I detta kapitel ska vi knyta samman studien samt redovisa de reslutat som denna studie lett fram till. Vi ska även redogöra för de slutsatser vi har kunnat dra efter slutförd analys.
Vi ville med denna studie undersöka hur lärarnas attityder var till läroplanens uppdrag om att implementera HUT i deras undervisning. För att undersöka detta har vi använt oss av Borgstede samt Lindéns teorier kring hur en attityd är uppbyggd, kunskap, känslor och
initiativ. Dessa komponenter har vi därefter anpassat till vår studie, lärarnas kunskaper om HUT, lärarnas känslor inför lärande för HUT samt lärarnas initiativ inför lärande för HUT. Utifrån dessa komponenter har vi sedan redovisat lärarnas attityder. Undersökningen har gett oss resultatet att samtliga av lärarnas attityder är positiva och att de har ett engagemang och en vilja att sprida kunskap om HUT vidare till sina elever. Vi kan konstatera i och med denna studie att lärarnas attityder till HUT har stor betydelse för om de ska implementera det i sin undervisning eller inte. Lärarnas tillämpningsmetoder till HUT i undervisningen sker genom både teoretiska och praktiska undervisningsformer. Vi har sett en skillnad mellan den teoretiska och den praktiska undervisningen med att det finns fördelar i de praktiska ämnena för att implementera HUT i sin undervisning. En möjlighet är att orsaken till detta kan vara att eleverna praktiskt får tillämpa HUT.
Denna studie visar att lärarna behöver både kunskap och en positiv känsla för att ta initiativ till att implementera HUT i sin undervisning. Resultatet av denna studie är att fastän lärarna inte är styrda av en strikt läroplan som beskriver hur lärarna ska tillämpa HUT i undervisningen, påvisar denna studie att lärarna trots detta tar eget initiativ.
Vi vill med denna studie uppmärksamma hur viktiga lärare är för att nå en HUT. Får eleverna kunskap och motivation att göra medvetna val kan detta innebära att de handlar i enlighet för en HUT. Unga människor behöver inte ligga längst ner på listan över miljöanpassade handlingsmönster längre. Växer de unga människorna upp i ett samhälle där HUT är en naturlig del i skolan kan de redan vid tidig ålder få erfarenhet om hur de kan miljöanpassa sitt beteende. Vi menar att HUT i undervisningen kan i detta fall bli ett hjälpande verktyg för unga att ändra sina handlingsmönster. Lärarna behöver uppmärksamma eleverna att sträva mot Bruntlands definition, utveckling som möter dagens behov utan att äventyra kommande
Referenser
Alerby, Eva. (1998) Att fånga en tanke. En fenomenologisk studie av barn och ungdomars
tänkande kring miljö. Universitetstryckeriet Luleå.
Borgstede, Chris von (2002). Miljöengagemang och miljöhandlingar i psykologisk belysning. I: Att handla rätt från början – en kunskapsöversikt om hur konsumtions- och
produktionsmönster kan bli mer miljövänliga. Rapport 5226. Stockholm: Naturvårdsverket Esaiasson, Peter (2007:176). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och
marknad. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Friman, Eva. Borgström Hansson, Carina. (2008). Hållbar utveckling och lärande – en
inspirationsskrift. Solna: Världsnaturfonden WWF. Hasslöf, Helen (2010). Muntl. Intervju, 2010-05-12.
Hasslöf, Helen (2009). Tankar om hållbar utveckling och lärande. Riga: Livonia Print. Jagers, Sverker C (2005). Hållbar utveckling som politik. Malmö: Liber AB.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindén, Anna-Lisa. (2004). Miljömedvetna medborgare och grön politik. Intellecta Tryckindustri: Stockholm
Lindén, Anna-Lisa. (1994). Människa och Miljö – Om attityder, värderingar, livsstil och
livsform. Carlsson Bokförlag: Stockholm
Lärande om hållbar utveckling: temaskrift. (2004). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Lpo 94 (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Lpo 94. Stockholm: Fritzes
Malmö stad (2010) Grundskola. (Hämtad 2010-09-25)
http://www.malmo.se/Medborgare/Forskola--utbildning/Grundskola.html
Sandell, Klas, Öhman, Johan, Östman, Leif. (2003) Miljödidaktik – naturen, skolan och
demokratin. Studentlitteratur, Lund Skollagen (1985:1100)
Skolverket (2010a) Hållbar utveckling - Vad är hållbar utveckling och vilket ansvar har vi? (Hämtad 2010-05-27) http://www.skolverket.se/sb/d/3311
Skolverket (2010b) Vad styr skola och vuxenutbildning? - Skollagen (Hämtad 2010-05-26)
Stern, P. C. (2000). Psychology and the science of human-environment interactions. American Psychologist, 55, 523–530.
SOU (2004:141). Att lära för hållbar utveckling. Statens offentliga Utredningar 2004:104. Edita, Stockholm 2006
Theander, Rita. (2010). Muntl. Intervju, 2010-05-06.
World Commission on Environment and Development (1988). Vår gemensamma framtid:
[rapport från] Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma
Öhman, Johan (2004). Hållbar utveckling i praktiken: [så gjorde vi på vår skola]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bilaga 1
Intervju lärare, 2010-05-06, 2010-05-07, 2010-05-11, 2010-08-09.
Frågor om miljö och miljöundervisning
• Berätta först om vilka vi är, vad vi studerar, ”vi hoppas det är okej att vi spelar in intervjun”, intervjun kommer att vara helt anonym, inspelningen kommer att raderas efter att uppsatsen är klar, få uppsatsen efteråt.
Du får gärna börja berätta lite om dig själv och dina arbetsuppgifter?
Tema: Personliga värden, motiv och drivkrafter samt kunskaper om miljö/hållbar utveckling 1. Varför tycker du att miljöundervisning är viktig i skolan? Varför har du engagerat dig
i miljöundervisning?
2. Hur ser du på dina kollegors initiativ till att undervisa i hållbar utveckling? 3. Hur känner du för utbytet med andra lärare när det kommer till hållbar utveckling? Tema: Personliga kunskaper om systemets mål- och policydokument om miljöundervisning
4. Hur ser du på läroplanen och hur den ska tolkas? Vad är bra vad är dåligt? Tema: Personliga frågor om roll och eldsjälv
5. Hur ser du på din roll som lärare i miljöundervisning?
6. Varför valde du att bli aktiv och undervisa för hållbar utveckling i skolan? 7. Hur ser du på avståndet mellan kunskap och handling?
8. Hur upplever du elevernas intresse och motivation kring undervisning i hållbar utveckling?
Tema: Miljöundervisningen i skolan Möjligheter och Hinder
9. Vilket/a eller vad har du upplevt som det viktigaste stödet eller stöden för miljöundervisningen i skolan?
10. Vilket/a eller vad har du upplevt som det viktigaste hindret eller hindren för miljöundervisning i skolan?
11. Hur ser du på din roll som lärare vid undervisning för hållbar utveckling? Avslutning