utförande för renoveringsarbete
Av Magnus Everitt, Svensk Ventilation, Rolf Kling, VVS Företagen, Marie Hult, White.
Mer än hälften av alla Sveriges lägenheter är byggda mellan 1950-1975. Stora delar av beståndet har behov av renovering av installationer och tätskikt. Dessa lägenheter och hus har dessutom brister i sitt
inomhusklimat och behov av energieffektiviserande åtgärder.
Delprojekt 6 syftar till att ta fram hjälpmedel för statusbedömning och planering av renoveringsbehov och renoveringsstrategier för bostadshus byggda mellan 1950 och 1975.
Inom delprojektet har vi tagit fram en skrift Här renoveras…
flerbostadshus byggda 1950-1975. Klart 2015?”. Skriften bygger främst
på intervjuer med personer från ett antal bostadsbolag som är mitt uppe i renoveringsarbetet. Syftet med intervjuerna var att förmedla deras
erfarenheter. Det är huvudsakligen de tekniska aspekterna som behandlas, men även andra aspekter, som t. ex. bevarandevärden, boendesamverkan och tillgänglighet belyses.
Materialet ska kunna ge tekniskt underlag för upphandling av konsult- och entreprenadarbeten samt vara en vägvisare för bra metoder att organisera projekterings- och utförandearbetet. Tanken är också att materialet ska kunna användas för utbildning av bostadsföretagens planerings- och byggnadspersonal samt självständigt kunna fungera som kunskapskälla.
Vidare vill vi genom projektet belysa vilka konsekvenser olika val vid renovering får för förvaltningsteknik, innemiljö, energihushållning och ekonomi. Vår främsta målgrupp är beslutsfattare för renovering av flerbostadshus, d.v.s. de som i kommunala bostadsbolag, privata fastighetsföretag, stiftelser och i bostadsrättsföreningar beslutar om renovering.
Kort om slutsatser
Kvaliteten på rör- och elinstallationer i de beskrivna fastigheterna har i huvudsak varit mycket bra. Det gäller också på våtrummens tätskikt. Flera hus är mer än 50 år gamla och den tekniska livslängden för installationerna är snart tillända. På grund av det intensiva byggandet under 1950,- 60 och -70-talen kommer behovet av renovering snart att bli stort. Det visar sig bland annat genom vattenskador och fuktskador. Bostäderna utgör också en stor energibesparningspotential, vilken måste ses över om vi ska uppnå de uppsatta miljömålen för minskad
energianvändning.
Planering och strategi
De intervjuer som genomförts visar att en långsiktig planering och en utvecklad strategi vid stam- och våtrumsrenovering, energieffektivisering m.m. är av avgörande betydelse för ett lyckat genomförande och gott resultat. Strategisk planering för renovering innebär utvärdering av renoveringsbehoven, utveckling av kriterier för prioriteringar,
genomförande av statusbedömningar av de befintliga rörledningar samt val av arbetsmetoder. Utifrån det upprättas sedan en handlingsplan. Att noggrant inventera byggnaden är ett viktigt moment i planeringen. Intervjuerna visar att förutsättningarna för renovering kan skilja mycket mellan hus, till och med i samma bostadsområde och en behovsstyrd renovering, grundad på inventering av varje hus anses mycket viktig.
Kravspecifikation
För att kunna kontrollera om de genomförda åtgärderna gett ett
tillfredställande resultat bör man i en kravspecifikation ange egenskaper gällande bl.a. innemiljö och energianvändning som man vill att den renoverade byggnaden ska ha och kraven bör formuleras så att de kan följas upp under förvaltningen. Kravspecifikationen bör användas som underlag vid upphandling inför renoveringen. Långsiktig planering kan spara in framtida utgifter. Vi vet t.ex. att dimensioneringen och det tekniska utförandet av el- och teleinstallationer i lägenheter från denna period inte längre är funktionell. Vid renovering är det viktigt att tänka på hur behoven av elektronisk kommunikation kan komma att se ut i
framtiden. T.ex. är marginalkostnaderna för att installera tomrör för att ha framtida flexibilitet för el- tele, data m.m. förmodligen mycket låg jämfört med en senare insats.
Dialog med de boende
Strategin för renoveringen ska innefatta en dialog i ett tidigt skede med de boende kring det planerade arbetet och tidsplanen, allt för att minska de störningar som åtgärderna kommer att medföra.
Hög energiförbrukning
Behov av stambyte, öppnar ett ”renoveringsfönster” vart fyrtionde år. Just nu är detta fönster öppet i hus byggda 1950-75. Då är det viktigt att, i samband med planering för stambyte och badrumsrenovering, också se
över hur byggnaderna kan få en bättre innemiljö och göras mer energieffektiva. Hus från åren 1960 till 1975 har en mycket hög energianvändning, ofta 200-220 kWh/kvm, år. Enligt den pågående 3H- studien rapporterar de boende i hus byggda 1961-1975 också högre besvärsfrekvenser än normalt för sjuka hus symptom, för bristande värmekomfort och lyhördhet i husen.
Av intervjuerna med renoverare framgick att det finns olika strategier när det gäller energieffektivisering. En del bostadsföretag passar på att genomföra kraftiga energisparåtgärder i samband med stambytet, så att husen sedan står sig 40 år framåt i tiden. Andra har särskilda planer för energieffektivisering, ofta kopplade till sina underhållsplaner. Då gör man kanske mer begränsade åtgärder just i samband med stambyte och våtrumsrenovering och lägger istället ut åtgärder på bredden, t.ex. takisolering på ett stort antal samtidigt som man lägger om yttertaken. Här görs lite olika avvägningar mellan hur stor renovering man planerar, hur lång tid det tar och hur mycket de boende kommer att störas av arbetet. Detta bör vägas mot behovet, resultatets fördelar samt en
uppskattning av hur stora de störande momenten sammantaget blir vid en uppdelad renovering. Det finns också fastighetsägare som inte utför några åtgärder för energieffektivisering i sina hus från 1950-70-talet i samband med stambyte och som menar att det behövs incitament från staten för att det ska bli ett genomslag för detta.
Energieffektiviseringsplan
Driften av byggnader står för uppskattningsvis 40 procent av energianvändningen i Sverige. En väl genomtänkt och långsiktig energieffektiviseringsplan, grundad på inventering av olika byggnadstyper i beståndet och som är samordnad med både
underhållningsplan och kök- och badrumsrenoveringar verkar vara det som de flesta professionella fastighetsägare förordar. Åtgärder som vidtas för att minska energianvändningen måste dessutom utföras i rätt ordning.
Energisparande åtgärder:
1. Energiförbättringar i klimatskalet.
Enkla åtgärder som att täta och dreva ska egentligen ingå i
underhållsplanen. Om det är möjligt är det nästan alltid lönsamt att bygga på den tidstypiskt 15 cm tjocka takisoleringen på
vindsbjälklaget. Stora energibesparingar görs också vid byte till fönster med lägre U-värde eller vid tilläggsisolering av fasad, om fönster eller fasadmaterial ändå behöver bytas. Ofta tilläggsisoleras endast gavlarna. Idag finns också bra system med energisparrutor som kan sättas in i befintliga fönster.
2. Energiförbättringar i ventilationssystemet.
I ett hus med frånluftssystem kan värmen återvinnas om en
frånluftsvärmepump installeras. Värmen kan sedan användas för att bereda tappvatten eller att värma vatten till radiatorsystem. Det framgår at intervjuerna att skötsel av värmepumpar anses
problematisk. Byte till FTX-ventilation kan ge en rejäl energibesparing. Här behövs teknikutveckling för att hitta energibesparande system som kan monteras i samband med renovering av flerbostadshus. De ska ge god luftkvalitet, kräva ett minimum av kanaldragningar, vara tysta och energieffektiva. 3. Energiåtgärda värmesystemet.
Efter att klimatskalet och ventilationssystemet åtgärdats ska
värmesystemet injusteras. Injusteringen sparar i sig ingen energi, men utan kalla väggar och drag från fönster kan lufttemperaturen sänkas utan att komforten försämras.
Givetvis ska man inte vänta med injustering av värmesystemet tills allt detta är gjort - om det inte görs som en enda entreprenad. Injustering av värmesystemet är i sig en enkel och effektiv åtgärd, både för att förbättra värmekomforten och för att spara energi. Injustering av värmesystemet bör göras periodiskt efter en underhållsplan. En annan effektiv åtgärd för att minska energianvändningen är att installera individuella mätare för varmvatten och el. Basförbrukningen kan ingå i hyran medan lägenheterna sedan debiteras för allt som överskrider den. Exempel visar på att ändrade brukarvanor kan minska energianvändningen med upp till 50 procent. Om alla ovanstående åtgärder utförs beräknas den köpta energin kunna minska från 220 kWh/ATemp till 90 kWh/ATemp.
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att uppdatera relationshandlingar och driftsinstruktioner, samt att utbilda
driftspersonalen på de nya tekniska systemen. Kostnaden för detta är liten och utdelningen stor.
"Skriften Renovering pågår… " kan beställas från Svensk Ventilation eller VVS Företagen. magnus.everitt@svenskventilation.se eller rolf.kling@vvsi.se.
Fortsatt arbete
Genom vårt arbete hittills har det framkommit som mycket angeläget att renoveringsfrågorna sätts på dagordningen, inte minst behövs riktlinjer och incitament för att fastighetsägare, bostadsföretag och
bostadsrättsföreningar ska ta tillfället och förbättra innemiljö och minska energianvändningen vid det tillfälle som nu bjuds i samband med stambyten och badrumsrenovering i beståndet byggt 1950-1975.
Vårt arbete fortsätter nu med syftet att utarbeta en allsidig renoveringsguide för beslutsfattare som står inför renovering. Denna guide kommer bl.a. att ge vägledning och teknisk statusbedömning och miljöinventering av byggnader samt visa på exempel på funktionskrav som kan ställas vid renoveringar. Ytterligare ett antal intervjuer med bostadsföretag, privata fastighetsägare och renoveringsfirmor planeras för att kunna lyfta fram fler goda exempel på olika områden inom