Biologisk behandling av organiskt avfall för material återvinning innebär att avfallet energiåtervinns och att växtnäringen återförs till kretsloppet genom en aerob eller en anaerob behandling som till exempel rötning, pyrolys eller kompostering. Det finns en mängd olika biogasproducenter som, samröt- ningsanläggningar, avloppsreningsverk, gårdsanläggningar och industrian- läggningar. Dessa rötar matavfall, avloppsvatten, och restprodukter från industrin, jords- och skogsbruk. Det är ett kretslopp där energin återvinns som bland annat drivmedel, el och värmeproduktion samt växtnäring. Matavfall rötas främst i samrötningsanläggningar men även i rötkammare vid avloppsreningsverk. Pyrolys av trädgårdsavfall är en syrefri process som producerar biokol för jordförbättring och värme till fjärrvärmenät.
Villkoret för att biologiskt behandlat avfall ska räknas som återvunnet är att komposten och rötresten eller biokolet, faktiskt används som gödsel- medel eller ersätter matjord, samt att biogasen tas tillvara vid rötning. Allt fler kommuner har eller håller på att införa insamling av källsorterat matavfall för biologisk återvinning. Genom att behandla matavfall biologisk möjliggörs återvinning av näringsämnen som fosfor och kalium till jordbruk eller annan produktiv mark. Om matavfall rötas erhålls även biogas vilken kan ersätta fossila bränslen. 2018 hade 238 av landets 290 kommuner möj- lighet till separat insamlat källsorterat matavfall i varierande omfattning.323 Anaerob behandling
I Sverige behandlades 1,6 miljoner ton genom rötning 2015.324 I det fall
det nationella etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan genom utsortering av matavfall till år 2020 nås, skulle det innebära att omkring 650 000 ton matavfall styrs bort från avfallsförbränning. I EU:s avfalls direktiv ställs krav på medlemsstaterna att ha separat insamling av biologiskt avfall senast 2023. Många samrötningsanläggningar ligger idag nära sin maxkapacitet när det gäller inflödet av substrat. Rötning av gödsel står idag för en stor delmängd av det substrat som rötas. Om anläggningar vill öka inflödet av matavfall kan det medföra att rötningen av gödsel behö- ver minskas på berörda samrötningsanläggningar, eller att kapacitet utökas. Ekonomiskt är det i regel mer fördelaktigt för en samrötningsanläggning att röta matavfall än gödsel. Rötning av gödsel ger visserligen rätt till produk- tionsstöd, men i förhållande till den totala produktions- och leveranskostna-
den för färdigproducerad gas är matavfallet ett mer fördelaktigt substrat.325
323 Assessment of waste incineration capacity and waste shipments in Europe. Svensk Avfallshantering 2018. Avfall Sverige. 2019.
324 Energimyndigheten och Energigas Sverige. 2016.
325 SGC.Rapport 2014:296. Kostnadsbild för produktion och distribution av Fordons- gas.2014.
Torrötning är en rötningsprocess som börjar bli allt mer vanlig i Sverige vilket innebär att man inte behöver producera en slurry av det organiska avfallet innan input till rötkammaren, utan rötkammaren kan röta ett sub- strat med cirka 20 %TS halt. Det innebär att man kan få två växtnärings- produkter efter rötkammamaren, en biogödsel som kan spridas med slangspridning på åkermark och en torr fas som komposteras och därefter kan användas som jordförbättring.
Det finns totalt 280 anläggningar runt om i Sverige som producerar
biogas.326 Totalt drygt 2 TWh biogas under 2018, vilket är en ökning med
5 procent sedan 2015. Merparten av biogasen uppgraderas (63 procent) för användning främst som fordonsgas. Samtidigt producerades 2,8 miljoner ton rötrest där 86 procent användes som gödningsmedel i jordbruket. Hälften av anläggningarna är avloppsreningsverk som tillsammans producerar 35 procent av all biogas (727 GWh). Mest biogas produceras i så kallade sam- rötningsanläggningar som också har stått för större delen av produktions- ökningen under 2000-talet. År 2018 producerades nästan hälften av den svenska biogasen i totalt 36 samrötningsanläggningar. Dessa är ofta större och genom att använda en mix av olika råvaror – som matavfall, gödsel och avfall från livsmedelsindustrin – kan de producera en stor mängd biogas. Produktionen i samrötningsanläggningar är totalt 963 GWh.
Den framtida rötningskapaciteten styrs av tillgång på substrat, men en viktig faktor är även efterfrågan på biogas och biogödsel. Det finns betydande regionala skillnader idag där avsättning av biogas, exempelvis till tunga transporter och kollektivtrafik, samt insamling av matavfall påverkar var samrötningsanläggningar byggs. De flesta anläggningar ligger idag i södra Sverige där det finns utbyggt naturgasnät, vilket förenklar distributio-
nen.327 En annan faktor som kan påverka både befintliga anläggningar och
utbygganden av rötningskapacitet är konkurrens från importerad biogas
från Danmark och Tyskland. Regeringen (2018) har tillsatt en utredning328
om hur biogasens nytta som resurs tas till vara på bästa sätt och hur den kan ges konkurrenskraftiga villkor på både kort och lång sikt. Utredningen ska analysera marknadsförutsättningar och långsiktiga styrmedel för svensk
biogas. Utredningen var ute på remiss under våren 2020329.
Många av de rötningsanläggningar som finns i Sverige har fått statligt investeringsstöd genom till exempel LIP (lokala investeringsprogrammen), KLIMP (lokala klimatinvesteringsprogrammet) och Klimatklivet. Under 2015 och halva 2016 hade 14 biogasanläggningar fått stöd av Klimatklivet, vilket beräknas öka biogasproduktionen i Sverige med 20 procent. Biogasen i de nya anläggningarna kommer att produceras från mat- och livsmedels-
avfall, men även från gödsel och slam från papper- och massaindustri.330
Biogasen är ett exempel på ett kretslopp där matavfall, avloppsvatten och restprodukter från industrin och jord- och skogsbruk återvinns som
326 Energigas. 2020. www.energigas.se (Hämtad 2020-05-14)
327 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2016. ES 2016.04 Energimyndig- heten och Energigas Sverige, 2016
328 Dir. 2018:45
329 Remiss av SOU 2019:63 Mer biogas! För ett hållbart Sverige
330 Naturvårdsverket.2016. Klimatklivets biogas visar vägen mot en fossilfri fordonsflotta. Press meddelande 2016-06-01.
drivmedel, el, värme och växtnäring. Eftersom många biogasproducenter är verksamma på landsbygden och mindre tätorter gynnas lokala arbetstillfäl- len och en återförsel av växtnäring sker till jordbruken, vilket resulterar i en värdekedja mellan stad och land.
Aerob behandling
Uppskattningsvis komposterades cirka 0,5 miljoner tonår 2014. Kompos-
terade mängder avfall har minskat under senare år och flera anläggningar har tagits ur drift och ligger vilande. En trend sedan flera år tillbaka är att
kompostering av matavfall ersätts av rötning.331
Kommunalt avfall behandlas även genom hemkompostering. År 2016 var det uppskattningsvis 42 900 ton kommunalt avfall som hemkompostera-
des.332 Även för hemkompostering är trenden att det minskar. År 2007 var
det cirka 70 000 ton kommunalt avfall som komposterades lokalt.333