Resultat - deskriptiv innehållsanalys

Nedan redovisar jag de resultat som besvarar den första frågeställningen:

• Vad innebär förändringarna i enlighet med propositionen Kunskap och kvalitet – elva steg

för utvecklingen av gymnasieskolan (2004) som skall införas hösten 2007 för

biologiundervisningen inom gymnasieskolan?

Redan under år 2000 tillsattes en kommitté som kom att kallas Gymnasiekommittén 2000 (2003/04:140). Denna kommitté hade till uppdrag att komma fram till ett förslag om en framtida plan av gymnasieskolans studievägsutbud. Förslaget redovisades, enligt

regeringspropositionen (2003/04:140), i december 2002 och blev betänkandet Åtta vägar till

kunskap – en ny struktur för gymnasieskolan (SOU 2002:120).

Det slutliga reformförslaget utgörs av regeringspropositionen Kunskap och kvalitet – elva steg

för utvecklingen av gymnasieskolan (2003/04:140), vilket överlämnades till riksdagen den 22

april 2004. Propositionen bygger på 1991 års reform Växa med kunskaper (Regeringens proposition 1990/91:85) och propositionen Gymnasieskola i utveckling – kvalitet och

likvärdighet (Regeringens proposition 1997/98:169).

Tanken är att förändringarna i denna reform ska leda till en mer moderniserad gymnasieskola genom att kvaliteten inom yrkesprogrammen kommer att höjas och direktövergången till högskolan ska öka (Regeringens proposition 2003/04:140). Det står i regeringspropositionen

Kunskap och kvalitet (2003/04:140) att alla elever skall ges drivkraft att fullfölja sin

utbildning. Här följer de elva steg som lyfts fram i regeringspropositionen (2003/04:140):

5.1.2 Reformens direkta påverkan på biologiundervisningen

Nedan beskrivs fyra av de steg som regeringens proposition Kunskap och kvalitet – elva steg

för utvecklingen av gymnasieskolan (2003/04:140) omfattas av, vilka är direkt relaterade till

biologiundervisning. Stegen handlar om att det ska bli ämnesbetyg istället för kursbetyg på gymnasieskolan och det ska bli större kurser som ingår i ämnena. Regeringen har också ambitionen att kvaliteten ska öka på yrkesutbildningarna, vilket kommer att påverka framförallt Naturbruksprogrammet, och inte i lika hög grad Naturvetenskapsprogrammet. Enligt propositionen kommer också infärgning att spegla den nya reformen bland annat i form av att programmens inriktningar ska prägla kärnämnena. Jag skall nedan redogöra för de steg som direkt kommer att påverka biologiundervisningen.

5.1.1.1 Enligt propositionen: Dagens kursbetyg ska ersättas, och bli ämnesbetyg Det första steget innebär att ämnesbetyg ska ersätta dagens kursbetyg. Ämnesbetyget kommer att sättas efter varje avslutad kurs. Detta betyder att det nya betyget ersätter tidigare betyg inom samma ämne och den sista kursen i ämnet avgör vilket betyg eleven får. Enligt

regeringen (2003/04:140) ska detta minska stressen för eleverna, stimulera fördjupning och fokusering på sammanhang i stället för delar.

”Många små kurser har också skapat en negativ stress, eftersom betyget efter varje kurs är ett slutbetyg.” (Regeringens proposition 2003/04:140, sidan 13)

Genom ett mer sammanhållet innehåll kommer relationerna mellan kurserna att kunna göras tydligare och några begränsande delar kan komma att överlappa varandra. Enligt

propositionen kommer detta att innebära ökade kombinationsmöjligheter för eleverna och en ökad möjlighet för eleverna att byta studieinriktning. För att eleverna ska få en likvärdig bedömning oavsett vilken lärare de har inom kurserna måste kursplanerna vara tydliga men samtidigt flexibla, för att gynna en så öppen kursplan som möjligt där eleverna och lärarna kan utforma sin egen undervisning.

Detta innebär för ämnet biologi att istället för att eleverna får flera betyg på de kurser som

ingår i ämnet biologi idag, får eleverna endast ett betyg i biologiämnet. Kurserna kommer enligt propositionen att vara konstruerade så att innehållet är gemensamt och kurserna ska istället fördjupa och bredda elevernas kunskaperna. Det betyg som eleven fått i den senast lästa kursen inom biologi kommer att vara det ämnesbetyg som eleven får i ämnet biologi. Denna förändring kommer förmodligen att påverka det dagliga arbetet för lärarna. Det lär exempelvis bli nödvändigt att anpassa undervisningens uppläggning i enlighet med nya betygskriterier.

5.1.1.2 Enligt propositionen: Yrkesutbildningarna på gymnasieskolan ska få förstärkt kvalitet

Det andra steget som är relaterat till biologiundervisningen är att det ska bli förstärkt kvalitet på yrkesutbildningarna i gymnasieskolan, vilket i denna undersökningen endast berör Naturbruksprogrammet. Med detta steg är ambitionen att göra yrkesutbildningen mer anpassad till det moderna arbetslivet och att möta samhällets och individens behov. I citatet nedan skriver regeringen om vilka elever som oftast inte fullföljer gymnasiet.

”Av dem som inte fullföljer gymnasieskolan är elever från de yrkesinriktade programmen överrepresenterade.” (Regeringens proposition 2003/04:140, sidan 16)

Detta motiverar att den grundläggande kvaliteten behöver öka inom gymnasieskolans yrkesförberedande program. Tanken är att kvaliteten kommer att öka genom att Skolverket arbetar fram kursplaner som även kan användas ute på arbetsplatserna inom det

arbetsplatsförlagda lärandet (Skolverket, 2005k).

En högre kvalitet och en ökad integration ska uppnås på yrkesprogrammen genom bland annat en bättre koppling till arbetslivet. Denna koppling till arbetslivet ska eleverna få på

Naturbruksprogrammet genom att arbetsplatsförlagt lärande (APL) eller annan verksamhet som planeras i samråd med det lokala arbetslivet ges som möjlighet till alla elever. Detta arbetsplatsförlagda lärande ska omfatta minst 15 veckor utbildning och ska vara förlagd till en arbetsplats för att skapa motivation för eleverna på Naturbruksprogrammet så att de fortsätter sin utbildning. Genom detta förslag kommer fler elever också att få möjlighet till

exempelvis Naturbruksprogrammet och även ett vidgat samarbete mellan de olika lärarkategorierna.

Biologiundervisningen påverkas eftersom eleverna utvecklar en större förståelse för

biologin när de genom arbetsplatsförlagt lärande använder sina kunskaper praktiskt.

Biologiundervisningen påverkas också när biologiläraren får en inblick i vad som är mer eller mindre viktigt genom samarbetet med arbetslivet. Biologiläraren påverkas även av samarbetet med arbetslivet eftersom det finns mycket bra idéer att hämta ute på arbetsplatserna som kan inspirera biologiläraren att använda i sin undervisning.

5.1.1.3 Enligt propositionen: Gymnasieskolans utbildningsinriktningar kommer att prägla kärnämnena

Det tredje steget som jag vill lägga stor vikt vid är hur kärnämnena bör präglas av

utbildningens inriktning. Detta steg handlar om att få bättre resultat i kärnämneskurserna, särskilt bland de elever som läser de yrkesinriktade programmen, exempelvis

Naturbruksprogrammet. Tanken är att genom infärgning av programmens inriktningar på kärnämneskurserna så kommer eleverna att uppleva större anknytning till den valda inriktningen, även när de läser kärnämnena.

Kursplanerna kommer att utformas så att möjligheterna att arbeta ämnesövergripande och ämnesintegrerat stärks mellan kärnämnena och de nationella programmens karaktärsämnena. För att göra undervisningen mer relevant för eleverna med olika bakgrund och studiemål är tanken att det ska göras en förnyelse av undervisningens uppläggning. Enligt propositionen kommer vissa mål i kärnämnena att uppnås genom samverkan mellan karaktärsämnena. Ett annat steg i regeringsproposition är att historia kommer att bli ett nytt kärnämne. Detta steg är relaterat till frågeställningen genom att det kommer att ske en infärgning mellan kärnämnena och ämnet biologi. Tanken med detta kärnämne är att ge eleverna en gemensam bas för att kunna följa och delta i samhällsdebatten, ha den kompetens som behövs på arbetsmarknaden och för vidare studier på exempelvis högskolor eller universitet (regeringspropositionen 2003/04:140). Kärnämnena finns för att ge eleverna samma grundläggande förutsättningar på gymnasieskolan, vilket beskrivs i nedanstående citat.

”Kärnämnen ger en gemensam kulturell referensram. Den

gemensamma kunskapskärnan kan också bidra till att ge alla elever i gymnasieskolan ett helhetsperspektiv på kunskap och lärande.” (Regeringens proposition 2003/04:140, sidan 29)

Den nya kärnämneskursen i historia kommer enligt tabell 4 att omfatta 50 gymnasiepoäng och därmed ökas kärnämnenas omfattningen från dagens 750 poäng till 800 poäng. Kursen i historia är tänkt att ge insikter i kritiskt tänkande, förståelsen av vår egen tid och vår omvärld och granskning av uppgiftskällor.

Tabell 4 Kärnämneskurser – förändringar mellan 2000 och 2007 Kärnämnen År 2000 År 2007 Svenska A 100 100 Svenska B 100 100 Engelska 100 100 Matematik 100 100

Idrott och hälsa 100 100

Samhällskunskap 100 100

Religionskunskap 50 50

Naturkunskap 50 50

Estetisk verksamhet 50 50

Historia 50

Totala antalet poäng 750 800

Ämnet biologi kommer att påverkas av detta förändringssteg. Kärnämnet historia kan

infärgas med karaktärsämnet biologi genom att exempelvis studera olika teorier som rör livets uppkomst och utveckling. Eller med infärgning via exempelvis ett idéhistoriskt perspektiv blandat med fysiologi, titta på hur människan levde förr och vad människan levde av, för att människokroppen skulle fungera. Evolutionen och klimatfaktorernas inverkan på naturen kan diskuteras under lektionerna. Inom biologin kan eleverna exempelvis också söka fakta om hur samhället såg ut när Mendel, som upptäckte genetikens grunder, levde. Genom att låta

kärnämnena infärga på biologin kan eleverna se biologins möjligheter och begränsningar.

5.1.1.4 Enligt propositionen: För att skapa större sammanhang och fördjupning blir det större kurser

Det fjärde och sista steget som jag har valt att redovisa mer i detalj gäller skapandet av större kurser. Ambitionen är därför att skapa sammanhang och fördjupning på gymnasieskolan. Kursutbudet på gymnasieskolan ligger idag på 883 kurser inom 138 ämnen. Dessa kurser omfattar mellan 50 och 200 gymnasiepoäng. Bara inom biologi finns det idag nio kurser: Biologi A, Biologi B, Biologi breddning, Ekologi, Kretslopp, Mikrobiologi och genetik, Vattenlevande organismer, Växt- och djurliv och Bioteknik. Tillsammans omfattar dessa kurser 550 gymnasiepoäng (se tabell 5).

Regeringen skriver i propositionen (2003/04:140) att korta kurser inte ger eleverna någon möjlighet till fördjupning. Därför kommer Skolverket att se över kursplanerna och eventuellt omforma de gemensamma kurserna till en eller flera kurser som mer präglas av

programmålen och de gemensamma perspektiven, för ett program eller en inriktning, eftersom de idag är många och relativt korta. Förhoppningen är att kurserna därmed kommer att få bättre kvalitet. Alla kurserna kommer att omfatta minst 100 gymnasiepoäng utom fyra kärnämneskurser som kommer att vara på 50 poäng. Detta gäller kurserna Estetisk verksamhet, Naturkunskap, Religionskunskap och Historia.

Detta innebär stora förändringar för biologikurserna. Ämnet innehåller idag kurser

omfattande 550 gymnasiepoäng. Från och med 2007 innebär propositionen att antalet biologikurser kommer att minska till tre, om vardera 100 gymnasiepoäng.

Tabell 5 Omfattning och utbud av Biologikurser 2000 och 2007 Biologikurs Antal gymnasiepoäng Kurser möjliga fr.o.m. år 2000 Kurser möjliga fr.o.m. år 2007 Biologi A 100 JA NEJ Biologi B 50 JA NEJ

Biologi - breddning 50 JA NEJ

Ekologi 50 JA NEJ

Kretslopp 50 JA NEJ

Mikrobiologi och genetik 50 JA NEJ

Vattenlevande organismer 50 JA NEJ

Växt- och djurliv 50 JA NEJ

Bioteknik 100 JA NEJ

Biologi 1 100 NEJ JA

Biologi 2 100 NEJ JA

Biologi 3 100 NEJ JA

Maximalt antal möjliga gymnasiepoäng i biologiämnet

550 300

Biologikurserna kommer även fortsättningsvis att innehålla experimentella analyser,

laborationer och fältstudier, men fördelningen mellan de olika momenten kan, komma att se annorlunda ut. Enligt Skolverkets förslag kommer kurserna Biologi 1 och Biologi 2 att räknas till de gemensamma kurserna inom karaktärsämnena på Naturbruksprogrammet (Thullberg och Wieslander, 2005). Detta innebär att biologikurserna kommer att omfatta minst 200 gymnasiepoäng inom karaktärsämnena på Naturbruksprogrammet, vilket är en ökning med 50 gymnasiepoäng jämfört med idag. Idag räknas kurserna Ekologi, Kretslopp och Växt- och djurliv, vardera omfattande 50 poäng, till de gemensamma kurserna inom karaktärsämnet biologi på Naturbruksprogrammet.

På Naturvetenskapsprogrammet kommerkursen Biologi 1 att vara en gemensam kurs, motsvarande 100 poäng (Thullberg och Wieslander, 2005). Programmets gemensamma kurs är idag Biologi A, vilken omfattar 100 gymnasiepoäng. Gymnasiereformen 2007 innebär alltså ingen obligatorisk ökning inom karaktärsämnet biologi för

Naturvetenskapsprogrammet.

5.1.2 Sammanfattning av resultat - deskriptiv innehållsanalys

I denna undersökning har jag säkerställt validiteten genom att använda ett material, regeringens proposition (2003/04:140), vilket har konstaterats som giltigt under metodavsnittet (se sidan 27).

Biologikurserna kommer att bli färre till antalet men större vad gäller omfattning. Istället för nio biologikurser kommer det att bli tre biologikurser. Detta innebär även att det kommer att bli färre betyg, framförallt eftersom regeringspropositionen menar att avskaffa kursbetyg och istället införa ämnesbetyg. Ämnesbetyg skulle för biologiämnet innebära att endast ett betyg kommer att finnas som står för samtliga kurser inom ämnet biologi.

Ett förslag i regeringspropositionen Kunskap och kvalitet (2003/04:140) är att det ska satsas på förstärkning av yrkesutbildningen i gymnasieskolan, exempelvis Naturbruksprogrammet. Detta kommer att innebära minst 15 veckor lång arbetsplatsförlagt lärande. Tanken är att därmed knyta yrkesutbildningen, exempelvis Naturbruksprogrammet, bättre till arbetslivet. Genom att eleverna får komma ut i arbetslivet kan de själva se kopplingen mellan teori och verklighet. Detta kan, för yrkesutbildningen och biologiämnet, innebära mer motiverade elever.

Genom att låta kärnämnena infärgas av exempelvis biologiämnet kan detta komma att inspirera och motivera eleverna till att se biologins möjligheter och få fler elever att välja detta ämnet. Kursplanernas utformning kommer att göra det möjligt att undervisa och arbeta mer ämnesövergripande och ämnesintegrerat mellan kärnämnena och karaktärsämnena, exempelvis kärnämnet historia och karaktärsämnet biologi.

Lärarna kommer att påverkas av reformen genom att de kommer att kunna knyta an till arbetslivet mer i samband med den ökade kvaliteten på yrkesprogrammens arbetsplatsförlagda lärande, i form av tips och idéer av de yrkesverksamma inom biologirelaterade yrken. Lärarna påverkas även av steget, vilket omfattar infärgning, då detta kan innebära ett ökat samarbete mellan biologilärarna och exempelvis kärnämneslärarna.

De andra stegen kommer förmodligen även de att påverka biologilärarna exempelvis genom att Naturbruksprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet biologilärare kommer att kunna samarbeta.