Slöjdlärarens attityd

Lärarnas kunskaper om HUT

När han tolkar HUT handlar det om resurser och att dessa ska bevaras. Han pratar även om transporter, att vi hellre ska använda våra egna naturresurser istället för att importera varor från länder som måste transporteras långa sträckor.

[…] i största möjliga mån ser på vad vi har för resurser, hur använder vi våra resurser och hur tillvara tar vi dem, produkter, saker och ting som vi inte behöver. Ja så tänker jag mig hållbart samhälle. 62

Han ser det hållbara samhället där vi tar tillvara på det som finns runt omkring oss och att vi återanvänder våra resurser. I vår mening har slöjdläraren stor vetskap kring återanvändandet av resurser och är mycket angelägen om att sprida denna kunskap. Han vill att det ska bli ett självklart val för hans elever att tänka hållbart och hans definition härleds mycket till hans ämne där det används mycket resurser. Hans definition skiljer sig en del ifrån de övriga lärarna av den anledningen att de använder sig mer av de mer ”kända” definitionerna. Detta ska dock inte ses som något negativt mot någon av parterna. Det bara markerar att det finns olika definitioner av HUT och att det inte finns något rätt eller fel.

Under intervjun framgick det tydligt att slöjdläraren vet hur han praktiskt kan få HUT att genomsyra lektionerna. De återkommande diskussionerna om att ta tillvara på resurser och återanvändning, märker han ger ett positivt resultat på eleverna. Mycket av denna uppfattning kommer ifrån då eleverna praktiserar det på lektionerna. De äldsta eleverna som har haft träslöjd sedan 3:an märker han har tagit till sig av hans åsikter kring HUT. Genom att ständigt diskutera och förklara för eleverna och hur de ska återanvända material märker han att de aldrig ifrågasätter honom utan gör det bara. Det har kommit att bli en naturlig del av elevernas slöjdlektioner tack vare slöjdlärarens hållbarhetsprofil. I citatet nedan visas ett exempel på hur material återanvänds i undervisningen och möjligheterna till att skapa nya saker.

Vi bygger musikinstrument i 7:an, egna musikinstrument som dem själva får hitta på. Och det är allt från gamla lådbasar, en sån gammal koffert, resväska blir en bas som man kan spela bas på. Gamla bågfilklingor man sågar järn med kan man göra små tumpianon på. 63

Kunskapen han förmedlar under sina lektioner handlar inte endast om återanvändning utan även om hållbarhetsfrågor i elevernas vardag utanför undervisningen. Han tycker att det handlar om att förklara att det är de vardagliga tingen som man måste tänka på. Som till exempel vad händer med mobiltelefonen när man inte vill ha den längre. Det är de konkreta ting som han menar att vi måste lära den nya generationen. Hans kunskaper kring hur HUT kan genomsyra hans ämne är mycket goda och han har många idéer till hur han ska förmedla

62 _{Slöjdläraren (2010).}

detta till eleverna. Slöjdläraren ger intrycket av att vara en eldsjäl när det kommer till lärande för HUT.

Lärarnas känslor inför lärande för HUT

Han berättar att sitt engagemang för HUT har han alltid haft och han tycker att det är viktigt att han förmedlar detta till eleverna. När det kommer till att använda HUT i undervisningen har han aldrig sett några begränsningar, dock ser han elevernas engagemang för detta som något han behöver arbeta för.

Jag tycker att man måste nöta in det. Det är ett mantra på något sätt. Alltså, det går inte att bara säga det en gång och så tror dem att de har lärt sig det. Så funkar det inte, utan det är att hela tiden upprepa, upprepa, upprepa. 64

Han har en inneboende nyfikenhet som gör att han ständigt provar nya saker i sin undervisning. Misslyckanden är viktiga eftersom det går att dra lärdom av dem och hitta nya lösningar. När hans elever säger att de inte kan och undrar vad de ska göra, så försöker han alltid förklara för dem att de prova på ett annat sätt. I undervisningen menar slöjdläraren att det inte finns några omöjligheter. Det finns inga gränser utan det går att hitta på nya grejer utav det som man redan har.

[…] hela tiden ser dem det också att jag har grejer som jag återanvänt och jag vill skapa den lusten hos dem att, att dem ska hitta grejer i det material som finns. För lusten.

(Eleven) - Jag skulle vilja göra en björn av den här grejen. (Slöjdläraren) - Ja, men gör en björn! 65

Denna lust och känsla som han har inför att skapa och att återanvända material försöker han lära sina elever. Vår tolkning av slöjdlärarens känsla för HUT i undervisningen är att han har ett stort engagemang för hållbarhet och återanvändandet av resurser. Förutom att förmedla sin kunskap till eleverna försöker han även att förmedla sin känsla och passion till hållbarhet. Detta är något som han jobbar mycket för och som han även märker går fram till eleverna då de respekterar hans hållbarhetstänk.

64 _Ibid.

Lärarnas initiativ till lärande för HUT

När det kommer till vad han säger sig vilja göra hade han gärna sett att hållbarhetstänket togs till ytterligare en nivå på skolan. Att ingenting är omöjligt återkommer ideligen under samtalet med slöjdläraren.

Vi skulle kunna ha solceller här på taket, ha eget kraftverk, alltså det hade både ur undervisningssyfte och för skolans bästa om det fanns, att det funkade. Så eleverna ser, det här är miljövänligt. Vi driver vår egen skola med vår egen energi som är grön så visst, alltså sådana, jag tror att vi kommer gå mot den framtiden. Vi måste det helt enkelt. 66

Ytterligare vad han säger sig vilja göra är att undervisningen ska spenderas mer utomhus. De tillfällen som de har varit utomhus, har han försökt lära eleverna att bli medvetna om att vara rädd om det vi har i naturen. Idag ser han inte detta som en möjlighet då han endast har 80 minuters lektionstid till sitt förfogande, den utsatta tiden räcker inte till. Detta går att koppla till Theanders uttalande om att hon vill ha mer undervisning utomhus som även slöjdläraren samtycker. Om han hade haft en skola så hade slöjd fått vara huvudämne där alla andra ämnen sedan skulle ingå, han menar att i slöjd ingår matematik naturligt genom att eleverna ständigt behöver mäta och räkna delar och ta mått. I slöjden sätts allting i ett sammanhang och han märker att eleverna har lätt för att förstå när saker och ting sätts i relation till varandra. Slöjdläraren upplever dessvärre att slöjden som ämne ibland uppfattas som ett jippoämne, att föräldrar ofta inte kräver att deras barn behöver vara duktiga i slöjd utan framförallt svenska, matematik och engelska.

För att sammanfatta slöjdlärarens attityd till HUT går det att tydligt fastställa att han har en positiv känsla för HUT i undervisningen, han har mycket kunskap kring ämnet och hans initiativ till HUT i hans undervisning är genom hans eget intresse för hållbarhetsfrågor. Hans initiativ till att implementera HUT i undervisningen är inget som har uppkommit allteftersom HUT har tillskrivits i läroplanen utan slöjdläraren har ett personligt intresse till hållbarhetsfrågor och ser att det är hans ansvar att sprida den kunskap han har vidare till hans elever. En striktare läroplan hade inte förändrat något för slöjdläraren då han anser att HUT ska finnas i alla ämnen. Han ser människan och naturen som något som ska arbeta tillsammans och att människor inte ska leva över de naturresurser som finns. Hans attityd till HUT är som sagt positiv och hans fantasi till hur han ska tillämpa HUT finns det inget slut på. Det spelar ingen roll hur stor del HUT kommer att få i läroplanen i framtiden, slöjdläraren

66 Ibid.

kommer att fortsätta i samma hållbarhetsbana och enligt hans fasta principer till att hushålla med jordens resurser.