• No results found

4.3 Tänkbara konkreta förändringar

4.3.2 Branschförsäkring

Ett annat förslag till förändring är att införa en branschförsäkring som reglerar skador som orsakats av självkörande fordon likt hur läkemedelsförsäkringen reglerar skador som orsakats av läkemedel.247 Läkemedelsförsäkringen består av att tillverkare och importörer av

läkemedel frivilligt har anslutit sig till en förening som för medlemmarnas räkning tecknat en försäkring hos en försäkringsgivare.248 Den skadelidande kan få ersättning ur

läkemedelsförsäkringen om hen skadats av ett läkemedel från en ansluten tillverkare eller importör.249 Läkemedelsförsäkringen är, likt trafikförsäkringen, en ”no-fault-försäkring”

vilket innebär att det alltså inte uppställs något krav på vållande för att ersättning ska kunna utgå.250 Den skadelidande kan välja att åberopa en annan ansvarsgrund än

läkemedelsförsäkringen, exempelvis PAL eller SKL, för att utfå ersättning för en läkemedelsskada.251 Enligt Hellner, Radetzki och Bengtsson ersätts skador i sådana

situationer då en annan ansvarsgrund egentligen skulle kunna åberopas ändå i praktiken genom läkemedelsförsäkringen.252 Man kan dock diskutera om en branschförsäkring borde

vara frivillig eller obligatorisk. Även om läkemedelsförsäkringen är frivillig tillgodoser den ändå i stor utsträckning att ersättning kan utgå för skada. ”Hotet” om skadeståndsskyldighet kan vara ett tillräckligt medel för att förmå tänkbara skadevållare att teckna en försäkring.253

På så sätt finns det stora möjligheter att även det ekonomiska ansvaret för självkörande fordon skulle kunna lösas av ett frivilligt försäkringsalternativ. Eftersom läkemedelsförsäkringen är frivillig finns det dock läkemedel som inte täcks av denna. Det har framförts kritik mot att läkemedelsförsäkringen är frivillig och getts förslag om att det ska införas ett krav på försäkring så att en brukare tydligare kan förutse vilket skydd hen har vid användningen av läkemedlet.254 En obligatorisk branschförsäkring kan dock antas kräva mycket administrativt

arbete från statens sida.255 Frågan om en branschförsäkring för självkörande fordon ska vara

247 Ett liknande förslag som här ska presenterats har även lämnats av Europaparlamentet till kommissionen om hur det ekonomiska ansvaret för skador orsakade av självkörande fordon skulle kunna regleras, se paragraf 59.a Europaparlamentets resolution om robotteknik.

248 Se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, s. 316; Bengtsson & Ullman, s. 75–76. 249 Se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, s. 316; Bengtsson & Ullman, s. 75.

250 Se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, s. 316; Bengtsson, Försäkringsrätt: Några huvudlinjer, s. 15. 251 Se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, s. 316–317.

252 Se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, s. 300; Bengtsson, Försäkringsrätt: Några huvudlinjer, s. 15. 253 Jfr Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, s. 178 som visserligen anför detta resonemang angående ansvarsförsäkring, men samma resonemang borde även kunna appliceras i fråga om en sådan här branschförsäkring.

254 Se Ds 2010:11, passim.

45 frivillig eller obligatorisk ska inte diskuteras mer ingående här, men bör, liksom förslaget i helhet, utredas mer noggrant innan förslaget eventuellt införs i svensk rätt.

En sådan här branschförsäkring är lämpligare att tillämpa i fråga om självkörande bilar än vad trafikförsäkringen enligt TSL är. Trafikförsäkringens syfte är som sagt kostnadsplacerande och uppfylls genom att de som kan orsaka skador i trafiken också ska bära ansvaret för sådana skador. Syftet tillgodoses som sagt genom att bilägarkollektivet bekostar den ersättning som kan utgå enligt TSL. I fråga om självkörande bilar kommer dock inte syftet med TSL

tillgodoses om bilägarkollektivet fortsatt är de som bekostar ersättningen. När det handlar om självkörande fordon är det inte längre ”den mänskliga faktorn” som gör trafik med

motorfordon riskfylld utan i stället är det risken att tillverkarna inte har producerat en

tillräckligt säker självkörande bil. Som exempel kan nämnas att mjukvaran i en självkörande bil inte uppfattar sin omgivning korrekt eller inte förmår de mekaniska delarna i bilen att agera korrekt och därför agerar på ett skadligt sätt. Om den kostnadsplacerande funktionen ska garanteras så bör alltså inte bilägarkollektivet vara de som bär det ekonomiska ansvaret för eventuella person- och sakskador som orsakats av en självkörande bil. I stället bör ansvaret åläggas tillverkare eller importörer av självkörande bilar, eftersom de är dessa som bör bära ansvaret för eventuella skador som självkörande bilar orsakar. Genom en sådan här branschförsäkring skulle ansvaret för skador orsakade av självkörande fordon i stället åläggas tillverkarna eller importörerna av självkörande bilar, vilket framstår som lämpligt eftersom det gör att ansvaret åläggs den part som också är den som orsakar eventuella skador och därmed även har möjlighet att verka skadeförebyggande.På så sätt kan en branschförsäkring främja ersättningsrättens kostnadsplacerande funktion och utgöra ett lämpligare alternativ än TSL i fråga om det ekonomiska ansvaret för person- och sakskador som orsakats av

självkörande fordon. Branschförsäkringens tillämpningsområde skulle kunna vara mycket brett på så sätt att det skulle kunna omfatta alla tänkbara person- eller sakskador, och då även inkludera sakskador på näringsidkares, stats eller kommuns egendom och inte heller göra sådant undantag för vissa sakskador som görs enligt 11 § 2 st. TSL. Således skulle en branschförsäkring kunna ersätta behovet av trafikförsäkring för självkörande bilar och försäkringsplikten enligt TSL skulle därför kunna avgränsas till att inte omfatta självkörande bilar.

Enligt en sådan här branschförsäkring är den som är ekonomiskt ansvarig för person- och sakskador som orsakats av en självkörande bil försäkringsgivaren, men sett i ett större sammanhang bekostas ersättningen av tillverkare och importörer som betalar in

försäkringspremier. Som nämndes ovan premierar försäkringsrättsliga ersättningsanordningar ersättningsrättens reparativa funktion, men minskar ersättningsrättens preventiva funktion. Eftersom det ekonomiska ansvaret genom en sådan här branschförsäkring åläggs de aktörer som kan skapa risker med självkörande fordon i trafiken så främjar detta förslag

ersättningsrättens kostnadsplacerande funktion, nämligen att de som kan orsaka eventuella skador även ska bära det ekonomiska ansvaret för dessa skador.

46

4.4 Sammanfattning

Det har ännu inte skett några förändringar av gällande rätt för att bättre passa självkörande fordon. Det är förklarligt eftersom det inte finns något omedelbart behov av förändring. Svaret på frågan om hur man bör reglera det ekonomiska ansvaret för person- och sakskador som orsakats av ett självkörande fordon beror på vilken av ersättningsrättens olika funktioner som man anser bör premieras. Den här framställningen ämnar inte göra ett sådant val i frågan om vilken funktion med ersättningsrätten som bör premieras. Slutsatsen blir därför inte att rekommendera ett förslag de lege ferenda. Däremot presenteras två konkreta förslag som kan utgöra alternativ till förändring på området beroende på vilken funktion med ersättningsrätten som man vill premiera. Förslaget om en vägtrafikledningscentral ålägger

vägtrafikledningscentralen ett ekonomiskt ansvar. Införandet av vägtrafikledningscentraler främjar ersättningsrättens preventiva och kostnadsplacerande funktion. Det andra förslaget om att införa en branschförsäkring, likt läkemedelsförsäkringen, ålägger tillverkare och

importörer av självkörande bilar ett ekonomiskt ansvar. En sådan branschförsäkring framstår som lämpligare att tillämpa i fråga om självkörande bilar i stället för trafikförsäkringen enligt TSL. En branschförsäkring främjar ersättningsrättens reparativa och kostnadsplacerande funktion.

47

5 Sammanfattande slutsats

I detta kapitel ska de slutsatser som nåtts i framställningens tidigare kapitel summeras. En person som lider person- eller sakskada kan välja att åberopa ekonomiskt ansvar enligt flera ansvarsgrunder i gällande rätt. De olika ansvarsgrunderna kan i stor utsträckning tillämpas på samma sätt även när en skada orsakats av en självkörande bil. Olika funktioner med ersättningsrätten främjas genom de olika ansvarsgrunderna. De olika ansvarsgrunderna har olika tillämpningsområden och utpekar olika aktörer som ekonomiskt ansvariga. Vem som blir ekonomiskt ansvarig i det enskilda fallet beror på vilken ansvarsgrund den skadelidande väljer att åberopa. Det finns även möjligheter att flera aktörer samtidigt blir ekonomiskt ansvariga, genom s.k. solidarisk skadeståndsskyldighet. Genom kanalisering och regress ter det sig som att det ekonomiska ansvaret, under förutsättning att alla konkurrerande ansvarsgrunder är tillämpliga i det enskilda fallet, ofta förflyttas till de aktörer som är

ekonomiskt ansvariga enligt PAL. Att flertalet ansvarsgrunder i de flesta fall kan åberopas för en och samma skada samt möjligheten att flera aktörer blir solidarisk skadeståndsskyldiga bör kunna garantera att den skadelidande får ersättning för sin skada. Eftersom gällande rätt om det ekonomiska ansvaret för person- och sakskador kan tillämpas i stor utsträckning även i fråga om självkörande bilar framstår gällande rätt som tillräcklig och ändamålsenlig. Tekniken håller således inte på att ”köra ifrån” juridiken.

På så sätt finns det inte heller något behov av en omedelbar förändring och någon förändring har heller inte skett i svensk rätt. Rättsområdets osammanhängande karaktär och det faktum att det finns vissa tveksamheter om hur olika ansvarsgrunder ska appliceras i fråga om självkörande fordon skapar emellertid ett utrymme för förändring, både på en mer detaljerad nivå samt på en mer översiktlig nivå. Både försäkrings- och skadeståndsrättsliga förslag kan lämnas om hur svensk rätt kan förändras för att bättre anpassas till självkörande fordon. I den här framställningen har två konkreta förslag lämnats: införandet av en branschförsäkring respektive införandet av vägtrafikledningscentraler.

Svaret på frågan om hur det ekonomiska ansvaret för person- och sakskada som orsakats av en självkörande bil bör regleras beror på vilken funktion med reglering på ersättningsrättens område som man vill premiera med en eventuell förändring. Reglering om

vägtrafikledningscentraler är lämplig om man vill premiera ersättningsrättens preventiva funktion. En branschförsäkring är lämplig om man vill premiera ersättningsrättens reparativa funktion. Båda förslagen kan sägas främja ersättningsrättens kostnadsplacerande funktion. Vi kommer ständigt närmare en marknadsintroduktion av detta potentiellt mycket

eftertraktade transportmedel på allmänna vägar och det finns ingenting som talar för att utvecklingstakten av självkörande bilar är på väg att sakta ned. Utifrån de slutsatser som nåtts i den här framställningen är det därför författarens önskemål att gällande rätt i allmänhet, och de konkreta förslag som har lämnats i synnerhet, inom en snar framtid utreds och analyseras ytterligare för att göra svensk rätt ännu bättre anpassad till att reglera det ekonomiska ansvaret för person- och sakskador som orsakats av självkörande bilar.

48

Källförteckning

Litteratur

Agell, Anders, Produktansvar inom och utom 1992 års lag, Agell, Anders, Dufwa, Bill W., Håstad, Torgny, Höglund, Olle & Knutsson, Anders (red.), Festskrift till Bertil Bengtsson, Nerenius & Santérus Förlag, Stockholm, 1993, s. 13–37 [cit. Agell, Festskrift Bertil Bengtsson].

Agell, Anders, Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen: Med en exkurs om

rättsvetenskapen i Sverige, SvJT, 2002, s. 243–260 [cit. Agell, Rationalitet och värderingar].

Ahlgren, Gustav, Självkörande fordon – problematiken kring förare och straffansvar, Författaren, u.o., 2017, kandidatuppsats inom juristprogrammet vid Lunds universitet, ”lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8930219” [cit. Ahlgren].

Andersen, Mads Bryde, IT-retten, Gads Forlag, Köpenhamn, 2005 [cit. Andersen, IT-retten]. Arrias, Björn, Elmqvist, Anna-Lena, Ferner Skymning, Anna, Larsson, Peter, Malmstig, Jonas, Mörsell, Annacarin, Nilsson, Niclas, Olars, Henrik, Stenlund, Olof, Wärnfeldt, Yvonne & Öhgren, Per, Autonom körning: Förstudie, Författaren, u.o., 2014, Transportstyrelsen (utg.), ”www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/press/autonom_korning_forstudie.pdf” [cit. Transportstyrelsen, Autonom körning].

Bengtsson, Bertil, Försäkringsavtalsrätt, 4 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2019 [cit. Bengtsson, Försäkringsavtalsrätt].

Bengtsson, Bertil, Försäkringsrätt: Några huvudlinjer, 10 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2019 [cit. Bengtsson, Försäkringsrätt: Några huvudlinjer].

Bengtsson, Bertil, Om allmänna skadeståndsrättsliga principer, JT, 2017–18, s. 265–275 [cit. Bengtsson, Skadeståndsrättsliga principer].

Bengtsson, Bertil & Strömbäck, Erland, Skadeståndslagen: En kommentar, 5 u., Norstedt Juridik, Stockholm, 2014 [cit. Bengtsson & Strömbäck].

Bengtsson, Bertil & Ullman, Harald, Produktansvaret, 4 u., Iustus Förlag, Uppsala, 2008 [cit. Bengtsson & Ullman].

Bernitz, Ulf, Carlsson, Mia, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Magnusson Sjöberg, Cecilia, Seipel, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka & Vogel, Hans-Heinrich, Finna rätt:

Juristens källmaterial och arbetsmetoder, 14 u., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017 [cit.

49 Bladini, Filip, Trafik- och arbetsskador — ett reformförslag utifrån läran om ekonomisk

prevention, SvJT, 1994, s. 632–672 [cit. Bladini].

Blomstrand, Severin, Broqvist, Per-Anders & Lundström, Rose-Marie, Produktansvarslagen:

En kommentar m.m., 3 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2012 [cit. Blomstrand m.fl.]

Dufwa, Bill W., Exklusiv eller alternativ lag?: – Frankrikes väg mot EG-direktivets

produktansvar, Agell, Anders, Dufwa, Bill W., Håstad, Torgny, Höglund, Olle & Knutsson,

Anders (red.), Festskrift till Bertil Bengtsson, Nerenius & Santérus Förlag, Stockholm, 1993, s. 101–139 [cit. Dufwa, Festskrift Bertil Bengtsson].

Dufwa, Bill W., Produktansvarets reformering, Bernitz, Ulf, Dufwa, Bill W., Grönfors, Kurt, Lindencrona, Gustaf & Rodhe, Knut (red.), Festskrift till Jan Hellner, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1984, s. 191–227 [cit. Dufwa, Festskrift Jan Hellner].

Dufwa, Bill W., Skadeståndsrättens komplexitet, JT, 1992–93, s. 247–255 [cit. Dufwa, Skadeståndsrättens komplexitet].

Eliason, Marianne, Rättsuppfattning, rättskällor och rättsbildning, SvJT, 2004, s. 291–295 [cit. Eliason].

Engström, Christer (red.), Nationalencyklopedin: Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund

utarbetat på initiativ av statens kulturråd, Bra Böcker, Höganäs, 1994, Band 13 [cit.

Nationalencyklopedin, Band 13].

Garrido, Mattias, Något om självkörande fordon och ansvar, Ny Juridik, 2018, nr 3, s. 35–46 [cit. Garrido].

Gräns, Minna, Allmänt om användningen av andra vetenskaper inom juridiken, Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2018, s. 429–442 [cit. Gräns].

Hansson, Björn, Utredare på Transportstyrelsen, mail till författaren, 2019-11-13 [cit. Hansson].

Hellner, Jan, Lagstiftning inom förmögenhetsrätten: Praktik, teori och teknik, Juristförlaget, Stockholm, 1990 [cit. Hellner, Lagstiftning].

Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen: Studier i förmögenhetsrätt, Författaren, Stockholm, 2001 [cit. Hellner, Metodproblem].

Hellner, Jan & Radetzki, Marcus, Skadeståndsrätt, 10 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt].

50 Hellner, Jan & Radetzki, Marcus, Skadeståndsrätten: En introduktion, 4 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014 [cit. Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätten: En introduktion].

Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: Teori och genomslag i svensk

rättstillämpning, 2 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2011 [cit. Hettne & Otken Eriksson].

Holmdahl, Daniel, Vem betalar för konsekvenserna av ny teknologi?: En studie av

produktansvar för självkörande bilar, Författaren, u.o., 2017, kandidatuppsats inom

juristprogrammet vid Lunds universitet, ”lup.lub.lu.se/student- papers/search/publication/8930129” [cit. Holmdahl].

Holmqvist, Mats, Trafikskadelagen: En kommentar, Norstedts Juridik, Stockholm, 2019 [cit. Holmqvist].

Håstad, Torgny, Björkdahl, Erika P., Brattström, Margareta & Zackariasson, Laila,

Civilrättens grunder, Iustus Förlag, Uppsala, 2016 [cit. Håstad m.fl.].

Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT, 2004, s. 1–10 [cit. Jareborg].

Kellgren, Jan & Holm, Anders, Att skriva uppsats i rättsvetenskap: – råd och reflektioner, Studentlitteratur, Lund, 2007 [cit. Kellgren & Holm].

Kleineman, Jan, De offentliga rättssubjektens skadeståndsansvar – offentligrättslig reglering

med privaträttslig metod, JT, 1991–92, s. 63–97 [cit. Kleineman, Offentliga rättssubjekts

skadeståndsansvar].

Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2018, s. 21–46 [cit. Kleineman, Rättsdogmatisk metod]. Kleineman, Jan, Skadeståndsrättens tillväxt — ett samhällsproblem eller en rättvisefråga?, SvJT, 2003, s. 319–339 [cit. Kleineman, Skadeståndsrättens tillväxt].

Lindau, Johanna, Ansvarsproblematiken avseende självkörande fordon: En komparativ studie

utifrån svensk, engelsk och amerikansk rätt, Författaren, u.o., 2016/2017, masteruppsats inom

affärsjuridiska programmet vid Linköpings universitet, ”liu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1107365&dswid=5105” [cit. Lindau]. Lindgren, Sanna, Straffansvar vid autonom bilkörning, Författaren, u.o., 2016, examensuppsats inom juristprogrammet vid Uppsala universitet, ”uu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A955464&dswid=-7080” [cit. Lindgren]. Marklund, Kari (red.), Nationalencyklopedin: Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund

utarbetat på initiativ av statens kulturråd, Bra Böcker, Höganäs, 1990, Band 4 [cit.

51 Munck, Johan, Rättskällor förr och nu, JP, 2014, s. 199–208 [cit. Munck].

Nordenson, Ulf K, Lagmotiv och lagtillämpning, Agell, Anders, Dufwa, Bill W., Håstad, Torgny, Höglund, Olle & Knutsson, Anders (red.), Festskrift till Bertil Bengtsson, Nerenius & Santérus Förlag, Stockholm, 1993, s. 383–398 [cit. Nordenson, Festskrift Bertil Bengtsson]. Nordenson, Ulf K, Trafikskadeersättning: Kommentar till trafikskadelagstiftningen,

LiberFörlag och Jurist- och Samhällsvetareförbundets Förlags AB, Vällingby och Stockholm, 1977 [cit. Nordenson, Trafikskadeersättning].

Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT, 2004, s. 105–145 [cit. Olsen].

Ramberg, Christina, Besher, Alexander, Carlson, Laura, Croon, Adam, Granmar, Claes, Kleist, David, Leviner, Pernilla & Norée, Annika, Rättskällor: – en introduktion i kritiskt

tänkande, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Ramberg m.fl.].

Ramberg, Jan & Herre, Johnny, Allmän köprätt, 8 u., Wolters Kluwer, Stockholm, 2016 [cit. Ramberg & Herre].

Sandgren, Claes, Debatt: Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR, vol. 118, 2005, s. 648–656 [cit. Sandgren, Rättsdogmatiken].

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och

argumentation, 4 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren, Rättsvetenskap].

Strömbäck, Erland & Bernerfalk, Helen, Trafikskadelagen: Ersättning vid trafikskada, 9 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2019 [cit. Strömbäck & Bernerfalk].

Svedberg, Wanna, En rättslig konstruktion för straffrättsligt ansvar gällande självkörande

fordon: Forskarrapport till Utredningen om självkörande fordon på väg, Författaren, u.o.,

2017, VTI (utg.), ”www.vti.se/sv/publikationer/publikation/en-rattslig-konstruktion-for- straffrattsligt-ansva_1103501” [cit. Svedberg, Rättslig konstruktion].

Svedberg, Wanna, Nya och gamla perspektiv på ansvar?: En rättsvetenskaplig studie om

ansvar i en straffrättslig kontext gällande självkörande/uppkopplade fordon, VTI, Linköping,

2016, VTI (utg.), ”www.vti.se/sv/publikationer/publikation/nya-och-gamla-perspektiv-pa- ansvar_1061449” [cit. Svedberg, Perspektiv på ansvar].

Elektroniska källor

Bengtsson, Bertil, Skadeståndslagen, kommentar till 3 kap. 1 §, ”www.nj.se/juno” lydelse 2019-12-04 [cit. Bengtsson, Lagkommentar 3 kap. 1 § SKL].

52 Dufwa, Bill W., Produktansvarslagen, kommentar till 2 §, ”www.nj.se/juno” lydelse 2019- 09-18 [cit. Dufwa, Lagkommentar 2 § PAL].

Dufwa, Bill W., Produktansvarslagen, kommentar, ”www.nj.se/juno” lydelse 2019-12-04 [cit. Dufwa, Lagkommentar PAL].

Holmqvist, Mats, Trafikskadelagen, kommentar till 2 §, ”www.nj.se/juno” lydelse 2019-12-04 [cit. Holmqvist, Lagkommentar 2 § TSL].

Lindholmen Science Park (utg.), Volvo Car Group initierar världsunikt pilotprojekt med

självkörande bilar, ”www.lindholmen.se/nyheter/volvo-car-group-initierar-varldsunikt-

pilotprojekt-med-sjalvkorande-bilar”, lydelse 2019-11-08 [cit. Lindholmen Science Park, Drive Me].

Rabe, Mattias, Teknikens värld (utg.), Volvo och Autoliv bildar gemensamt bolag för

självkörande bilar, uppdaterad 2016-09-06, ”www.teknikensvarld.se/volvo-och-autoliv-

bildar-gemensamt-bolag-for-sjalvkorande-bilar-328763/”, lydelse 2019-12-10 [cit. Rabe]. Sandvik AB (utg.), Självkörande maskiner sedan 20 år – inte en enda olycka med människor

inblandade, publicerad 2018-09-18, ”www.home.sandvik/se/nyheter-och-

media/nyhetslista/nyheter/2018/09/sj%C3%A4lvk%C3%B6rande-maskiner-sedan-20- %C3%A5r-inte-en-enda-olycka-med-m%C3%A4nniskor-inblandade/”, lydelse 2019-11-04 [cit. Sandvik AB].

Society of Automotive Engineers International (utg.), About SAE International, 2019, ”www.sae.org/about/”, lydelse 2019-11-04 [cit. Society of Automotive Engineers, About]. Society of Automotive Engineers International (utg.), SAE International Releases Updated

Visual Chart for Its “Levels of Driving Automation” Standard for Self-Driving Vehicles,

publicerad 2018-12-11, Warrendale, Pennsylvania, USA, ”www.sae.org/news/press-

room/2018/12/sae-international-releases-updated-visual-chart-for-its-%E2%80%9Clevels-of- driving-automation%E2%80%9D-standard-for-self-driving-vehicles”, lydelse 2019-11-04 [cit. Society of Autonomive Engineers, Levels of Driving Automation].

Tesla (utg.), Framtidens körning, ”www.tesla.com/sv_SE/autopilot”, lydelse 2019-12-10 [cit. Tesla, Framtidens körning].

Transportstyrelsen (utg.), Självkörande fordon, uppdaterad 2018-06-05,

”www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/forsoksverksamhet/sjalvkorande-fordon/”, lydelse 2019-11-11 [cit. Transportstyrelsen, Självkörande fordon].

Volvo Cars Sweden (utg.), Förarstöd: Adaptiv farthållare, uppdaterad 2018-07-23,

”www.volvocars.com/se/support/manuals/v40/2016-late/forarstod/adaptiv-farthallare/adaptiv- farthallare---oversikt”, lydelse 2019-11-18 [cit. Volvo, Adaptiv farthållare].

53 Volvo Cars Sweden (utg.), Förarstöd: Aktiv parkeringshjälp (PAP) – funktion, uppdaterad 2018-08-01,

”www.volvocars.com/se/support/manuals/v40/2019/forarstod/parkeringshjalp/aktiv- parkeringshjalp-pap---funktion”, lydelse 2019-11-18 [cit. Volvo, Aktiv parkeringshjälp]. Volvo Cars Sweden (utg.), Förarstöd: Körfältsassistans, uppdaterad 2018-07-23,

”www.volvocars.com/se/support/manuals/v40/2016-

late/forarstod/korfaltsassistans/korfaltsassistans”, lydelse 2019-11-18 [cit. Volvo, Körfältsassistans].

Zenuity AB (utg.), Make it real: Our mission, ”www.zenuity.com/make-it-real/#our-mission”, lydelse 2019-12-10 [cit. Zenuity].

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 1972:5 med förslag till skadeståndslag m.m. [cit. Prop. 1972:5]. Prop. 1990/91:197 om produktskadelag [cit. Prop. 1990/91:197]. Övriga lagförarbeten

Ds 1989:79 Produktskadelag [cit. Ds 1989:79].

Ds 2010:11 Läkemedel och försäkringsskydd vid personskador [cit. Ds 2010:11]. SOU

SOU 2018:16 Vägen till självkörande fordon – introduktion: Del 1, Slutbetänkande av Utredningen om självkörande fordon på väg [cit. SOU 2018:16, Del 1].

SOU 2018:16 Vägen till självkörande fordon – introduktion: Del 2, Slutbetänkande av Utredningen om självkörande fordon på väg [cit. SOU 2018:16, Del 2].

Rättsfall Högsta domstolen NJA 1927 s. 72 NJA 1928 s. 316 NJA 1949 s. 460 NJA 1961 s. 94 NJA 1968 s. 285 NJA 1985 s. 641 NJA 1989 s. 389 NJA 1991 s. 720

54 NJA 2001 s. 309 NJA 2001 s. 368 NJA 2007 s. 997 Författningar Lagar Jordabalk (1970:994). Skadeståndslag (1972:207). Trafikskadelag (1975:1410). Produktansvarslag (1992:18). Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Förordningar Trafikförordning (1998:1276).

Förordning (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon.

Europarättsligt material Direktiv

Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 som tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister [cit.

Produktansvarsdirektivet]. Resolutioner

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2017 med rekommendationer till

kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik (2015/2103(INL)), EUT C 252, 18.07.2018, s. 239–257 [cit. Europaparlamentets resolution om robotteknik].

Kommissionsledamots svar

Answer given by Lord Cockfield on behalf of the Commission on Written Question No

Related documents