För att bedriva forskning och besvara uppsatsens syfte och frågeställningar måste metodval göras. Den metod som valts är kvalitativ forskning där semistrukturerade intervjuer används för insamling av data. I underrubrikerna nedan beskrivs och diskuteras forskningsmetodik och metodvalen för denna uppsats.
1.5.1 Vetenskapligt angreppssätt
Metodvalet för uppsatsen grundar sig på Patel och Davidsons (2011) forskning kring forskningsmetodik. Inom forskningsmetodik finns det en mängd olika metoder att använda vid undersökningar. För samhällsvetenskaplig- och humanistiskt inriktad forskning diskuteras ofta två huvudkategorier, kvalitativ- och kvantitativ inriktad forskning (Patel och Davidson 2011:13). Kvalitativt inriktad forskning menar författarna handlar om verbala analyser, där
3 mjuka data som kvalitativa intervjuer och tolkande analyser ligger till grund (2011:14).
Kvantitativt inriktad forskning bygger istället på statistiska analyser av numerisk form (2011:13).
Uppsatsen är att betrakta som en intervjustudie ur jägarens perspektiv på vildsvinskedjan.
Semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara undersökningsfrågorna och studiens övergripande syfte gällande hur Sverige med hjälp av ett digitalt spårningssystem ska kunna öka avsättningen av vildsvinskött utifrån en jägares perspektiv. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativt inriktad forskning där människors tankar och erfarenheter står i fokus. Utifrån de insikter som intervjuobjekten ger, ställs deras uppfattning mot den teoretisk litteraturstudien för att besvara frågeställningarna.
Teoretiska litteraturstudier samlas in från forskningsartiklar och pilotprojekt inom ämnet blockkedja och livsmedelsindustrin. För att få en djupare förståelse för problem och aktuella information inom området har även branschtidningar och debattartiklar studerats.
Litteraturstudierna analyseras mot empiriska data som samlats in.
1.5.2 Datainsamling
Insamling av data syftar på att få in trovärdiga och kvalitativa data, både teoretisk- och empiriskt data, för att kunna besvara uppsatsens undersökningsfrågor.
Insamlande av empiriska data sker med kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en intervjuguide (Bilaga 3). Intervjuerna sker digitalt med hänsyn till Covid-19 pandemin som pågår under arbetet av denna uppsats. Digitala intervjuer skiljer sig från personliga intervjuer.
Bryman (2016:593) menar att möjligheten att återkomma vid eventuella kompletterande frågor är enklare när intervjun sker digitalt. Han menar också att de digitala intervjuerna har större möjligheter för flexibilitet genom att förlägga intervjuer när respondent har tid. Det digitala mötet gör också respondenter som skulle vara tveksamma att ställa upp för ett personligt möte ställer upp vid intervju digitalt, då tid och geografiska begränsningar försvinner från sammanhanget. Bryman framhäver att digitala intervjuer även har begränsningar, då tekniska problem kan uppstå, som exempelvis dålig uppkoppling eller kvalitet i ljud vilket leder till svårigheter med transkribering i efterhand. Han ser också att tekniken i vissa fall gör det lättare för respondenten att utebli från intervjun och att det är lättare att få till en vanligt telefon-intervju istället för videosamtal (Bryman 2016:593).
Enligt Patel och Davidson (2011:82) är kvalitativa intervjuer i de flesta fall intervjuer med låg grad av strukturering. Med andra ord ställs frågorna på ett sådan sätt att intervjuobjektet ges utrymme att svara med egna ord. De kvalitativa intervjuer som berörs i denna rapport kan ses som semistrukturerade intervjuer. Begreppet förklarar Patel och Davidson (2011:82) som att forskaren använder sig av en mall med teman över vad som skall ingå i intervjun, men det bygger på att intervjupersonen får en stor frihet i hur svaren utformas. Syftet med denna typ av intervjuer är att hitta egenskaper och uppfattningar angående det berörda ämnet (Patel &
Davidson, 2011:82).
För att bearbeta den data som framkommer i de semistrukturerade intervjuerna användes i uppsatsen, en form av kvalitativ bearbetning. Patel och Davidson (2014:120) skriver att varje kvalitativt forskningsproblem kräver sin egen variant och tolkning av det som finns i den kvalitativa verktygslådan. Kvalitativ bearbetning handlar om bearbetning av textmaterial, vanligtvis transkriberade intervjuer eller videoinspelningar men kan också vara en artikel eller
4 bok. Slutprodukten menar författarna är ofta en text med citat från exempelvis intervjuer som varvas med forskarens egna kommentarer och tolkningar (Patel och Davidson 2014:121).
1.5.3 Val av respondenter
För att insamling av empiriska data ska kunna bidra med relevant och kvalitativ information har valet av respondenter valts ut, för att uppfylla uppsatsen övergripande syfte om att öka avsättningen av vildsvinskött från jägare till slutkonsument, ur ett jägarperspektiv. Urvalet av respondenter är endast valda med vetskap om att respondenten är vildsvinsjägare med lång erfarenhet av jakt. Intervjuaren har inte haft någon annan insikt i jägarens inställning till frågeställningarna. Respondenterna känner inte varandra och tillhör inte samma jaktlag. Detta har gjorts för att få varierade erfarenheter från olika jaktlag och regioner. Efter genomförandet av de sex intervjuer noterades det att urvalsgruppen jägare, om än från olika jaktlag och regioner gav liknande svar och upplevelser under de kvalitativa intervjuerna. Bryman (2016:507) menar att kvalitativ forskning som grundar sig i intervjuer kan bestå av förhållandevis små urvalsgrupper om forskningen bygger på homogena urvalsgrupper. Tabell 1 ger en överblick av respondenterna till uppsatsen.
Respondent År som jägare Övrig information
Jägare 1 30 år Tidigare anställd hos NVR som eftersöksjägare.
Jägare 2 35 år Har jakt som fritidsintresse.
Jägare 3 31 år Utbildad skjutinstruktör och har varit engagerad i flera olika jaktvårdskretsar genom åren. Jagar just nu i två olika län i södra Sverige.
Jägare 4 17 år Arrenderar egen jaktmark och har mellan 70–90 jaktdagar om året.
Jägare 5 42 år
Aktiv jägare som jagar både på egen och arrenderad mark. Är och har tidigare vart involverad i Jägarförbundet och jaktkretsar.
Kontaktperson vid eftersök av trafikskadat vilt och utbildad besiktningsman. Säljer ibland överskott till VHA.
Jägare 6 35 år Går som hundförare på stora gods i södra Sverige. Säljer inget själv men ser hur det fungerar på stora gods.
Tabell 1 Studiens respondenter, antal år som jägare och övrig information.
1.5.4 Reliabilitet och validitet
Inom kvalitativt inriktad forskning är målet att upptäcka företeelser, förstå, tolka och beskriva uppfattningar eller kultur. Begreppet validitet inom kvalitativ forskning syftar på hela forskningsprocessen jämför med begreppets innebörd inom den kvantitativa forskningen, där syftar begreppet till att ”studerar rätt företeelse” (Patel & Davidson 2011:105). Med samma jämförelser mellan kvalitativ och kvantitativ forskning, menar Patel och Davidson (2011:106) att skillnaden mellan de olika synsätten på begreppet reliabilitet skiljer sig. De menar att ett tecken på låg reliabilitet inom den kvalitativ forskningen exempelvis är ifall en intervjuperson vid olika tillfällen svarar olika på samma intervjufrågor. Detta är inte nödvändigtvis fallet för den kvalitativa forskningen där tolkningen kan göras att intervjupersonen har lärt sig något eller ändrat uppfattning sedan senast eller att personen helt enkelt är på ett annat humör. Detta behöver alltså inte leda till låg reliabilitet för den kvalitativa forskaren (Patel & Davidson, 2011:106).
Denna uppsats kommer att förhålla sig till reliabilitet och validitet utifrån det kvalitativa synsättet för att tolka och analysera de frågor och svar som framkommer under forskningsprocessen.
5 1.5.5 Kvalitativ intervjustudie
Studiens har genomförts i fyra steg med avsikt att få fram svaren på undersökningsfrågorna. En kombination av kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. De kvalitativa intervjuerna kan ses som semistrukturerade intervjuer. Studiens fyra steg beskrivs nedan:
• Steg 1: Insamlande av kriterier för användandet av blockkedja inom livsmedelsindustrin
• Steg 2: Sammanställning av kriterielistor. Denna sammanställning presenteras vidare under kapitel 2.7.
• Steg 3: Insamlande av bakgrund och nuläge av vildsvinskedjan via semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier.
• Steg 4: Applicera den sammanställda kriterielistan mot vildsvinskedjans nuläge Dessa fyra steg diskuteras vidare i kapitel 4.