Studiens övergripande syfte är att undersöka möjligheten med att öka avsättningen av vildsvinskött till den svenska marknaden med hjälp av ett digitaliserat spårningssystem.
Bakgrund och litteraturstudie har presenterat traditionella metoder för spårning, så som OUOD metoden som länge används inom försörjningskedjor. Tidigare studier gjorda inom livsmedelskedjan har visat att effektiviteten i dessa metoder är begränsade när det kommer till spårbarhet. Sveriges Regering tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt vill undersöka spårbarhet digitalt på vildsvins problematiken som presenterats. Studien har därför tagit ståndpunkt i om blockkedjan skulle vara ett möjligt spårbarhetssystem för vildsvinskött i Sverige. Med hjälp av tre kriterielistor för när en blockkedja kan anses vara användbart och jägarnas uppfattning från den intervjustudie som genomförts tillsammans med tidigare studier inom blockkedjor och livsmedelsindustrin ska nu jämföras för att kunna svara på undersökningsfrågorna. Nedan listats de kriterier som tagits fram i litteraturgenomgången.
Flera aktörer
För att det ska bli försvarbart att sätta upp en blockkedja för spårbarhet måste det enligt litteraturen finnas flera aktörer i kedjan som delar och hanterar data. Vildsvinskedjan innehåller idag flera aktörer som delar data. Jägare, besiktningsman, VHA, veterinär, Gårdsbutik/grossist och slutkonsument. Jägare 3 menar att aktörer som bönder och villaägare också kan betraktas
28 som aktörer eller snarare intressenter för vildsvinskedjan, då deras grödor och gräsmattor riskerar att förstöras av och har ett intresse av att fler vildsvin skjuts av.
Mellanhandsreducering
Enligt litteraturstudien ska det finnas en strävan till mellanhandsreducering. Det vill säga att förkorta vägen och decentralisera processen. Jägarna som har intervjuats för denna studie har alla uttryckt att de vill ha en enklare väg för inlämningen av vildsvinskött. Det har nödvändigtvis inte sagt att det finns för många aktörer i kedjan, utan det är i första hand en önskan om att det ska bli enklare för jägare att lämna in vildsvinskött. Småskalig försäljning eller inlämnandet direkt till en detaljhandelsanläggning som har möjlighet att ta in djurkroppar att förädla har kommit på tal hos Jägare 1 som då skulle resultera i en mellanhandsreducering av att ta bort vilthanteringsanläggningen från kedjan och istället ha förädling och försäljning under samma tak i en detaljhandelsanläggning. Jägare 3 menar dock att det kan bli problem med livsmedelssäkerhet. Så som inlämning av vildsvin till en VHA fungerar idag är att så fort som jägaren har lämnat ifrån sig djurkroppen till VHA så ansvarar inte jägaren längre för djuret.
Småskalig försäljning direkt från jaktlaget skulle därför lägga över ansvaret för att slutprodukten uppfyller livsmedelskrav, är testat och säkert att förtära på jägaren. Det kan orsaka problem med vem som bär ansvar vid möjliga kontamineringar och livsmedelsrelaterade sjukdomar. Jägare 3 menar alltså att det är bättre att låta alla göra det som de är bra på. Jägarna fäller djur och certifierade VHA tar hand om testning och förädling.
Transaktionsinteraktion
Det tredje kriteriet i listan handlar om interaktioner mellan transaktioner. Alltså ett beroende mellan varandra och kross-relaterade transaktioner som tillsammans sparas på en blockkedja (tabell 3 för vidare förklaring). Exempel på kross-relaterad transaktion finns i vildsvinskedjan idag. Den mest centrala informationsbäraren i vildsvinskedjan är livsmedelsverkets analoga blankett som följer vildsvinet från jägare till VHA. Blanketten innehåller jägarens information som jägarbevis för en jägare som skjutit ett vildsvin. Blanketten fylls på med besiktningskontroll från en veterinär, där veterinärlegitimationen är en egen transaktion som interagerar med blanketten. Det är två separata intyg som tillsammans interagerar med vildsvinet när det går genom kedjan för att säkerställa att alla inblandade har rätt kunskap för att hantera vildsvinet.
Tidskänsliga interaktioner
Enligt Mainelli och Manson (2016) ska det finnas tidskänsliga interaktioner som ger affärsnytta.
Tidigare studier inom livsmedelsindustrin visar att matrelaterade sjukdomar och matbedrägerier är kostsamt för berörda parter. Som nämnts i problembakgrunden är det inte endast monetära kostnader utan även människoliv som kan sparas (WHO; Tapscott 2020). Genom att snabbt spåra felaktig och kontaminerad mat med hjälp av blockkedjan kan det anses att det finns affärsnytta i att använda sig av blockkedjan jämfört med dagens OUOD metod eller med den analoga blankett som respondenterna bekräftar att de använder inom vildsvinskedjan i dag. Det skulle alltså ta lång tid att spåra en misstänkt kontaminering till dess källa med nuvarande analoga metoder. Tripoli och Schmidhuber (2018) skriver bland annat om IBM-projektet tillsammans med Walmart där de lyckade att dra ner på spårningstiden avsevärt med hjälp av en blockkedja istället för de traditionella metoder som de använt tidigare.
Transparens
Är det viktigt att vildsvinskedjan blir transparent? Litteraturstudien visar att en öppen och transparant försörjningskedja har fördelar som bygger på matsäkerhet, kvalité och hållbarhet.
Det blir möjligt att övervaka och kontrollera att livsmedelskedjan följer de standarder som satts
29 upp. Som en del i problembakgrunden nämner regeringen att de vill se att konsumenter gör hållbara val, vilket Tripoli och Schmidhuber (2018) förklarar att blockkedjans transparens kan vara med och bidra med. Respondenterna säger att vildsvinets rykte utanför jaktkretsar är dåligt vilket de tror har bidragit till sämre efterfrågan på vildsvinskött. En högre transparens inom vildsvinskedjan ger slutkonsumenten insyn i köttets väg som kan öka tilliten till råvaran.
Spårbarhet
Är det viktigt med spårbarhet för ditt projekt? Uppsatsen övergripande syfte är att se om blockkedjan är användbart som spårningssystem för vildsvin. I bakgrunden till syftet vill regeringen (2020) undersöka möjligheten med ett spårningssystem för vildsvinskött för att öka tilliten till vildsvinskött. Respondenterna menar att dagens slutkonsumenter är skeptiska till vildsvinsköttet. Jägare 5 tror att det har att göra med att vildsvinet har fått ett dåligt rykte om sig att vara ett skadedjur framför en köttdetalj av kvalité. Som Tripoli och Schmidhuber (2020) skriver förväntar sig dagens konsumenter detaljerad information om produkterna som inhandlas. Lin et.al (2016) skriver är blockkedjan som mest användbar när det kommer till ursprungsspårbarhet. Blockkedjan gör det möjligt att tillhandahålla relevant data angående produktens ursprung och dess rörelse genom livsmedelskedjans aktörer. Blockkedjan kan därmed användas för att skapa spårbarhet och säkerställa detaljerad information inom vildsvinskedjan för konsumenterna att ta del av, vilket hjälper till att skapa tilltro till vildsvin som livsmedel.
Misstro och förtroendeproblem
Finns det en underliggande misstro eller förtroendeproblem mellan aktörerna i kedjan? Det är Greenspan (2017) som bland annat tar upp att det bör finnas ett förtroendeproblem som bakgrund till implementering av blockkedjan i sin verksamhet. Samtliga respondenter menar att det idag inte finns några tendenser till misstro eller förtroendeproblem mellan jägare och övriga intressenter till vildsvinskedjan. Jägare 3 menar till och med att kommunikationen och samarbetet fungerar bra. Däremot uppger samtliga respondenterna att vildsvinet har ett dåligt rykte hos slutkonsumenterna. Respondenterna verifierar även de uppgifter om att det finns en utbredd svart marknad av vildsvinskött som SVT (2020b) rapporterat om. Lin et al. (2016) menar att blockkedjans egenskaper att tillhandahålla relevant och precis data gällande ursprung och produktens rörelse genom kedjan på ett transparant sätt är blockkedjans starkaste argument.
Något som Tripoli och Schmidhuber (2020) menar att dagens konsumenter kräver i allt högre grad.
Manipulation
Ett viktigt argument för att använda sig av blockkedjan är om det är viktigt att det inte ska gå att manipulera kedjan. Vildsvinskedjan är som bekant en försörjningskedja av livsmedel. Ett livsmedel som är utsatt under förädling, då de inte avlivas i en kontrollerad miljö utan skjuts av jägare ute i skogen. Vildsvin är samtidigt ett trikinbärandedjur som måste testas på ett korrekt sätt. Jägare 1 menar att allt vilt som fälls är att betrakta som kontaminerat tills dessa att det är rensat och testat, det är lätt att det kommer in smuts och blod som försämrar kvalitén på livsmedlet.
Samtidigt berättar samtliga av respondenterna att vildsvinen har ett dåligt rykte som livsmedel utanför jaktkretsar. WHO (2015:X) rapporterade som nämnts i bakgrunden, att år 2010 dog 420 000 personer och 600 miljoner blev sjuka som en direkt effekt av dåligt hanterade livsmedelskedjor. Tillsammans med rapporter om hästköttskandalen resulterade dessa siffror i att konsumenternas förtroende för livsmedelskedjan sjönk drastiskt (Tapscott 2020:84).
Vildsvinet rykte håller på att förbättras och blockkedjans transparenta spårningsmöjligheter gör
30 det möjligt att garantera matsäkerhet utan att någon har manipulerat data som i exemplet där nötkött som bytts ut mot hästkött.
31
5 Slutsatser och vidare forskning
I detta kapitel sammanfattas och diskuteras studiens slutsatser. Här presenteras också reflektion kring vidare forskning.
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverige kan öka avsättningen av vildsvinskött till marknaden med hjälp av ett digitaliserat spårningssystem ur ett jägarperspektiv. Fyra stycken frågor hade specificerats och de behandlas nu i var sitt underkapitel innan förslag på fortsatta undersökningar inom området ges.