Långsiktiga satsningar på forskning är en viktig del för att utveckla det avfallsförebyggande arbetet. Satsningar inom området är bland annat:
❚ Energimyndigheten och Vinnova ansvarar tillsammans med Formas för
17 stycken strategiska innovationsprogam.
❚ Ett av dessa är RE:Source394 som fokuserar på att utveckla cirkulära,
resurseffektiva materialflöden. Målet är att uppnå en hållbar materialan- vändning där vi håller oss inom planetens gränser. Det övergripande syftet är att genom samverkan i aktiviteter kraftsamla Sverige för att accelerera innovation och utveckla lösningar för cirkulära materialeffektiva flöden. RE:Source startade 2016 och är tänkt att vara en långsiktig satsning under tolv år.
❚ Ett annat strategiskt innovationsprogram är BioInnovation.395 Program-
mets grundstenar är de innovationsprojekt där näringsliv, offentlig sektor, akademi och institut samarbetar för att skapa nya biobaserade material, produkter och tjänster. Dessa projekt löper över flera år. Det pågår också ett antal kortare projekt som utforskar nya möjligheter till innovation som så småningom kan leda till nya innovationsprojekt.
❚ Vinnova har inom ramen för strategin Smart industri fått i uppdrag från
regeringen att stärka förutsättningarna för cirkulära affärsmodeller och
industriell symbios under 2016–2019.396 Bland annat ska undersökas
vilka möjligheter och begränsningar som finns för att i högre utsträckning åstadkomma cirkulära samarbeten inom framförallt industrin, men också mellan exempelvis industri och kommunala anläggningar. Detta innefattar förutsättningar för samarbeten och kluster inom området att utvecklas och replikeras. En del i uppdraget är att identifiera hinder i de regelverk som omgärdar området.
❚ Vinnova stärker även förutsättningarna för en cirkulär och biobaserad
ekonomi397 genom att finansiera utveckling- och innovationsprojekt
394 Re:source. resource-sip.se/ (Hämtad 2020-06-11)
395 Bio innovation. Nya biobaserade material, produkter och tjänster. 2020. www.bioinnova- tion.se/ (Hämtad 2018-04-11)
396 Näringsdepartementet. Regeringsbeslut I 3. Uppdrag att stödja utvecklingen av cirkulära affärsmodeller och industriell symbios. N2016/04958/IF. 2016.
397 Vinnova. Cirkulär biobaserad ekonomi. 2020. www.vinnova.se/m/cirkular-biobaserad- ekonomi/ (Hämtad 2020-05-11)
som fokuserar på cirkulära flöden i befintliga eller nya tillämpningar. Både tekniska utvecklings- och innovationsprojekt som fokuserar på cirkulära flöden och projekt som utreder hinder och möjligheter för att driva på omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi finansiera med syfte att stärka förutsättningarna för att realisera en cirkulär och biobaserad ekonomi. Mellan 2015 och 2020 satsar Vinnova ca 500 mil- joner kronor på området cirkulära och biobaserade ekonomier, upp emot
1 miljard kronor inklusive medfinansiering.398
❚ Vinnova, Formas och Energimyndigheten finansierar programmet Sharing
Cities Sweden399 som äger rum i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.
Syftet är dels att testa och analysera möjligheter och risker inom delnings- ekonomin, dels att stärka Sveriges roll som en ledande aktör i arbete för de globala hållbarhetsmålen. Programmet kommer främst att fokusera på delning av prylar som bilar, leksaker och kläder samt delning av utrym- men, till exempel hemmet och offentliga utrymmen. Programmet pågår till slutet av år 2020 och ska bland annat resultera i digitala plattformar för delning av prylar och utrymmen.
❚ Forskning till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndig-
hetens arbete med miljökvalitetsmålen, miljöbalken och internationella konventioner. Forskning kring hushållning med resurser och giftfria och resurssnåla kretslopp, inkl. ekosystemtjänster och biologisk mångfald, är viktiga delar för att nå Generationsmålet. Ett exempel är fem olika projekt under 2016–2020 i vilka forskare arbetar med att ta fram förslag på styrmedel och åtgärder som kan minska den svenska konsumtionens
negativa påverkan, både i Sverige och utomlands.400
❚ Naturvårdsverkets treåriga satsning (2015–2018) i forskningsprogrammet
Policy relevant indicators for national consumption and environment
(PRINCE)401 ska bidra till att identifiera var och hur svensk konsumtion
har störst negativ miljö- och klimatpåverkan utanför Sveriges gränser.
❚ Naturvårdsverket finansierar under 2018–2020 tre forskningsprojekt som
ska förbättra möjligheterna att analysera effektsambanden mellan olika
trender och samhällsutvecklingar, och miljömålen.402 Ett av dessa projekt
är LinCS403 (Länka cirkularitetsmått från produkt- till samhällsnivå) som
studerar miljöpåverkan av produkters cirkularitet och cirkulära affärs- modeller där produkterna återcirkuleras via återanvändning, renovering, återtillverkning eller återvinning på individuell nivå. Syftet med projektet
398 Ibid.
399 Vinnova. Sharing Cities Sweden. 2017 www.vinnova.se/p/sharing-cities-sweden/ (Hämtad 2020-05-27)
400 Naturvårdsverket. Styrmedel och konsumtion. 2020. www.naturvardsverket.se/Miljoar- bete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Forskning-for-miljomalen/Pagaende- forskning-for-miljomalen/Styrmedel-och-konsumtion-/ (Hämtad 2020-06-11) 401 Prince. 2019. www.prince-project.se/ (Hämtad 2020-05-27)
402 Naturvårdsverket. Forskning om uppföljningsmått för samhällsomställningar och miljö- målen www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/ Forskning-for-miljomalen/Pagaende-forskning-for-miljomalen/Uppfoljningsmatt-for- samhallsomstallningar-och-miljomalen1/ (Hämtad 2020-06-23)
403 LinCS. chalmersindustriteknik.se/sv/projekt/lincs-lanka-cirkularitetsmatt-fran-produkt-till- samhallsniva/ (Hämtad 2020-06-23)
är att förstå förutsättningarna för att en cirkulär modell ska vara hållbar och koppla resultaten till den ekonomiska prestandan hos cirkulära affärs modeller. Projektet kommer att utveckla indikatorer som komplette- rar varandra till att på ett heltäckande sätt övervaka miljöfördelarna med cirkulära produkter och samhälle.
❚ Forskningsprojektet Drivkrafter för hållbar konsumtion404 leds av SEI
och finansieras av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, till stöd för arbetet med Sveriges miljömål. Projektet pågår till och med juni 2020 och handlar om att förstå svenska kommuners möjligheter och hinder att främja hållbara konsumtionsmönster i sin egen verksamhet men också bland invånare, lokala företag och organisationer. Projektet ska lyfta fram goda exempel på hur kommunerna kan vara pådrivande i omställningen till en hållbar konsumtion och samhällsutveckling.
❚ Forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt – Scenarier för hållbart
samhällsbyggande finansieras av Formas och pågår mellan 2014 och
2018.405 Projektet undersöker vad som skulle kunna hända i det svenska
samhället när tillväxt inte ses som ett självändamål, utan istället de kvaliteter samhället kan tänkas vilja uppnå. Fyra scenarier för en hållbar framtid i Sverige 2050 har tagits fram, vilka alla innebär stora samhälls- förändringar. Programmet har avslutats, men forskarna fortsätter i andra projekt som bygger vidare på lärdomar från programmet. Ett exempel är
Mistra Sustainable Consumption.406
❚ Naturvårdsverket finansierar som en del av hållbar plastanvändning fem
forskningsprojekt som ska ge kunskap om mikroplaster och deras källor,
spridningsvägar och konsekvenser.407 Totalt ska cirka 25 miljoner kronor
fördelas mellan 2019 och 2021.408
❚ Naturvårdsverket har beviljat medel för projekt för hållbar plastanvänd-
ning under 2018–2020.409 Målen för projekten är att minska använd-
ningen av plast, när detta på ett ändamålsenligt sätt bidrar till minskat läckage av plast till naturen, klimatmål och andra miljömål. Minska nedskräpning och annat läckage av plast till naturen. Och bidra till att plast får ett högre värde, som kan ge ökade incitament att samla in och återvinna plast.
404 Stockholm Environmental Institute. Upplands Väsby och Lund utvalda i projekt om håll- bar konsumtion. 2018. www.sei.org/featured/upplands-vasby-och-lund-utvalda-hallbar- konsumtion/ (Hämtad 2020-05-27)
405 Borton BNP-tillväxt. Hur kan en framtid utan tillväxt se ut? www.bortombnptillvaxt. se/2.21d4e98614280ba6d9e5c4.html#.W4kr0WcUl9A (Hämtad 2020-05-27) 406 Mistra Sustainable Consumption – från nisch till mainstream www.sustainableconsump-
tion.se/ (Hämtad 2020-06-11)
407 Naturvårdsverket. Forskning om mikroplast. 2020. www.naturvardsverket.se/Miljoarbete- i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Forskning-for-miljomalen/Pagaende-forskning- for-miljomalen/Forskning-om-mikroplast-/ (Hämtad 2020-05-27)
408 Naturvårdsverket. Utlysning av forskningsmedel för Mikroplaster. www.naturvardsverket. se/Stod-i-miljoarbetet/For-forskare-och-granskare/Miljoforskningsanslaget/Stangda- utlysningar/Utlysning-av-forskningsmedel-for-Mikroplaster/ Hämtad 2020-06-11) 409 Naturvårdsverket. Hållbar plastanvändning. www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-