliga lärare har ett hållbarhetstänkt som innebär för dem att HUT handlar om att ta tillvara på våra resurser, av den anledningen att människor inte ska slösa på resurserna men även för att det ska finnas kvar till nästkommande generationer. Lärarna berör olika områden i deras definitioner vilken är typiskt för HUT som är ett komplext attitydobjekt. Tillsammans ger lärarna ett helhetsintryck av att de är väl medvetna om vad HUT innebär och till viss del går det att se hur det går hand i hand med deras ämne.

Gemensamt för lärarna är att de har en positiv attityd till lärande för HUT. Belägg för detta påstående ser vi i deras engagemang och vilja till lärande för HUT samt att de praktiskt utövar en undervisning som genomsyras av HUT. I och med detta anser vi att det råder harmoni mellan de tre komponenterna hos samtliga lärare. Samtliga lärare har visat en positiv inställning vad gäller kunskap, känsla samt initiativtagande gentemot ett lärande för HUT vilket ger en positiv attityd gentemot lärande för HUT. Det går det att verifiera att alla lärare har ett stort engagemang när det gäller att ta in HUT i undervisningen. Lärarna känner alla att det är viktigt och de tillämpar HUT på eget initiativ i sin undervisning. De har många goda idéer för att få HUT att genomsyra undervisningen och de har alla sin speciella stil för att det ska passa deras olika ämnen. Vi har sett flera uppfinnelserika förslag på hur HUT kan implementeras i både praktiska ämnen såsom mer teoretiska ämnen i grundskolan. Som Helen Hasslöf tidigare menade handlar undervisning för HUT om att ge eleverna kunskap för att kunna förstå vart deras val leder till och vilka konsekvenser som dessa val får. HUT kan i undervisningen ta form dels i teoretiskt material i form av det som står i läroböckerna, samt i en praktisk form där eleverna själva blir delaktiga i hållbarhetsmoment som till exempel återanvändning av material och rollspel. Som visas i denna studie kan HUT implementeras i ämnena; samhällsorienterade ämnen, trä och metall, naturorienterade ämnen, hem- och konsumentkunskap och bild.