Hemkunskapslärarens attityd

Lärarnas kunskaper om HUT

Han definierar HUT genom att dela upp begreppet, hållbar och utveckling. Han menar att ordet utveckling är ett ord som majoriteten hänvisar som något positivt. Det handlar om att någonting ska utvecklas och hela tiden blir bättre. Han menar att en utveckling inte kan vara hållbar om man tittar på bruttonationalprodukten (BNP), där alla länder strävar efter en stigande BNP.Han menar att utveckling också kan ha en positiv mening även om det inte är det han tänker på i första hand.

[…] därför är det så att för att göra någonting som är hållbart men inte bra, vilket det också kan vara. Ordet utveckling kan vara alltså något dåligt och bra. Men om vi ser det till det positiva sättet så innebär det att försöka skapa ett levande sätt, som fungerar under lång tid och som positivt påverkar vår miljö, eller vår värld.70

Han berättar att han brukar ha en fråga på ett av sina prov där eleverna ska definiera HUT. Eleverna brukar då ha skilda definitioner, vilket visar att det inte bara finns olika tolkningar hos lärare utan även hos elever när det kommer till HUT. Vår tolkning till detta är att han liksom slöjdläraren inte använder de ”kända” definitionerna på HUT. Hemkunskapsläraren väljer att dela upp begreppet vilket gör att det får en annan innebörd. Han menar dock att den positiva definitionen är att utvecklingen ska vara positiv och fungera under en lång tid utan att påverka vår värld. Denna definition går inte att härleda till hans ämne vilket de andra lärares definitioner har gjort.

70 _{Hemkunskapsläraren (2010).}

Hemkunskapsläraren menar att det känns naturligt för honom att ta in HUT i undervisningen. Undervisningen i hemkunskap är upplagt praktiskt i årskurs 8 och teoretiskt i årskurs 9 vilket innebär att HUT får fokus i årskurs 9 men att hållbarhetstänket även finns med i årskurs 8.

[…] utan vi pratar även om det i åttan. Vad gör vi med potatisarna när de blivit mjuka, måste vi kasta dem eller kan vi använda dem till något annat? Jo idag gjorde vi potatismos utav dem. Så vi pratar mycket om i det ämnet, hela matämnet handlar ju om det, inte bara den teoretiska biten, så vi talar mycket om hållbar utveckling.71

Han betonar hur viktigt det är att engagera eleverna och att undervisningen bör läggas upp på ett bra sätt som gör eleverna intresserade. Någonting han har märkt under lektionerna, när han pratar om till exempel fossilt bränsle, miljöstationer eller vägskatt, är att eleverna tappar fokus och inte visar intresse. När han däremot pratar om till exempel hur mycket vatten som går åt när eleverna borstar tänderna eller vad de kan göra för att sänka elförbrukningen i deras rum, visar de intresse och de har lättare för att relatera till det han pratar om.

[…] vad man kan göra hemma och vad man göra som 15 åring än vad boken säger. Så vi pratar mycket om det som aktualiseras för dem. Jag försöker lägga upp utbildningen på det att dem känner att det är lönt för mig,[…]. Jag kan ta cykeln till skolan och behöver inte ta mopeden för jag bor ju inte längre än 1 km bort, utan sådana saker.72

Han förklarar bristerna i läroboken där den tar upp miljö- och hållbarhetsfrågor. Han menar att informationen i läroboken behöver modifieras för att informationen ska nå ut till eleverna.

[…] mycket av det som finns i läroböcker är ju skrivet av vuxna och för barn men informationen i böckerna är från en sorts vuxenvärld anpassat för barn. Om vi pratar om växthuseffekten som är ett vuxet problem så försöker vi få barn att engagera sig i växthuseffekten. Sen är det oftast väldigt enkelspårig information i läroböcker, det pratas jättemycket om växthuseffekten men ingenting om solstormar. Så det är ofta de här, allmänna åsikterna som förs fram.73

Förutom läroboken använder han sig av de stora organisationernas hemsidor, bland annat, Världsnaturfonden (WWF) och KRAV. Från dessa hemsidor hämtar han stenciler och använder dessa till hjälp i undervisningen. Han förklarar att det finns nackdelar när lärare använder information från andra källor än läroboken då detta material är inte anpassat för att direkt kunna använda i undervisningen utan materialet först måste bearbetas. Det tar längre tid än vad det tar när läroboken används. Hemkunskapsläraren har ett elevperspektiv som

71 _Ibid. 72 _Ibid. 73 _Ibid.

utgångspunkt i den meningen att han sätter eleven främst i fokus. Genom att ständigt utgå ifrån eleven och anpassa både undervisning som material i relation till elever menar hemkunskapsläraren att det underlättar för dem att ta sig till kunskapen. Såsom NO-läraren finner han alternativa undervisningsmaterial till lektionerna i form av bland annat information från olika hemsidor på internet.

Lärarnas känslor inför lärande för HUT

Hans intresse för HUT gör att han gärna tar upp det i undervisningen. Även om det inte hade stått i läroplanen menar han att han ändå hade tagit upp det i undervisningen. Han anser att det är viktigt att eleverna lär sig om miljön som är aktuellt och berör alla människor.

Men jag tycker att hela världen pratar om det så varför ska vi inte prata om det i skolan. Dem pratar om det med sina föräldrar och dom pratar om det med sina vänner, man hör om det på tv, hör om det på radion och läser om det i tidningarna. Man pratar om det i ämnena, man pratar om växthuseffekten men man pratar inte så mycket om vad man kan göra åt växthuseffekten. Det känns som om många bäckar små. Och jag vill hjälpa till också. Det är viktigt.74

Hemkunskapsläraren delar samma åsikt som NO-läraren när det handlar om att vi alla måste börja någonstans oavsett vilket storlek handlingen har, eftersom tillsammans kommer det att göra skillnad. Som lärare menar han att han gör sitt bidrag till att främja en HUT genom att ta upp det i sin undervisning.

Lärarnas initiativ till lärande för HUT

Han anser att det är bra att läroplanen är fri att tolka eftersom det innebär att lärare får lägga upp sin undervisning på sitt sätt. Däremot tycker han att HUT hade kunnat vara bättre upplagt i läroplanen med större fokus än vad det har idag.

[…] inte bara här på denna skolan utan det finns två olika sorters hinder. Ja det finns ju många hinder men det primära problemet är pengar som vanligt. Det är alltid pengar men just i detta fallet så är det så att, hade man haft pengar så hade man kunnat undervisa det på ett annat sätt, man hade inte behövt att vara i ett klassrum...75

Förutom det ekonomiska hindret hade han gärna önskat att han fick fler timmar till sitt förfogande för att på så sätt kunna ge HUT ett större utrymme i undervisningen. Han anser att orsaken till dessa hinder beror på att ämnet hem- och konsumentkunskap över lag stämplas

74 _Ibid.

som ett ”hobbyämne”. Han menar att föräldrar ofta begär att sina barn ska ha bra betyg i kärnämnena som svenska och matematik men de begär inte att de ska ha höga betyg i hem- och konsumentkunskap. På grund av detta får inte hans ämne det fokus som han hade velat att det skulle ha. Inte förrän ämnet tas på allvar kommer det göras satsningar inom hans ämne. Både hemkunskapsläraren samt slöjdläraren upplever att deras ämne anses vara ett hobbyämne/jippoämne av föräldrar. Den gemensamma kopplingen hos ämnena är att de är av praktisk karaktär. Däremot upplever vi att det är framförallt i de praktiska ämnena som det är lätt att applicera HUT i undervisningen.

För att sammanfatta hemkunskapslärarens syn på HUT märker vi att det finns en viss skillnad kring kunskaper i HUT. Han använder en del andra uttryck kring HUT vilket skiljer sig från de andra lärarna. Någon orsak till varför, går inte att fastställa utan vi drar slutsatsen att han har andra kunskaper och ett annat sätt att se på HUT än de andra lärarna. Det märks av att han har känslan för HUT och det märks att han tar eget initiativ till att implementera HUT i sin undervisning. Han tycker att det är hans ansvar som lärare att ge eleverna kunskaper kring miljöfrågor och HUT. Enligt vår bedömning tar inte hemkunskapsläraren upp HUT i sin undervisning för att det står skrivet i läroplanen utan eftersom han känner att det är viktigt, speciellt när det handlar om hem och hälsa och att prata om till exempel resurser och hur det går att spara el i hemmet. Han ser det som en del av hans ämne och erkänner att han troligtvis tar upp mer om miljö än vad han egentligen behöver, dock anser han att det är ett viktigt område att diskutera och eleverna bör ta del av det. Det märks en likhet mellan slöjdläraren och hemkunskapsläraren i och med att de har praktiska ämnen och hur de kan implementera HUT i sin undervisning. De två lärarna ser att eleverna har lättare att ta till sig av vad som händer när de praktiskt får utöva det. När det gäller hemkunskap kan han visa eleverna vad de kan göra med rester som har blivit över från andra klasser eller berättar han under tiden som de lagar maten att de ska tänka på att till exempel sätta lock på kastrullerna. Det går inte att applicera detta på alla eleverna, dock ser lärarna att det underlättar för eleverna att förstå om de får information samtidigt som de utövar det praktiskt. Den mesta miljöundervisningen har dock hemkunskapsläraren under årskurs 9 vilket innebär att eleverna inte har någon praktisk undervisning att tillämpa de teoretiska kunskaperna på. Dock ser hemkunskapsläraren att det ofta hjälper eleverna om han har baserat lektionen på något som eleverna själva kan känna igen sig i och tillämpa i sitt eget hem. Det är något som hemkunskapsläraren har varit ensam om att ha berättat under intervjuerna, de övriga lärarna har bara pratat om att de ser positivt på

ämnessamarbeten och att de sett att eleverna tar till sig av kunskaperna bättre under dessa samarbeten.