Biologilärarnas delaktighet i förändringsprocessen

I Lpf 94 talades det mycket om demokratiaspekterna och hur viktigt det är att eleverna får vara med och påverka undervisningen, exempelvis inom biologi. Idag poängteras det i den kommande gymnasiereformen att det är själva arbetet med gymnasiereformen 2007 som ska genomsyras av demokrati. Detta sker bland annat genom de diskussionsfora som Skolverket har lagt ut för att allmänheten ska kunna påverka reformarbetet.

6.2.1 Första aspekten: Diskussionsinläggens fördelning på

program, tidsperiod och ämnesinnehåll

Enligt resultatet från min kvantitativa innehållsanalys var det Naturvetenskapsprogrammets aktörer som skickade in flest inlägg, oavsett ämnesinnehåll, på sitt forum under hela perioden (6 april 2005 till 16 augusti 2005). Det innebär att Naturvetenskapsprogrammets aktörer är de aktörer som har visat störst intresse av att påverka arbetet med gymnasiereformen 2007. Kan det betyda att Naturbruksprogrammets aktörer inte är lika intresserade av att påverka eller finns det andra bakomliggande orsaker till att deras forum inte har fått lika stort antal inlägg? Av alla inlägg var det en fjärdedel som var biologirelaterade under samma period, vilket jag tycker är en ganska bra fördelning med tanke på hur många ämnen (kärnämnena och karaktärsämnena) som aktörerna hade möjlighet att diskutera på de båda diskussionsfora. Under denna period var det Naturbruksprogrammets aktörer som skickade in flest

biologirelaterade inlägg. Det var en tredjedel av alla de biologirelaterade inläggen som kom från detta program. Naturvetenskapsprogrammets aktörer verkar inte lika intresserade av att påverka biologiundervisningen. Med tanke på hur stora förändringar som gymnasiereformen innebär för biologiundervisningen är det märkligt att inte biologilärarna har försökt att påverka mer och då syftar jag mest på resultatet från Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum. Gymnasiereformen innebär en ökning med 50 gymnasiepoäng inom biologiämnet för Naturvetenskapsprogrammet vilket är en stor förändring.

Resultatet visar att även under den andra delen av perioden kom det in flest inlägg på Naturvetenskapsprogrammet totalt sett men det var även här Naturbruksprogrammet som hade den största andelen biologirelaterade inlägg. Det var hela 50 procent av alla inlägg som

kom från detta program som var biologirelaterade. Bryr sig inte Naturvetenskapsprogrammets aktörer lika mycket om förändringarna inom biologiämnet?

Varför har inte aktörerna på Naturvetenskapsprogrammet diskuterat biologiämnet lika mycket? En anledning kan vara att aktörerna på Naturvetenskapsprogrammet, där de oftast läser kurserna Biologi A och Biologi B, och därför tycker de inte att förändringarna inom biologiämnet är speciellt stora jämfört med förändringarnas påverkan i biologiämnet på Naturbruksprogrammet där man oftare läser biologikurserna Ekologi, Kretslopp,

Mikrobiologi och genetik, Vattenlevande organismer och Växt- och djurliv vilka kommer att vävas in i de tre nya kurserna.

Genom öppna diskussioner på webbplatsen och en öppenhet vad gäller reformerings arbetet är demokrati som ett löpande band genom hela processen. Att efterleva denna demokratiska stil verkar inte lika fullt möjligt på alla de nationella programmen.

6.2.2 Andra aspekten: Olika kategorier av aktörer och deras

medverkan i diskussionsfora

Aspekten som handlar om de olika aktörerna och deras medverkan i diskussionsfora har gett ett resultat i vem som har varit aktiv i de båda diskussionsfora. De flesta biologirelaterade diskussionsinläggen har skickats in av aktörer inom kategorierna Lärare och Övriga vilket jag kan dra en slutsats av att det är aktörerna inom de nämnda kategorierna som har varit mest aktiva.

Kategorin Lärare skriver bland annat om att Naturvetenskapsprogrammet blir ”så

naturvetenskapligt som den borde vara” i ett citat (se sidan 37). Vad menar aktörerna inom kategorin lärare när de skriver detta? Är det för att biologin ökar med 50 gymnasiepoäng som hela Naturvetenskapsprogrammet blir så naturvetenskapligt som de anser att det ska vara? Inom kategorin Skol- och utbildningsledare är det inte så många som har skickat in några inlägg. Tre inlägg under hela perioden sammanlagt inom de båda programmens

diskussionsfora är alldeles för lite. Det verkar som om Skol- och utbildningsledarna inte har tagit chansen att vara delaktiga i förändringsprocessen inom biologiämnet. Struntar de i hur upplägget blir i program-PM och kring programmål, struktur, de gemensamma ämnena och inriktningarna. Genom att vara delaktig i ett samtal utövas demokrati och detta resultat ger en slutsats att Skol- och utbildningsledarna inte önskar utöva sina demokratiska möjligheter. Biologilärarna har förmodligen uppmärksammat att Skol- och utbildningsledarna inte har utnyttjat den demokratiska valmöjligheten vilket kan orsakat en mindre aktivitet på

diskussionsfora av biologilärarna, men det är ren spekulation.

Märkligt nog har det varit dubbelt så många inom kategorin Disputerade jämfört med

kategorin Skol- och utbildningsledare som har varit aktiva under hela perioden. Enligt citatet (se sidan 38) diskuterade aktörerna inom kategorin Disputerade biologiämnet och infärgning av ämnet matematik. Matematiken framhölls som viktig för att eleverna ska få en god

förståelse inom biologiämnet.

Det förekom även en lärarstudent och en grupp elever som aktiva aktörer på

Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum. Jag tycker att fler lärarstudenter borde deltagit i samtalet kring program-pm och programmål, struktur, de gemensamma ämnena och

inriktningarna. Det är trots allt deras framtida yrke, studier det handlar om och detta berör dem definitivt.

När jag ser till resultatet verkar det som om Naturbruksprogrammets elever antingen inte är medvetna om reformen och deras möjlighet att påverka eller väljer de att inte medverka i förändringsprocessen. Kan det vara så att eleverna inte vill verka i förändringsprocessen eftersom förändringarna inom biologi inte kommer att påverka deras biologiundervisning? Gymnasiereformen kommer först att börja gälla för de elever som startar sin utbildning hösten 2007 (se sidan 24).

Under kategorin Övriga har jag samlat de aktörer som inte beskrivit sin profession,

förmodligen är det därför som denna kategori omfattar ett så högt antal inlägg. Det framgår inte i resultatet varför aktörerna har valt att inte låta sin profession framgå i

diskussionsinläggen. Jag tror att det hade blivit tydligare för Skolverket om aktörerna, när de framförde sin kritik, beskrivit sin profession. Med detta menar jag att det är skillnad på om det är en elev eller en lärare som skriver inlägg.

6.2.3 Tredje aspekten: De biologirelaterade

diskussionsinläggens tematiska innehåll

Jag har i min undersökning fått ett resultat som pekar på att aktörerna har haft svårt att hålla sig till de teman som under en viss period skulle omfatta diskussionerna Skolverkets hemsida. Resultatet kring denna aspekt omfattar inläggens innehåll och de biologirelaterade inläggen i min undersökning handlade mest om kursplaner och kursinnehåll. Denna kategori

diskuterades mest på Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum och man kan se i citatet (se resultatdelen) att diskussionerna handlade bland annat om frågor kring elevernas förmåga att välja bort exempelvis kursen Biologi B. Detta framstår som märkligt eftersom det inte borde förekommit några diskussioner kring kursplanerna alls.

Istället borde programmål diskuterats av samtliga aktörer under den första delen av perioden eftersom bland annat kursplanerna bygger på just detta programmål. Enligt den utvärdering som Lundgren och Öquist (1998) gjort, framgår det att skolledare och lärare under införandet av Lpf 94, inte arbetat med programmålen utan istället enbart baserat utvecklingen på

kursplanerna och betygskriterierna. Slutsatsen vad gäller denna punkt blir att lärare och andra aktörer inte tänker eller lägger någon vikt vid programmålen utan ser endast till kursplanerna och betygskriterierna. Kanske borde det göras större undersökningar kring detta fenomen. Det kan vara så att Skolverket måste fundera om kring programmålen och utveckla detta till något som verkligen används ute i de svenska gymnasieskolorna.

Under hela perioden har det inte diskuterats någonting om kategorin Betyg inom de

biologirelaterade inläggen på något av de två diskussionsfora. Detta är besynnerligt eftersom ett av propositionens elva steg handlar just om hur dagens kursbetyg ska göras om till ämnesbetyg. Denna förändring borde vara intressant även för biologilärarna eftersom det omfattar en stor förändring för alla ämnen. Även här borde aktörerna valt att påverka

förändringsprocessen på det demokratiska sätt som skolväsendet står för i läroplanerna. Detta borde intressera aktörerna även med tanke på den utvärdering som Lundgren och Öquist (1998) gjort, där de konstaterade att lärare och skol- och utvecklingsledarna använder sig mest av kursplanerna och betygskriterierna i sitt arbete. Varför har då inte någon aktör varit

intresserad av att diskutera de kommande betygskriterier vilka synnerligen är i en förändringsfas i samband med att kursbetygen blir ämnesbetyg?

När det gäller kategorin Infärgning har jag i min undersökning fått fram två inlägg som jag med mycket god vilja kan sätta inom denna kategori. Inläggen har båda kommit in på Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum vilket tyder på att Naturbruksprogrammets aktörer inte har funderat någonting kring detta steg som faktiskt propositionen (2003/04:140) handlar om. I propositionen handlar det nionde steget om infärgning (se sidan 31). Är

infärgning inte något som är aktuellt på Naturbruksprogrammet eller är det en självklarhet?

Genusperspektivet har diskuterats på Naturvetenskapliga programmet där jag har valt att ta

med ett exempel i form av ett citat som visar hur en kvinnlig aktör beskriver ”hårda” och ”mjuka” ämnen som passar bättre till män respektive kvinnor. Det verkar lite märkligt att dra alla över en kant och beskriva alla ämnen som genusrelaterade. Varför ska det vara en självklarhet att kvinnor oftare läser ämnen som biologi jämfört med matematik? Det har kommit in tre diskussionsinlägg under kategorin Kombination

Naturvetenskapsprogrammet och Naturbruksprogrammet. Eftersom dessa inlägg har

skrivits på Naturbruksprogrammets diskussionsforum tyder det på att aktörerna på

Naturvetenskapsprogrammet inte har funderat kring detta. Är det för att de inte tycker att det är viktigt eller bryr de sig inte? I det citat som jag har tagit med som exempel i resultatdelen framgår det att aktörerna på Naturbruksprogrammet ser positivt på samverkan mellan de två programmen.

Jag tycker att det är bra med samverkan mellan programmen eftersom det kan gynna biologiundervisningen på särskilt Naturvetenskapsprogrammet då biologilärarna kan samarbeta när det gäller planering av fältundersökningar, utflykter och annat intressant som bör ingå i biologiundervisning.

Det framgår i resultatet att aktörerna på Naturvetenskapsprogrammet tycker att det vore bra med en sammanslagning av ämnen biologi och kemi. Två diskussionsinlägg har skrivits på detta programs diskussionsforum. Enligt det citat (se sidan 41) jag har tagit med, anser

aktörerna att ämnena biologi och kemi kan fungera mer som ett ämne. Detta skulle man kunna få till infärgning men det är en sammanslagning som beskrivs i inläggen. Även om inte en sammanslagning kan göras möjlig borde aktörerna vara medvetna om att en viss infärgning kan göras mellan de två ämnena.

Detta omfattar även kategorin Sammanslagning av biologi, kemi och fysik där det bara är en aktör som skrivit ett inlägg på Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum. Jag resonerar på samma vis vad gäller detta inlägg som i föregående stycke.

Inom kategorin Övriga behandlas frågan kring de lokala inriktningarna. Här har

Naturbruksprogrammet inte skrivit något vilket framstår som märkligt med tanke på att även det programmet består av många lokala kurser idag.

6.2.4 Fjärde aspekten: Grad av respons på de biologirelaterade

diskussionsinläggen

Genom att vara delaktig i ett samtal utövas demokrat. Ett samtal kräver flera aktörer och i detta fallet ser jag det som respons från de programansvariga. Det har endast förekommit

respons från de programansvariga på Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum (se sidan 43). Det framgår däremot i diskussionsinläggen på Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum att de programansvariga följer samtalet och önskar fler synpunkter. Detta resultat visa tydligt att det demokratiska samtalet varken har förekommit på

Naturbruksprogrammets eller Naturvetenskapsprogrammets diskussionsfora. Denna slutsats drar jag eftersom ett fåtal responsrelaterade inlägg är inte samma sak som ett fungerade samtal. Det förvånar mig eftersom de demokratiska värderingarna värdesätts så högt inom skolväsendet och framhålls som väldigt viktiga i 1994 års läroplan för de frivilliga

skolformerna.

Enligt det citat som står med i bakgrundsavsnittet (se sidan 14) framgår det att de

demokratiska principerna är viktiga och att alla som arbetar inom skolan ska se till att de demokratiska principerna efterlevs. Vilken uppfattning får biologilärarna kring de demokratiska värderingarna när de inte efterlevs av Skolverket?

Avsaknaden av respons har förmodligen haft en inverkan på aktörerna i de båda aktuella fora. Det kan vara så att aktörerna tröttnade på att skriva frågor som de aldrig fick besvarade, man kan se en tydligt skillnad i antalet inlägg på Naturbruksprogrammets respektive

Naturvetenskapsprogrammets diskussionsforum (se sidan 35).

Kanske borde Skolverket arbeta mer med denna punkt för att kunna uppfylla de förväntningar som kan medföra genom att lova öppenhet i arbetsprocessen. Vilka var Skolverkets

intentioner med de diskussionsfora som har lagts ut på Skolverkets hemsida? Kanske det handlade mest om att få in förslag som kunde leda till förändringar i processen, men är det enkelt att lägga fram förslag när det finns sådant som är oklart i presentationen? Kanske en viss respons från Skolverkets sida hade gjort att fler förslag på förändring hade kommit in på de båda diskussionsfora.

Sammanfattningsvis har jag dragit den slutsatsen att det inte har förekommit något

demokratiskt samtal i de båda diskussionsfora under, för denna undersökning, aktuella period. Naturbruksprogrammets aktörer, bland annat biologilärarna, har varit flitigast med att

diskutera biologi och genom detta utnyttja de demokratiska möjligheterna att påverka

förändringsprocessen. Det har även konstaterats i undersökningen att den kategorin med flest aktiva aktörer var Lärare och kategori Övriga, vilket betyder att biologilärarna har försökt att deltaga i det demokratiska samtalet som inte har förekommit.

Jag kan med detta dra en slutsats att det inte har förekommit ett samtal mellan Skolverkets personal och de aktiva aktörerna, vilket förmodligen har påverkat biologilärarnas delaktighet i förändringsprocessen. Med andra ord kanske de struntade i att vara delaktiga när deras frågor kring reformen inte besvarades.

6.2.5 Femte aspekten: Attitydmässig presentation av

biologirelaterade inlägg

Denna slutsats innebär att hinder som exempelvis oartighet och svordomar inte har förekommit i samtalet. Ett artigt och trevligt bemötande inbjuder mer till ett demokratiskt samtal. Uttrycker man sig på ett gynnsamt sätt visar man respekt för varandra, vilket innebär

att man förmodligen känner sig bättre till mods och vågar yttra sig i samtalet. Tonen i ett samtal kan vara viktig i frågan kring om samtalet är demokratiskt eller inte.

Det förekom två inlägg som jag inte fick till att de tillhörde kategorin Trevligt framförd

kritik, ett som enbart var berömmande och ett som enbart innehöll frågor kring kursplanerna,

vilken jag kan konstatera aldrig besvarades eftersom detta inlägg skickats till Naturbruksprogrammets diskussionsforum.

I resultatet framgår att samtliga biologirelaterade inlägg var trevligt framförda, genom att konstatera detta kan man dra en slutsats att det kunde ha förekommit en trevlig dialog, men nu blev det istället en trevligt framförd monolog. Det var intressant att det inte förekom något inlägg som var otrevligt framfört, kan det vara så att aktörerna inte har sagt vad de egentligen tycker?

6.2.6 Sammanfattning andra frågeställningen

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att min andra frågeställning har besvarats och de syften som var relaterade till undersökningen har uppfyllts. Denna undersöknings resultat är inte säkerställt vad gäller validitet, men trots det har det framkommit ett intressant resultat.