Av Per-Åke Gröning
Hur sker fortbildning av yrkesverksam personal inom byggsektorn och vilket ansvar tar branscherna för den? SABO-företagen har konstaterat att det förekommer extremt lite fortbildning av personal inom
byggsektorn jämfört med andra sektorer. Den fortbildning som förekommer är ofta i branschorganisationernas egen regi.
De arbeten som ska utföras inom ramen för renoveringar av
miljonprogrammets bostäder kommer att ställa stora krav på den enskilde hantverkaren för att han ska kunna utföra sitt uppdrag på ett riktigt sätt. Det kan handla om tätskikt, kopplingar eller dylikt som kan ge mycket stora följdskador, om arbetena inte utförs på ett riktigt sätt. En del av dessa arbetsmoment följs av andra, så att resultatet av arbetet byggs in eller täcks över, vilket försvårar eller omöjliggör besiktningar eller kontroll.
Anvisningar för montage av enskilda produkter har blivit bättre under senare år, men det kan vara svårt att beskriva alla specialfall. Av
erfarenhet vet vi dock, att ibland läses bara delar av de anvisningar som bifogats materialet eller produkten. Materialtillverkare och leverantörer måste aktivt kunna erbjuda såväl beställare som entreprenörer både vägledning och fortbildning kring de produkter som ska användas.
SABO:s målsättning med detta projekt är att, tillsammans med
entreprenadföreträdare och ett antal materialtillverkare och leverantörer, i detalj studera hur fortbildning genomförs. Målsättningen är att med hjälp av goda exempel visa på hur fortbildning kan och bör vara organiserad när det gäller användning av olika material eller arbetsmetoder.
Delprojektets syfte är också att påverka entreprenörer,
materialtillverkare och materialleverantörer att ta ett ökat ansvar för fortbildning.
Kartläggningen av branschernas ansvar för fortbildning har huvudsakligen skett genom intervjuer med företrädare för företag verksamma inom olika branscher.
Branschövergripande fortbildningar
Enligt vår definition handlar fortbildning om hur information och kunskaper om produkter och arbetsmetoder överförs till dem som ska sätta, lägga eller montera produkter eller använda arbetsmetoder, så att det sker på ett riktigt sätt. Det kan t.ex. röra sig om bruksanvisningar, tekniska beskrivningar, monteringsanvisningar, instruktionsfilmer, information och demonstrationer på mässor, kundträffar eller utbildningar.
Behörigheter och certifikat
Som komplement till följande kapitel beskrivs här några av de branschövergripande utbildningar för behörighet och certifikat som kommit upp under våra intervjuer. Texterna har, med en del ändringar, tagits ur den information från branschorganisationer,
utbildningsanordnare och andra som finns att tillgå på Internet. Ingen av nedan beskrivna utbildningar är gratis.
Säker Vatten
En Säker Vatteninstallation är en installation som är utförd enligt gällande installationsregler, av legitimerade montörer och arbetsledare anställda i ett Auktoriserat VVS-företag och där föreskrivna kontroller är genomförda och intyg överlämnat till beställaren.
Branschreglerna infördes i september 2005 och är framtagna av VVS- Auktorisation och VVS Företagen i samråd med leverantörer och försäkringsbolag. Arbetet har fått finansiellt stöd av SBUF, Sveriges Byggutvecklingsfond.
Säker Vatteninstallation är ett initiativ från VVS-branschen för att minimera risken för vattenskador, legionella, brännskador och förgiftning orsakade av vatteninstallationer.
Branschreglerna ägs och förvaltas av VVS-Auktorisation, en medlemsförening för VVS-företag som är auktoriserade enligt branschregelsystemet. Svensk Installationskontroll AB är ett av VVS- Auktorisation inrättat, helägt bolag som har till uppgift att förvalta branschreglerna på uppdrag av VVS-Auktorisation samt att ombesörja att medlemskontroller m m kopplade till branschreglerna.
Branschreglerna ställer krav på installationen och de företag och personer som utför dem samt ger beställaren en ökad trygghet i form av särskilt kontrollintyg för installationen. Branschreglerna kan delas in i följande delar:
• Installationsregler, kontroll och intyg
• Monteringsanvisningar
• Auktorisation av företag
En Auktoriserad VVS-installatör,
• har avgett en skriftlig avsiktsförklaring att följa branschreglerna Säker Vatteninstallation och ansvarar för att de VVS-montörer som utför installationerna har branschlegitimation;
• har personal med dokumenterad kunskap om lagstiftning, byggregler och normer för VVS-installationer;
• har ansvarsförsäkring;
• har VVS-montörer och arbetsledare med branschlegitimation. VVS-montörer med yrkesutbildning kan efter endagsutbildning i Säker Vatteninstallation med godkänt prov få en branschlegitimation. På branschlegitimationen finns personuppgifter, bild på innehavaren och uppgift om företaget där personen är anställd. Legitimationen är alltid knuten till ett Auktoriserat VVS-företag.
Säker Vatteninstallation lägger stor vikt vid att montering ska ske enligt de monteringsanvisningar som leverantören av en produkt tillhandahåller. Att använda VVS-produkter från en leverantör som har avtal med Säker Vatteninstallation innebär därför en trygghet.
Monteringsanvisningarna ska då vara:
• skrivna på svenska;
• lätta att förstå;
• anpassade för VVS-montörens arbete;
• tekniskt förenliga med reglerna i Säker Vatteninstallation;
• upplagda i VVS-Informations databas.
Sådana monteringsanvisningar får märkas med symbolen Säker Vatteninstallation.
Branschreglerna Säker Vatteninstallation följer kraven i Boverkets byggregler, BBR, och är avstämd mot Boverkets allmänna råd för ändring av byggnad, BBR. Branschreglerna är även samordnade med de anvisningar som finns i Golvbranschens våtrumskontrolls, GVK:s, och Byggkeramikrådets, BBV:s, branschregler om tätskikt för vägg och golv.
Behörighet enligt BBV
Bakom Byggkeramikrådets branschregler för våtrum, BBV, står både entreprenörer och leverantörer genom Plattsättningsentreprenörers Riksförening, PER, och Kakelföreningen, KAF. BBV har ersatt de regler som tidigare benämndes PER:s branschregler.
För arbeten med tätskikt under kakel och klinker i våtutrymmen krävs behörighet enligt BBV - dels för företaget och dels för den som gör jobbet.
Hur får man behörighet?
Tre olika kurser förekommer: 1. Tätskiktskurs, teorikurs. En dag. 2. Behörighetskurs för företagen. En dag.
3. Kurs i praktisk tillämpning av godkända konstruktioner. Ca tre timmar.
Vem ska gå de olika kurserna?
Plattsättare som utför tätskiktsarbete går kurs 1 och 3 för personlig behörighet. Arbetsledare och/eller företagsledare går kurs 1 och 2 för företagets behörighet. Enmansföretagare går kurs 1, 2 och 3 för företagets och egen behörighet.
Kurserna ska genomföras i den angivna ordningsföljden.
Kurs 1. Tätskiktskurs, teori:
Endagskurs för plattsättare som utför tätskiktsarbete och för
arbetsledare/företagsledare. Kursen innehåller detaljerad genomgång av
branschreglerna med krav på underlag, konstruktioner och arbetsutförande.
Kursdeltagare som kommer att utföra tätskiktsarbete ska ha utbildning till plattsättare eller murare och vara verksam med sådant arbete för att delta i kursen.
Kurs 2. Behörighetskurs för företagen
Endagskurs för arbetsledare/företagsledare som är våtrumsansvarig i företaget. Genomgången kurs 2 och kurs 1 krävs för ansökan om behörighet för företaget.
Kursen innehåller till stor del entreprenadjuridik samt information om de juridiska kraven och konsekvenserna av behörigt och fackmässigt arbete enligt branschreglerna.
Grundläggande materialkunskap om keramiska plattor, tätskikt, fästmassor och tillbehör ingår samt en orientering om keramikens egenskaper och verkningssätt i byggkonstruktioner.
Kurs 3. Praktisk tillämpning av godkända konstruktioner
Kursen genomförs av leverantörer av godkända konstruktioner enligt branschreglerna, i samarbete med Byggkeramikrådet. Kursdeltagare ska själva ta kontakt med valfri leverantör enligt branschreglerna.
Kursdeltagare som kommer att utföra tätskiktsarbete ska ha utbildning till plattsättare eller murare och vara verksam med sådant arbete för att delta i kursen.
Heta arbeten
Försäkringsbolagen och Svenska Brandskyddsföreningens (SBF)
utbildningskommitté har fastslagit gemensamma regler för utbildningar i brandskydd vid heta arbeten. Utgångspunkten är de gemensamt
utarbetade ”Säkerhetsregler för heta arbeten” och försäkringsbolagens motsvarande säkerhetsföreskrifter i försäkringsvillkoren.
Heta arbeten, som är en förkortning av tillfälliga brandfarliga heta arbeten, omfattar svetsning, skärning, lödning, takläggning, bearbetning med snabbgående verktyg och annat arbete som medför gnistbildning eller uppvärmning och där risk för brand kan uppstå.
Den som ska utföra eller bevaka heta arbeten ska ha
behörighetsutbildning och erfarenhet av brandskydd. Utbildningen ska vara genomförd enligt den plan som beslutats av försäkringsbolagen och SBF:s utbildningskommitté.
Kursinnehåll, exempel:
• Lagar och anvisningar
• Försäkringsvillkor
• Brandrisker
• Säkerhetsregler
• Förebyggande arbete
• Släckmedel och släckutrustning
• Förebyggande brandskydd
• Tätskiktsarbeten
• Släckövning Kurstid: Cirka en dag
Utbildningen avslutas med ett skriftligt prov. Efter godkänd utbildning erhålles ett certifikat som gäller i 5 år, därefter ska utbildningen förnyas.
Asbest – särskild utbildning enligt
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1)
Alla som ska leda eller utföra rivning av asbest eller asbesthaltiga material måste ha särskild utbildning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter.Syftet med utbildningen är att ge deltagarna de teoretiska och praktiska kunskaper om säkerhetsaspekter och rivningsteknik som erfordras enligt föreskrifterna.
Kurstid: 4 dagar
Produktinformation, monteringsanvisningar
etc samt information på hemsidor
Fortbildning omfattar enligt vår definition även bruksanvisningar, monteringsanvisningar, produktblad, instruktionsfilmer och liknande. De flesta produkter levereras med anvisningar för montering samt drift och skötsel. Rent generellt kan sägas att alla företag vi intervjuat arbetar medvetet med att utveckla och förtydliga sitt informationsmaterial och sina hemsidor.
Det finns en strävan mot förenklade foldrar med mer bilder och mindre text, eftersom det oftast bara är hemma-fixaren som ger sig tid att
studera mer detaljerade beskrivningar. Översättning till flera språk finns ofta redan idag eller är under arbete.
Produktbeskrivningar etc finns också på hemsidorna, som är lättare att hålla uppdaterade än en tryckt produktkatalog. Någon tillverkare har slutat att distribuera produktblad och helt gått över till att låta kunderna själva, vid behov, trycka ut det uppdaterade material som finns på hemsidan. Erfarenheten visar att drift- och skötselinstruktioner har en tendens att försvinna och då är det smidigt att kunna hämta informationen via hemsidan.
Eftersom en ”levande” demonstration är lättare att ta till sig än skisser och skriftliga beskrivningar blir det också vanligare att hemsidan
innehåller korta demonstrationsfilmer. Flera av företagen vi intervjuat ingår i internationella koncerner där informationsmaterialet kan fås på flera språk via hemsidan. En del hemsidor är under ombyggnad för att bli ännu mer användarvänliga.
Mer sällan hittar man via hemsidan information om företagens fortbildning i form av kurser, kundträffar och liknande – men undantag finns.
Reklamationer
När det gäller reklamationer har alla intervjuade sagt i stort sett samma sak, nämligen att man utreder orsaken, stoppar försäljningen och rättar till felet. Generellt kan man säga att reklamationer idag inte upplevs som ett stort problem, utan gäller en ytterst liten del av vad som produceras och säljs. Av denna lilla del är mellan 50 och 80 % s k goodwill-
reklamationer. Med goodwill-reklamationer menas sådana som man egentligen inte är skyldig att åtgärda, eftersom det inte är något fel på själva produkten, men som man ändå tar kostnaden för. Oftast rör det sig om handhavandefel.
Det faktum att reklamationerna gäller en mycket liten del av den totala volymen behöver inte innebära att de är få till antalet. Vårt intryck är att en hel del tid och kraft läggs ner på hanteringen av dessa ute i
Problem och förbättringsförslag
Under denna rubrik har vi samlat några exempel på de problem och förslag till lösningar eller förbättringar som kommit upp och diskuterats under intervjuerna. Exemplen har inte viktats inbördes eller grupperats på annat sätt.
”I installationsbranschen finns ett erfarenhetsglapp efter den period när man slutade tillämpa lärlingssystemet. Läget är bättre nu, eftersom ett liknande lärlingssystem återinförts, men många montörer i 30-årsåldern har fortfarande mycket begränsade kunskaper. Det är också slående hur lite de stora riksinstallatörerna internt satsar på fortbildning.”
”Alltmer platta och slimmade organisationer har ofta eliminerat vissa mellanled som verkmästare och arbetsledare. Dessa hade tidigare järnkoll på processer och materialflöden. Montörerna fick precisa instruktioner för ett visst jobbavsnitt och arbetade sedan på ackord inom denna ram. När mellanleden saknas uppstår oftare situationer där exempelvis rätt material saknas, det ser man på det ökade antalet akutleveranser.”
”Vissa leverantörer har försökt skaffa sig konkurrensfördelar genom att skapa ett tvingande system med sina produkter. … svårare att plocka ihop delar från olika leverantörer. Detta systemtänkande kan skapa felkällor och leder till en taggig kommunikation mellan montör och leverantör – en känsla av att man förskansar sig i olika läger, ”vi och dom”.
Leverantörerna borde istället lägga mer krut på att inte komplicera tillvaron för kunderna, utan underlätta genom att vända på problematiken och förebygga fel genom att varna tydligt för olika riskmoment.”
”Säker Vatten är ett bra steg på vägen, men utbildningen bör bli mer omfattande.”
”Vi vill stötta grundutbildningen genom att ställa upp med utbildning och information och bemöta eleverna väl – de är viktiga för oss eftersom det råder brist på rörinstallatörer.”
”Alla i branschen är i viss mån medansvariga till den brist på utbildning som lett, och fortfarande leder, till vattenskador av olika slag. Om vi vågat vara tuffare hade vi t.ex. kunnat kräva mer kunskap av våra kunder för att de skulle få använda våra produkter. Men då måste man också kunna erbjuda utbildning, vilket vi nu gör på bred front. Marknaden kräver alltmer information, och det gynnar alla i längden.”
”En annan aspekt är vikten av att entreprenörerna som ska utföra arbetet verkligen kan jobba ihop, vilket dessvärre inte är någon självklarhet idag. Man borde kunna skapa speciella ”våtrumsgrupper”, samspelta team som jobbar smart och smidigt.”
Goda exempel på fortbildningsinsatser
Med reservation för att det kan vara vanskligt att göra ett urval som enbart grundas på vad som sagts vid intervjuer och skriftligt material som överlämnats i samband med dessa, har vi ändå velat ge särskild uppmärksamhet åt följande initiativ:
Uponor AB:
”Redan på 80-talet startade vi golvvärmekurser och idag satsar koncernen stort på utbildning, utveckling och miljöhänsyn. År 2003 drog vi igång kampanjen ”Vattensäkra Sverige” för att via utbildning och certifiering minimera riskerna för vattenskador vid användning av Uponor
Tappvattensystem PEX. Vi låg därmed steget före branschreglerna, Säker Vatteninstallation”, som kom för ett par år sedan.”
Uponors utbildning Vattensäkra Sverige är en kursdag som avslutas med ett prov där man ska ha 75 % rätt för att bli certifierad.
Målsättningen med utbildningen är att kunna installera, alternativt projektera, Uponor Tappvattensystem PEX på ett vattenskadesäkert sätt i enlighet med VVS Företagens branschregler, BBR 2006 och
Nordtest NT VVS 129. Vi går också igenom monteringsanvisningar, VASKA (vattenskadesäkert byggande), genomföringar, risken för legionellaspridning m m. Kursen vänder sig till VVS-installatörer, VVS- konsulter, grossister, skadereglerare, inspektörer, hustillverkare,
byggsamordnare m fl.
Under 2007 har vi satsat ytterligare på utbildning / fortbildning genom att inrätta en särskild utbildningsenhet - Uponor Academy - som riktar sig till installatörer, konsulter, grossister, butikspersonal, skolor,
hustillverkare och andra aktörer i branschen. Våra utbildningar fokuserar på kunskap kring Uponors system för Infrastruktur och VVS samt tillhörande samhällskrav och branschregler. Vi har också tagit fram en diger uppsättning broschyrer för de olika kurserna. Uponor Academy finns, förutom i Norden, i flera av de länder där vi verkar.
Uponor tror starkt på att utbildning skapar förståelse för varför man ska tänka och jobba på ett visst sätt - och det ökar motivationen att göra rätt.”
Sto Scandinavia AB:
”Generellt sett är utbildning lätt - men uppföljning svårt. Vi har nu en speciell utbildningsavdelning för att höja nivån på fortbildningen. På Sto Centers samlar vi regelbundet kunder för utbildning / uppdatering, och vi anordnar också kurser på specifika objekt för att uppdatera aktuella ”gubbar”. På våra största center finns speciella instruktörer beredda att hjälpa till med utbildning i arbetsteknik ute på olika byggarbetsplatser. Instruktörerna reser över hela Sverige. All försäljningspersonal är anställd och specialutbildad av Sto och utbildas fortlöpande i vårt miljöarbete där vi försöker överträffa de miljölagar som är relevanta för vår verksamhet.”
Idag strävar Sto efter att formalisera utbildningen och siktar på en 2- dagars kurs av högsta kvalitet för entreprenörer och beställare med avslutande certifiering. Certifieringen kräver dock att vi får till stånd den gemensamma norm med P-märkning som vi försöker arbeta fram i dialog
med SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Vi förespråkar lika villkor för samtliga aktörer i Sverige med gemensamma normer, oberoende tester och slutligen P-märkning. Om P-märkningen kommer till stånd får entreprenören krav på sig att använda rätt produkter.”
FM Mattsson:
”Vår fortbildning sköts sedan 1989 via FM Mattsson-skolan, och totalt har vi utbildat ca 15.000 personer (fastighetsskötare / installatörer, bostadsbolag och konsulter samt elever från Lernia och gymnasieskolor). Kurserna varar normalt en halv dag där största delen av tiden avsätts för praktiska övningar, men vi har också lagt in en hel del teoretiska moment. Teoridelen handlar mycket om säkerhet, riskminimering och
miljöaspekter (hindra vattenskador, legionella-smitta m.m.). Under utbildningen presenterar vi också Ostnor-koncernens stenhårda miljödeklaration. Kursen avslutas med ett test. Vi kör också en kortare version av utbildningen (ca två timmar) ute på plats hos kunderna.”
LK Lagerstedt & Krantz AB:
”Vi utbildar på bred front - det blir billigare i längden att satsa några timmar på att förebygga felaktig användning av produkterna. Om monteringen inte är korrekt spelar det ingen roll hur bra produkterna är. Vi satsar mycket på att samla ”gubbarna” för direktinformation - utan mellanled. Ofta lämnar vi direktinformation till installatörerna redan innan byggstart. Det är också vanligt att vi antingen samlar montörerna här alternativt bjuder in dem till grossister eller besöker arbetsplatsen för information. Våra kurslokaler används också för utbildning i Säker Vatteninstallation. I dessa fall körs kursen av ackrediterade
utbildningsföretag. Nytt nu för tiden är att vi vid informationsträffarna dels berättar om själva produkten och dels hur den används och kombineras enligt Säker Vatten. På detta sätt inpräntas regelverket kontinuerligt på ett naturligt sätt”.
Dahl Sverige AB:
”Dahl har förändrat sin traditionella roll som grossist. Idag strävar vi efter att erbjuda olika typer av mervärde och därigenom underlätta arbetet för kunderna på olika sätt. Som ett led i denna strävan anordnar vi
regelbundet kundträffar respektive internutbildning där vi informerar om nya produkter och arbetsmetoder, ofta med representanter från
tillverkarna på plats. Idag är informationen generellt sett ytligare än förr, och det krävs att mötesdeltagarna kan ställa rätt frågor. Vi försöker kompensera detta med att via Dahl-skolan ge våra egna medarbetare fördjupad information, så att de kan lotsa kunderna rätt i djungeln av nya produkter och lösningar.”
Våra utbildningar är mycket uppskattade, speciellt av små- och medelstora aktörer. Vi ordnar även utbildning, med efterföljande certifiering, i Säker Vatteninstallation. Kursen leds av ackrediterade utbildare. Oftast kommer representanter från flera olika företag till kurserna, men ibland kör vi exklusivt för ett företag. Hittills har vi här nere utbildat ca 280 montörer och totalt i landet ca 1.000.”
Maxit Sverige:
”Maxit spenderar inte mycket pengar på reklam och marknadsföring, vi lägger istället mycket krut på utbildning och fortbildning. Maxit-institutet är vår egen skola för utbildning både externt och internt, en blandning av teori och praktik som avslutas med kunskapsprov, utbildningsbevis och dokumentation. Vi vänder oss till olika yrkeskategorier, t.ex.
byggentreprenörer, fastighetsägare, arkitekter, konsulter, återförsäljare m fl. Delar av vårt kursutbud finns idag även som interaktiv utbildning via nätet och vi räknar med att framöver kunna erbjuda interaktiva utbildningar inom de flesta av våra produktområden. På vår hemsida finns en särskild flik för utbildning. Här presenteras Maxit institutet med aktuell kursplan, information om kurserna och man kan också anmäla sig direkt via nätet.
Vi satsar även på certifierade Maxit - entreprenörer, som i vår regi genomgått speciella utbildningar (under ett år, totalt ca 14 kursdagar, sedan ”körkort” som uppdateras varje år ca två kursdagar). Syftet med certifiering av entreprenörer är att säkerställa att arbetet utförs
professionellt och med högsta kvalitet. Alla arbeten utförs då enligt Maxits kvalitetssäkringsprogram. På vår hemsida presenteras certifierade Maxit-entreprenörer under en egen flik. Här finns mer information om certifieringskrav, kursutbud och -innehåll etc samt även förteckning över våra certifierade entreprenörer och/eller konstruktörer inom angivna produktområden.”
Reflektioner om ansvar
Nedan följer en del funderingar och frågeställningar som kommit upp