Avfall är en global handelsråvara. I Sverige både importeras och exporteras avfall för material återvinning.
Glasavfall
Under 2018 tog Svensk Glasåtervinning emot över 200 000 ton glasför- packningar från hushåll, industri och andra förbrukare. Den återvunna glasråvaran säjs till förpackningstillverkare i Sverige och Danmark, men även till tillverkare av isoleringsprodukter för byggindustrin i Sverige och Norge samt till skumglastillverkning. År 2015 exporterades 23 procent av den totala produktionen av sekundär glasråvara utanför Skandinavien. Svensk Glasåtervinning bedömer att marknaden för glasförpackningar och därmed även insamlingen av glasförpackningar kommer fortsätta att öka
med 1–3 procent årligen under de kommande åren.334
Glas används i många andra produkter än förpackningar, till exempel i fönster och i bilrutor, så kallat planglas. Källsorterat planglas samlas bland annat in hos bildemonterare, på återvinningscentraler och på byggarbets- platser.
Det insamlade planglaset exporteras för att materialåtervinnas på glaså- tervinningsanläggning i Tyskland. Till viss del går även insamlat planglas till
material återvinning i Danmark.335 I Sverige finns idag ingen anläggning för
att materialåtervinna planglas. Det saknas även statistik för hur stor mängd planglas som samlas in för material återvinning.
331 SMED Rapport 155 2014.Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livs- medelskedjan.
332 Uppgift från Avfall Sverige. Baseras på antal anmälda komposter multiplicerat med 180 kg avfall per hushåll och år för villor och 100 kg avfall per hushåll.
333 Svensk avfallshantering 2008. Avfall Sverige 2008. 334 Ibid.
Aluminiumskrot
Knappt 110 000 ton icke-ferromagnetiskt metallavfall behandlades i Sverige
år 2014.336 Aluminiumskrot som går till material återvinning kommer från
bland annat metallförpackningar, bilar och elektronik.337
I Sverige både importeras och exporteras aluminiumskrot för material- återvinning. Stena Aluminiums aluminiumsmältverk i Älmhult är Sveriges enda helt återvinningsbaserade aluminiumproduktion för gjutlegeringar. Anläggningen hanterar 80 000–90 000 ton aluminiumskrot som råvara varje år varav 40 procent är importerat. Av det mottagna skrotet produceras 75 000–80 000 ton återvunnen aluminiumråvara som säljs vidare till gjuteri- industrin, 60–70 procent av Stena Aluminiums kunder är underleverantörer till fordons industrin.338
Aluminiumskrot exporteras även för att materialåtervinnas av utländska
aktörer.339 Aluminiumburkar inom det svenska pantsystemet går till Retur-
packs anläggning i Norrköping. De av Returpack sorterade och balade burkarna säljs vidare till smältverk i Frankrike och Tyskland som är specia- liserade på att ta emot just använda dryckesburkar. Efter nedsmältning och valsning hos smältverken säljs aluminiumet vidare för tillverkning av nya burkar.340
Järn- och stålskrot
Världshandeln med stål- och järnskrot omfattar ca 100 miljoner ton per år. Knappt 40 procent av den globala mängden järn och stål tillverkas
av skrot.341 Det produceras cirka 4,5 miljoner ton råstål om året i Sverige.
Produktionen karaktäriseras av den höga andelen legerade stål (specialstål) som utgör cirka 60 procent av produktionen. Även den svenska stålpro- duktionen är till ca 40 procent baserad på skrot.342 Stålverken i Sverige har
kapacitet att ta emot mer skrot än vad som sker idag.
I Sverige framställs järn och stål vid 13 anläggningar i Sverige. Skrot används av både skrot- och malmbaserade verk. Förutom dessa produk- tionsanläggningar finns det 15 anläggningar för bearbetning av stål, till
exempel valsverk, smidesverk, tråddrageri och rörverk.343
Priset avgör tillgången på skrot för material återvinning i Sverige. Mot- tagare av det svenska exportskrotet är främst Danmark, Tyskland, Spanien
och Turkiet, men även USA.344
336 SMED Rapport 2017:1. Framtida avfallsmängder och avfallsbehandlingskapacitet. 337 Allwood, J och Cullen, J.2011. Sustainable Materials - with Both Eyes Open: Future
Buildings, Vehicles, Products and Equipment - Made Efficiently and Made with Less New Material.
338 Manestam.2016. Personlig kommunikation med Ola Manestam, Stena Aluminium. 339 FTI 2016. www.ftiab.se/183.html (Hämtad 2020-05-24)
340 Öfverström. 2016. Personlig kommunikation med Joakim Öfverström, Returpack AB. 341 AB Järnbruksförnödenheter.2016. www.jbf.se (Hämtad 2020-05-26)
342 Jernkontoret. Fakta och nyckeltal. Den svenska stålindustrin i korthet. 2016. www. jernkontoret.se/sv/stalindustrin/branschfakta-och-statistik/fakta-och-nyckeltal/ (Hämtad 2020-05-26)
343 Jernkontoret. Företag och anläggningar. 2020. www.jernkontoret.se/sv/stalindustrin/ foretag-och-anlaggningar/ (Hämtad 2020-05-26)
Avfall av papper
Pappersförpackningar som samlas in genom återvinningsstationer och fastighetsnära insamling, materialåtervinns delvis i Sverige, men går också
på export.345 Fiskeby bruk är en tillverkare av returfiberbaserad kartong
(WLC, white lined chipboard) och tar, som ett av två bruk i Skandinavien, emot använda plastbelagda pappersförpackningar exempelvis mjölkförpack-
ningar346. Fiskeby kan även ta emot andra papperskvaliteter, som wellpapp,
kartong och blandpapper och har avtal med både insamlingssystemen för producentansvarsmaterial och med privata avfallsentreprenörer som
levererar returfiberbaserad råvara till dem.347 Idag tar Fiskeby bruk emot ca
190 000 ton returpappersråvara per år. Returpappersråvaran kommer inte enbart från Sverige, utan importeras även från närliggande länder. Det finns även andra svenska tillverkare som materialåtervinner pappersförpackningar för framställan av nya förpackningsmaterial av papper.
Tidningar och papper som samlas in i Sverige sorteras och transporteras till någon av pappersbruken i Sverige:348 Bruken har till viss del en möjlighet
att variera sin återvunna andel av returfiber respektive färskfiber beroende på tillgång och behov. Idag importerar bruken omkring 30–50 procent av returpappersråvaran medan 50–70 procent kommer från Sverige. Den svenska konsumtionen av tryckt papper har minskat med 5–10 procent per år och trenden ser ut att fortsätta.
Plastavfall
Plastförpackningar som idag samlas in för material återvinning via produ- centernas system transporteras först till Svensk Plaståtervinnings sorterings- anläggning i Motala. Därefter går plasten vidare för tvättning och granu- lering, i nuläget oftast till nederländska eller tyska anläggningar349 Swerec
tar emot plast för material återvinning från grovavfall som samlats in på återvinningscentraler i ett 15-tal kommuner i landet.
PET-flaskor inom pantsystemet omhändertas av Returpack och skickas till anläggningen i Norrköping. Precis som med insamlade metallförpackningar går alla insamlade plastförpackningar inom pantsystemet till Returpacks anläggning i Norrköping, där de sorteras och balas. Flaskorna säljs därefter vidare till Veolia PET Svenska AB som har uppfört en separat anläggning för material återvinning inom Returpacks fastighet. Där bearbetas plasten vidare för att därefter ingå som råvara vid tillverkning av nya produkter, exempel- vis nya plastflaskor.
Plastavfall uppkommer även i form av bygg- och rivningsavfall, från uttjänta bilar, elektronik, i sjukvårdens avfall, som lantbruksplats och i form av diverse former av stora och små plastprodukter. Plastavfallet omhän- dertas på olika sätt beroende på från vilken produkt plasten kommer ifrån. Plastavfall och sekundär plastråvara är en global handelsvara och flödena är ofta svåra att följa från insamling till slutlig material återvinning.
345 FTI.2020. www.ftiab.se (Hämtad 2020-05-26)
346 Fiskeby board. 2020. www.fiskeby.com (Hämtad 2020-05.26)
347 Söderpalm. 2020. Personlig kommunikation med Elisabeth Söderpalm, Fiskeby Board AB. 348 FTI. 2020
2019 publicerades en kartläggning om Sveriges plastflöden.350 Rapporten
finns även i en kortversion på både svenska och engelska samt som fakta- blad.
Textilavfall
I Sverige finns idag ingen nationell insamling av textilavfall. Det innebär att större delen av textilavfallet från hushåll såväl som från verksamheter hamnar i restavfallet och går direkt till förbränning med energiutvinning. Idag samlas textilavfall in separat från annat avfall i cirka 50 kommuner runt om i Sverige. Denna insamling sker vanligen i samarbete med välgörenhets organisationer som står för merparten av den insamling av begagnade textilier som sker i Sverige.
År 2016 samlade välgörenhetsorganisationer in över 38 000 ton textilier och textilavfall i Sverige. Av det insamlade materialet 1 800 ton skickades till förbränning med energiåtervinning och endast 100 ton gick till material- återvinning (troligen till trasor) och 6 600 ton exporterades. Totalt exporte- rades 72 procent (27 700 ton) av det insamlade materialet (38 300 ton) för vidare sortering, varav 13 procent (4 600 ton användes som råvara i återvin- ningsindustrin och runt 9 procent (1 700 ton sorterades ut som obrukbart material och gick till energiåtervinning/förbränning).351 Sortering av det
exporterade svenska textilmaterialet sker främst i Öst- och Mellaneuropa.352
Efter sortering säljs och distribueras begagnad textil till olika marknader runt om i världen såsom Östeuropa, Afrika, Mellanöstern och Asien. Textil- avfall lämpat för mekanisk återvinning exporteras främst till Asien, men
även i Europa finns anläggningar som återvinner textilavfall mekaniskt353 till
trasor, isoleringsmaterial eller till stoppning i bilar alternativt används i olika kompositmaterial.354 Endast 1–2 procent av textilierna blir till nya textilier
genom så kallad fiber-till-fiber-återvinning.355, 356
En stor utmaning för ökad material återvinning idag är det låga priset på jungfrulig råvara som bidrar till att incitamenten för att samla in och utveckla sorterings- och material återvinningstekniker fortsatt är små. En annan stor utmaning är och har varit att många textilier består av bland- material dvs består av olika sorters fibrer, vilket innebär att materialen först behöver separeras och därefter krävs olika sorters återvinningsprocesser för
de olika materialen.357 Även om det är tekniskt möjligt att materialåtervinna
350 SMED Rapport Nr 01 2019, Kartläggning av plastflöden i Sverige
351 SMED Rapport nr 02 2018. Svenska textilflöden från välgörenhet och utvalda verksam- heter. 2018
352 Export av textilier
353 Material återvinning av textilavfall kan ske mekaniskt, kemiskt eller termiskt. Mekanisk återvinning innebär att fibrerna frigörs genom rivning och/eller kardning, vilket medför slitage på fibrerna och att kvaliteten på fibrerna försämras. Kemisk återvinning innebär att textilmaterialet löses upp med hjälp av kemikalier på molekylär nivå för att därefter återskapas till ny fiber.
354 Naturvårdsverket. Rapport 6685. Textilåtervinning – tekniska möjligheter och utma- ningar. 2015.
355 Doertenbach 2016.Presentation vid Textil och fibermärkningsförordningens expertgrupp- smöte. 2016-03-16
356 Mistra Future Fashion. Report 2019:09. White paper on textile recycling, 2019. 357 Norden. Schmidt m.fl. Report 2016:537. Gaining benefits from discarded textiles. LCA
ett material betyder det inte alltid att återvinning är det mest hållbara valet. En stor utmaning är att säkerställa att textilavfallet inte innehåller problematiska ämnen, dels för att säkerställa att det återvunna materialet är
giftfritt och dels för att vissa ämnen kan störa återvinningsprocesserna.358
I Sverige sker just nu en uppskalning av flera forsknings och pilotprojekt till mer storskalig industri för sortering och återvinning av textilavfall. Bland annat driver Re:newcell en av de första kemiska återvinningsanläggningarna
i Europa för textil. Anläggningen har idag en kapacitet på 7 000 ton.359
En förutsättning för en effektiv material återvinning av textil är att kunna sortera stora mängder textil med hög precision som lämpar sig för fiber till- fiber-material återvinning.
SiPTex är ett pilotprojekt där en automatiserad sorteringsmaskin i full- skala utvecklats och nu testas för att sortera textil efter fibertyp för att få material strömmarna blir så rena som möjligt.360 I Sverige finansierar avfalls-
bolaget Sysav nu världens första storskaliga och automatiserade sorterings- anläggning för textilavfall, som är en uppskalning av SiPTex. Anläggningen kommer att tas i bruk under sommaren 2020 och kommer ha kapacitet att sortera 16 000 ton textilavfall per år.361