Nämndresultat
Utfall 1-4
Bildningsnämndens utfall för första tertialet visar ett underskott på 38,9 Mkr, en förbättring på 15,0 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Förvaltningen har alltid ett negativt utfall första halvåret på grund av att personalkostnader inte är jämt fördelade över året när verksamhet är väldigt låg under sommarmånaderna. När hänsyn tas till detta så är utfallet ett underskott på 5 Mkr vilket är närmare 16 Mkr bättre än föregående år.
I utfallet syns för bägge år att det är fler barn och elever i verksamheten, vilket gör att mer personal, lokaler, måltider mm behövs i den kommunala verksamheten, men även att högre ersättning betalas ut till fristående huvudmän. Nettokostnaderna täcks fortfarande inte av de tilldelade skattemedlen men läget har förbättrats för det innevarande året.
Intäkterna är 2,6 Mkr högre än föregående år. Dessa utgörs till stor del av statsbidragen som är 1,9 Mkr högre för perioden. Statsbidrag från migrationsverket är dock 1,2 Mkr lägre och prognosen är en fortsatt minskning under året. Detta vägs dock upp av att Likvärdig skola ökat med 3,5 Mkr och även mindre barngrupper med 2,3 Mkr.
De sammantagna kostnaderna har ökat med 2,7 Mkr jämfört med föregående period.
Personalkostnaderna har dock minskat med 1,8 Mkr och störst anledning är de besparingar som innebär att lönekostnaderna också ska minska. Men det är även en följd av covid-19 då fler personer varit mer frånvarande än vanligt. Se vidare under personalkostnadsanalysen.
Köp av verksamhet har ökat med 3,6 Mkr på grund av att det tillkommit fler elever på fristående gymnasium/gymnasium i andra kommuner och även att fler placerats på SIS och HVB-hem.
Bidragande är även att det skett en kostnadsjustering hos fristående huvudmän utifrån högre kommunal kostnadsnivå.
Lokalkostnader har ökat med 2,0 Mkr utifrån några av fjolårets större projekt så som Högliden, Ängsmarken och Anundsjöskolan. Måltider har ökat med 1,0 Mkr men där kommer en justering för april månad att ske senare utifrån de konsekvenser som kommit av covid-19 och en stängning av
gymnasieundervisningen. Övriga kostnader har minskat med 2,0 Mkr och det är framförallt en effekt av återhållsamhet.
Prognosens avvikelse mot budget
I den ekonomiska plan som antogs i december av bildningsnämnden fanns ingen ofinansierad post på nämndnivå. Bildningsnämnden har under 2019 fattat beslut på kostnadsminskande åtgärder för ca 50 Mkr. Det innebär att nivån på verksamheten/ resursfördelningssystemen är finansierade vilket inte var fallet 2019 och 2018. Inom bildningsförvaltningen pågår ett omställningsarbete för att verkställa nämndbesluten. En helårseffekt bedöms inte att uppnås 2020 då nämndbesluten är fattade för nära budgetårets start.
I tertialuppföljning maj lämnas en negativ årsprognos på 15,0 Mkr. Negativa prognoser finns hos förskolan 3,0 Mkr, gymnasiet 2,5 Mkr, vuxnas 3,0 Mkr, grundsärskolan 5,0 Mkr och kulturskolan 0,2 Mkr. Även posten övrigt prognostiserar ett underskott på 1,3 Mkr där det negativa avvikelser på IT 4,0 Mkr, fristående huvudmän 1,0 Mkr, lokaler 2,0 Mkr, men dessa uppvägs bland annat resurssystem kommunala verksamheter 2 Mkr, övergripande statsbidrag från migrationsverket 2 Mkr, måltider 0,5 Mkr och allmän återhållsamhet 2,0 Mkr. Grundskolan inklusive fritids lämnar dock en prognos enligt budget.
Prognosen innehåller dock flera osäkerhetsfaktorer och kommer att förändras. Utfallet för perioden ser utifrån besparingarna på 50 Mkr bra ut. Omställningsarbetet pågår för fullt på bildningsförvaltningen och faktorer som uppsägningstid och när övertalig personal kan flyttas till de lediga tjänster för behöriga lärare som kommer att finnas senast till höstterminens start påverkar. Förvaltningen kommer även att ha en ekonomisk effekt av den pågående pandemin av covid-19. Statsbidrag är en annan faktor som påverkar snabbt. Förutom verkställighet av fattade nämndbeslut så jobbar förvaltningen vidare med restriktivitet från 1 januari. Det behövs även för att möta grundsärskolans underskott som kan komma att öka 2020 jämfört med 2019. Det underskottet är strukturellt utifrån den ändrade finansieringen från försäkringskassan.
Särskild analys av personalkostnader
Personalkostnaderna för bildningsförvaltningen är för perioden jan-april 2020 1,8 Mkr lägre än samma period 2019, det motsvarar en minskning med 0,5%. Största anledningar till minskade lönekostnader beror till största delen på besparingar som innebär att lönekostnaderna ska minska men också en följd av coronaviruset där fler personer varit frånvarande än vanligt både av egen sjukdom men också vård av barn. Löneavtalet står för en kostnadsökning med 2,9% och 11,2 Mkr. Under 2019 hade
förvaltningen en stor ökning av personalkostnader som avtog delvis under hösten 2019 både pga nämndens beslut men även färre barn i förskolan. Detta har fortsatt under våren 2020 och kommer att fortsätta under resten av 2020 så därför minskar kostnaderna mycket i jämförelserna mellan åren.
Sjuklönekostnaderna har under en lång period sjunkit i jämförelse mellan åren men detta tertial finns en ökning med 1,9 Mkr i jämförelse med samma period föregående år. Det är en ökning med 50%
jämfört med samma period 2019. Ökningen finns främst inom förskola och grundskola. Bedömningen är att personalen följer råden kring att stanna hemma vid minsta symtom på förkylning och det syns på ökade sjuklönekostnaderna.
Avgångsvederlagen har höjts med 0,5 Mkr mellan åren, men under samma period 2019 hade ännu inga avgångsvederlag utbetalats. Höjt PO mellan åren ger en kostnadsökning på 2,7 Mkr.
Resterande är en kostnadsminskning med 17,9 Mkr, motsvarande en minskning med 4,6% eller en genomsnittlig minskning med 85 årsarbetare. Förskolan har den största kostnadsminskningen inom förvaltningen, en minskning motsvarande 39 årsarbetare som till största delen beror på att avdelningen verkställer de besparingar som nämnden beslutat. Minskningen har vuxit med 13 årsarbetare sedan förra månaden och bedömningen är den största delen av den siffran beror på högre frånvaro bland personalen då de är hemma vid förkylningssymtom. Totalt har kommunala förskolan 7 barn mer i sin verksamhet i april 2020 jämfört med april 2019.
Vuxenutbildningen har minskat med besluten om besparingar, personalkostnaderna har minskat motsvarande 13 årsarbetare. Centralt administration har minskat med 2 årsarbetare.
Grundskolan tillsammans med fritids har en minskning med nästan 29 årsarbetare, trots att ökade statsbidrag motsvarar en ökning med 14 årsarbetare. Anpassningen till nämndens beslut om besparingar arbetas det med och har till viss del klarats av. Fritids verksamhet har 84 elever färre i april 2020 jämfört med april 2019, samtidigt har grundskolan ökat med 176 elever vid samma
mättidpunkter. Även grundskolan har en ökad frånvaro av personal både för egen sjukdom och vård av barn, så nästa månads timlönekostnader är viktiga att följa för att bedöma hur utvecklingen månaderna framöver kommer att bli.
Kulturskolan fortsätter sin minskning i stabil takt med i genomsnitt 9 årsarbetare som förra månaden.
Gymnasiet har istället en utökning med drygt 3 årsarbetare i genomsnitt under perioden jämfört med året innan. Elevantalet har i april 2020 minskat med 8 elever jämfört med april 2019 men har under hösten och tidigare i år legat på en högre nivå. Rektorerna jobbar kontinuerligt med att anpassa bemanningen utifrån antal elever och prognosen är att höstens elevantal kommer att vara fler än tidigare år. En anledning till ökad bemanning är att satsningen på yrkesintroduktion vård, för elever från språkintroduktion, krävde ökad bemanning i och med att antalet klasser har ökat.
Särskolan har en ökning med drygt 1 årsarbetare i genomsnitt under perioden.
Förändring från föregående prognos
Totalt sett är prognosen på ett underskott på 15 Mkr oförändrad. Inom totalen har grundsärskolan försämrat prognosen med 1,0 Mkr och Kulturskolan med 0,2 Mkr, men detta vägs då upp av att prognosen för övriga kostnader förbättras med motsvarande 1,2 Mkr.
Ekonomisk uppföljning per verksamhet
Förvaltningsledning
Förvaltningsledningen har ett positivt utfall på 9,1 Mkr för första tertialet. Prognosen för helåret är ett sammantaget underskott på 1,0 Mkr.
Kulturskolecentrum visar ett negativt utfall på 0,9 Mkr. Förgående år genomfördes större
besparingsåtgärder utifrån en minskad ram och prognosen för året är ett negativ resultat på 0,2 Mkr.
Det innebär att nämndens beslutade besparing på 5 Mkr till största delen kommer att klaras av.
Posten övrigt har ett positivt utfall på 9,9 Mkr och en prognos på -0,8 Mkr. Här ingår
förvaltningsövergripande verksamheter som ledning, nämnd, centrala kostnader och personal samt elevhälsa. Förvaltningsledning och nämnd visar ett överskott på 13 Mkr främst beroende på ännu ej fördelade löneavtal, medel för resursfördelningssystem samt intäkter från migrationsverket. Centrala kostnader har ett negativt utfall på 2,3 Mkr utifrån ökande IT-kostnader för fler elevdatorer, program och licenser, samt att den besparing på 2,0 Mkr som finns gällande lokaler ännu inte lösts. De centrala personalkostnaderna visar dock positivt utfall på 0,5 Mkr. Elevhälsan redovisar ett underskott på 1,3 Mkr. Verksamheten har under våren haft vakanser inom till följd av föräldraledigheter och sjukskrivningar. Bedömningen är att elevhälsan kommer att klara besparingen på 2 Mkr och nå ett resultat enligt budget för helåret. Arkens flytt till Höglidenskolan har medfört minskade kostnader för lokaler, måltider och personal och till höstterminen kommer det pedagogiska stödteamet att minska med tre tjänster.
Förskolan
Förskolan har totalt ett negativt utfall på 8,9 Mkr för första tertialet, av detta är de fristående
enheternas resultat 0 Mkr så den kommunala förskolan står för hela underskottet på 8,9 Mkr. Av den summan så är 0,2 Mkr mindre intäkter i barnomsorgsavgift och resterande 8,7 Mkr är ordinarie förskola.
Flertalet förskolor har svårt att få ihop sin budget med de beslutade besparingar som togs 2019 och inför 2020. Rektorerna arbetar fortfarande hårt med att få till lösningar och att minska sin personal.
Den resan med att anpassa sin personal började redan för ett år sedan för rektorerna när barnantalet på många förskolor för första gången på flera år sjönk. Under sommaren och hösten 2019 kom sedan besparingar som rektorerna fortsatte att arbeta med att verkställa. Även detta år har börjat med att hitta lösningar för att minska sin bemanning ytterligare men besparingen som innebar lägre resurstilldelning för barn som bara vistas 15 tim/vecka på förskola. Även borttagande av MTB-besluten hos rektorerna har inneburit att dessa behov ska täckas av ordinarie personal, vissa rektorer har klarat av det och vissa har kvar egen resurs för barnen med behov, men allt har skett i dialog med verksamhetschef. Rektorer har slimmat sin organisation och lyckats med att göra de nödvändiga förändringarna för att rymmas i sin budget, men personalförändringar tar tid och det kommer inte vara förrän till hösten som
ekonomisk effekt kommer att synas fullt ut med övertalig personal. Pensionsavgångar, tillfälliga anställningar och föräldraledigheter ger ekonomisk effekt tidigare än så.
Under mars och april har sjuklönerna stigit och de vanliga månadslönerna sjunkit mer än vanligt.
Mycket av detta tror rektorerna kommer med folkhälsomyndighetens uppmaning om att stanna hemma vid minsta symtom på sjukdom. Än så länge är det svårt att säga hur stor effekt covid-19 har på verksamheten, men troligen kommer det att innebära att lönekostnaderna sjunker men det är svårt att säga i vilken omfattning ännu. Även om personalen har haft mer frånvaro än vanligt så är det ju också många barn som varit hemma av samma anledning och då har inte vikarier alltid tagits in. Nästa månad blir det intressant att även följa timlönerna. Pandemin har gjort att majoriteten av förskolorna börjat samverka på ett annat sätt än förut för att lösa korttidsvikarier. Den personal som inrapporterats övertaliga används som vikarier under omställningsperioden.
Prognosen för förskolan ligger kvar på ett negativt årsresultat på 3 Mkr då utfallet är jämförbart med utfallet för samma period 2019. Här syns att verkställandet av nämndens beslut har genomförts då förskolan trots en lägre resurstilldelning lyckas hålla sin budget på samma nivå som 2019. Effekter av att personalen minskas kommer hela tiden även om den stora minskningen kommer först i
september/oktober.
Fritids
Fritidshemmen har ett negativt utfall på 2,8 Mkr varav 2,6 Mkr avser de kommunala fritidshemmen.
Prognos är att fritids kommer hålla sin budget på helår. Anslaget för fristående fritidshemsenheter har ett negativt utfall på 0,1 Mkr och en prognos på 0 Mkr.
Besparingen på fritids för arbetslösa och föräldralediga har ännu inte påbörjats utan uppstart blir inför höstterminen.
Grundskolan
Grundskolan inklusive grundsärskolan uppvisar ett underskott på 24,1 Mkr och lämnar en negativ
årsprognos på 6 Mkr varav grundsärskolan står för 5,0 Mkr och fristående/IKE för 1,0 Mkr.
Fristående/IKE har en negativa avvikelsen för perioden på 0,5 Mkr beroende på att det tillkommit fler elever på fristående grundskolor, men även ökade kostnader i och med placeringar på
Specialpedagogiska myndigheten.
Den kommunala grundskolan inklusive flerspråkligt centrum visar ett negativt utfall på 20,9 Mkr för perioden. Överlag har de flesta kommunala skolenheterna svårt att nå budget. Dock finns ett antal enheter som står för markanta negativa avvikelser. Orsaker till detta beror på olika utmaningar som verksamheter möter; några har svårt att anpassa verksamhet och undervisning utifrån
klassammansättningar medan andra brottas med att möta elevers olika förutsättningar. En
återkommande förklaring till underskotten är dock det behov som finns av extrastöd till elever utifrån särskilda behov, vilket förstärkts ytterligare genom beslutet om besparing på det medicinska
tilläggsbeloppet motsvarande 5 Mkr. De sista två terminerna har därtill präglats av omfattande omställningsarbeten, omorganisationer och även etablerandet av ny verksamhet med tillhörande flytt.
Mycket av arbetet härör från faktorer som varierande elevantal, icke anpassad fysisk lärmiljö och att få rätt kunskap och kompetens ute i verksamheterna. Även anpassningar utifrån det ansträngda
ekonomiska läget har bidraget till ett omställningsarbete för många enheter. Elevantalets variationer över läsår komplicerar speciellt för enheter som är mottagningsområden för nyanlända elever.
Eftersom förvaltningens resurssystem korrigerar budgeten under pågående år kan det därför vara utmanande att under pågående läsår omarbeta sin organisation när elevstorleken är så pass rörlig.
Därtill saknar ofta de mindre enheterna, utifrån låga elevantal, möjligheter till rekrytering av
kompetens när det handlar om att nyttja delar av en heltidstjänst. Klassammansättningar med få elever är också en problematik för en del rektorer, då det kan bli svårt att få en effektiv verksamhet. Ökade statsbidrag väger dock upp en upp en del av grundskolans underskott; i jämförelse med motsvarande period förra året har grundskolan haft 3,5 Mkr högre bidrag för likvärdig skola.
När det gäller beslutade besparingar på grundskolan som till exempel Medicinska tilläggsbelopp på 5 Mkr har verksamheten haft svårt att anpassa sig i tid till besluten. Dels på grund av relativt sena nämndbeslut samt processen att hitta en lösning för anmäld övertalighet har påverkat möjligheten till att klara av beslutade besparingar under innevarande år.
Grundsärskolan redovisar för perioden ett negativt utfall på 2,7 Mkr. Helårsprognosen är ett underskott på 5 Mkr utifrån ökande personalkostnader. Särskolan har ett ökande antal elever from hösten, där merparten av ökningen också bedöms som träningsskoleelever som kräver mer resurser.
Sedan tidigare beviljar inte försäkringskassan personlig assistans inom verksamheten i samma utsträckning som tidigare vilket medfört att bildningsförvaltningen istället får finansiera elevassistenter.
Prognosen för Studie- och yrkesvägledningen är ett nollresultat, vilket innebär att besparingsbeslutet på totalt 1 Mkr uppnås. Även biblioteken/boklådan bedöms göra ett resultat motsvarande +/-0 för 2020 vilket innebär att även denna besparing på 1 Mkr klaras av.
Gymnasiet
Gymnasieskolan inkl fristående och gymnasiesärskolan redovisar ett negativt utfall efter första tertialet på 8,7 Mkr, varav gymnasiet står för 7,8 Mkr, de fristående verksamheterna 0,5 Mkr och
gymnasiesärskolan 0,4 Mkr. Fristående/IKE har en negativa avvikelsen för perioden beroende på att det tillkommit fler elever på fristående gymnasieskolor jämfört med vårterminen 2019, men även på ökade kostnader i och med placeringar på Statens institutionsstyrelse, SiS. Prognosen för helår är ett underskott på 2 Mkr för gymnasiet varav den kommunala gymnasieskolan -2,5 Mkr, måltider på gymnasiet 0,5 Mkr, medan fristående verksamhet samt gymnasiesärskolan prognostiserar ett nollresultat.
Rektorerna jobbar även detta år med anpassningar för att komma till rätta med eventuella underskott.
Januari var en ekonomiskt tung månad, men de tre efterföljande månaderna har varit bättre. Analysen efter de fyra första månaderna är att det finns möjligheter att jobba för ett bra år, sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Om gymnasiet klarar av att behålla eleverna över sommaren samt att antagningen ligger i linje eller till och bättre än dagens, finns goda möjligheter för rektorerna att jobba ned det negativa
resultatet och de negativa reserverna. Cirka 450 elever går ut årskurs 3 i juni och antagningssiffrorna tyder på att intaget kommer att bli strax över 500 elever. 50 nya elever skulle för hösten generera ett tillskott i budget på ca 1,5 Mkr. Därutöver finns en ambition att starta fjärde år på Teknikprogrammet vilket skulle kunna ge ett ekonomiskt tillskott i form av statsbidrag. Någon större ökad
personalkostnad för uppstart kommer inte behöva uppstå.
Covid-19 och distansarbete för eleverna har inneburit något lägre driftskostnader, vilket kan ses som positivt. Samtidigt har distansarbetet inneburit att intäkter från elevarbeten raderats och program där den intäkten är betydande kommer märka av det i resultatet. Det är även troligt att gymnasiet behöver anställa personal för att stötta elever som avslutat åk 1 och 2 genom distansarbete.
Efter fyra månader har gymnasiet lyckats få ta del av flera statsbidrag, både sådana som varit
budgeterade och sådana som inte funnits med i budget. Statsbidragen fortsätter att vara en viktig faktor för huruvida verksamheten kan nå ett nollresultat för helåret.
Rektorerna har fått och följer direktiv om att minska antalet kurser med små grupper. Lag och förordningskrav ställer dock till det i vissa hänseenden, vilket gör att enheterna tvingas skapa grupper som har för få elever, sett ur ett ekonomiskt perspektiv.
Rektorerna signalerar att de kommer att dra ned på personal inför hösten, vilket därmed även kommer ge effekt. Rektorerna ser även över andra kostnader såsom telefoni, fordon och andra
kostnadsdrivande driftsposter. Byggprogrammet kommer exempelvis byta två bussar till billigare personbilar. I dagsläget är bedömningen att verksamheten inte påverkats negativ av förändring kring MTB och SVA.
Målet är att verksamheten ska minska elevtapp mellan årskurser och samtidigt öka antalet elever till hösten för att därigenom jobba mot ett nollresultat. Det är samtidigt för tidigt att säga att verksamheten når hela vägen. Antagning och att lyckas hålla kvar elever mellan årskurserna är centralt för att kunna nå ett bra resultat. Sett till tidigare år är det troligt att verksamheten kommer att nå ett negativt resultat och prognosen kvarstår därför. I prognosen har inte hänsyn tagits till vilken effekt nu pågående pandemi kommer ha. Det kan vara så att resultatet kan komma att försämras eller att de insatser som gjorts och görs under första halvåret äts upp av pandemirelaterade kostnader.
Vuxenutbildning
Vuxenutbildningens utfall för perioden är ett underskott på 3,6 Mkr och totala prognosen för alla delverksamheter för helåret är ett underskott på 3 Mkr. Prognosen fördelat per verksamhetsområde är ett underskott för Svenska för invandrare (SFI) 3,3 Mkr, grundläggande vuxenutbildning 1,1 Mkr, gymnasial vuxenutbildning 1 Mkr och lärvux 0,3 Mkr. I övrigt görs en bedömning på att övriga poster genererat en positiv avvikelse på 1,7 Mkr samt att omorganisationen med bland annat
samhällsorientering kan innebära 1 Mkr i positiv avvikelse.
Verksamheten fortsätter vara föränderlig, anpassningar görs för att bemöta elevförändringar per verksamhetsområde. Elevantalet jämfört med ifjol har minskat med 113 st elever, där denna
minskning härrör till främst SFI men också gymnasial vuxenutbildning. Verksamheten har dessutom fått besparingsbeslut motsvarande 6,5 Mkr jämfört med skatteramen 2019 vilket motsvarar ungefär en skatteminskning med 22 procent. därutöver bedöms intäkter från migrationsverket minska med 4,4 Mkr jämfört med ifjol. Detta utgör att verksamheten måste se över åtgärder motsvarande totalt 10,9 Mkr för 2020. Då den absolut största delen av verksamheten är personalkostnader har flera åtgärder gjorts, bland annat har verksamheten sett över undervisningstiden för lärare. Den största åtgärden är dock att köpa verksamhet istället för att bedriva den i egen regi, vilket bedöms minska totala kostnaden i form av både personal och lokalkostnader.
Investeringar
En stor positiv budgetavvikelse. Årets investeringsram är prioriterad, beslutad och fördelad av bildningsförvaltningens ledningsgrupp mellan de olika verksamhetsformerna. Arbete pågår kring beställning av beslutade inköp och leveranser av inköp kommer att ske från maj och framåt, därav det låga utfallet i redovisningen.