Utifrån vad som ovan presenterats finns det ett antal ansvarsgrunder som kan ersätta person- eller sakskador. Dessa kan även i relativt stor utsträckning tillämpas även i fråga om
självkörande fordon Även om alla de person- och sakskador som kan orsakas av en självkörande bil inte alltid täcks av samtliga ansvarsgrunder kan troligtvis ersättning alltid utgå enligt något av de ovan redovisade ansvarsgrunderna. På så sätt är gällande rätt
tillräcklig i fråga om person- och sakskador som orsakats av självkörande bilar. Det finns med andra ord inget omedelbart behov av förändring. Samma slutsats nåddes även i SOU 2018:16 där det konstaterades att ingen förändring behöver ske i fråga om det ekonomiska ansvaret för person- och sakskador som orsakats av en självkörande bil eftersom gällande rätt är utformad på ett teknikneutralt sätt.218
Det finns positiva aspekter av hur gällande rätt är utformad. Den skadelidande har stora möjligheter att få ersättning för den skada som hen råkat ut för, dels genom att de olika ansvarsgrunderna överlappar varandra och den skadelidande kan välja vilken ansvarsgrund hen vill använda sig av,219 dels genom att kunna kräva ersättning från olika aktörer inom en
och samma ansvarsgrund.220 Samtidigt kan den skadelidande, för det fall flera aktörer är
solidariskt ekonomiskt ansvariga för en skada, välja att vända sig till den som har störst möjlighet att ersätta skadan. Utformningen av gällande rätt framstår i stor utsträckning garantera den skadelidandes möjligheter att få ersättning för sin skada. Emellertid finns det även negativa aspekter av hur gällande rätt är utformad. Som framkommit ovan är
rättsområdet osammanhängande med flera ansvarsgrunder som kan bli tillämpbara när en självkörande bil orsakat person- eller sakskada. Dufwa menar att det kan göra det svårt för en skadelidande att tillgodogöra sig reglerna.221 Dufwa går så långt att han liknar rättsområdet
med en labyrint.222 Dufwa framhåller att detta kan göra att en skadelidande inte vet hur och
var hen skall begära ersättning för en skada.223 Det kan även orsaka olägenhet på så sätt att en
skadelidande inte är medveten om vilka konsekvenserna blir av hens val av ansvarsgrund.224
Av vad som framkommit ovan i genomgången av de olika ansvarsgrunderna finns det även vissa frågetecken eller mindre lämpliga slutsatser om gällande rätts tillämpning i fråga om person- och sakskador som orsakats av självkörande fordon, exempelvis frågan om fristående
218 Se SOU 2018:16, Del 1, s. 33–34, 585, 775 och 779–780. 219 Se Blomstrand m.fl., s. 168; SOU 2018:16, Del 1, s. 586.
220 Se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätten: En introduktion, s. 30. 221 Se Dufwa, Skadeståndsrättens komplexitet, s. 254.
222 Se Dufwa, Skadeståndsrättens komplexitet, s. 247. 223 Se Dufwa, Festskrift Jan Hellner, s. 211.
39 mjukvara omfattas av PAL:s tillämpningsområde samt hur förarbegreppet bör definieras i TSL. Gällande rätt framstår därmed inte alltid som ändamålsenlig i förhållande till
självkörande bilar. Både det faktum att gällande rätt inte alltid är lämplig att tillämpa även på självkörande fordon samt det faktum att det finns vissa frågetecken om hur gällande rätt ska tillämpas på självkörande fordon utgör ett argument för att gällande rätt inte är helt
tillfredsställande i nuläget och att förbättringsmöjligheter finns. Detta förmedlar med andra ord att det finns utrymme för förändring, även om det som sagt inte finns något omedelbart behov av förändring. Den slutsats som nåddes i SOU 2018:16, att ingen förändring behöver ske, skulle därför enligt författarens mening behöva kompletteras med denna notis att det redan i nuläget finns utrymme för förändring av det ekonomiska ansvaret för att bättre passa självkörande fordon.
3.2 Sammanfattning
Det faktum att det finns flera konkurrerande ansvarsgrunder samt ett solidariskt ansvar som kan användas framstår som fördelaktigt för den skadelidande på så sätt att valmöjligheter finns i ansvarsutkrävandet. Detta bör kunna garantera att den skadelidande får ersättning för sin skada enligt gällande rätt även om en person- eller sakskada orsakats av en självkörande bil. Det osammanhängande rättsområdet samt de frågetecken eller mindre lämpliga slutsatser om gällande rätts tillämpning i fråga om person- och sakskador som orsakats av självkörande fordon är dock negativa aspekter av hur gällande rätt är utformad. Detta utgör ett argument för att gällande rätt inte är helt tillfredsställande i nuläget och att förbättringsmöjligheter finns. Det finns således utrymme för förändring på området, dels på mer detaljnivå som nämnts ovan i framställningens andra kapitel, dels på en mer översiktlig nivå som kommer att nämnas nedan i framställningens fjärde kapitel. Det handlar dock inte om ett omedelbart behov av förändring. Sammanfattningsvis framstår gällande rätt som tillräcklig och huvudsakligen ändamålsenlig i förhållande till självkörande bilar, samtidigt som det ändå finns utrymme för förändring.
40
4 Förändring av det ekonomiska ansvaret för att bättre passa
självkörande fordon
Trots att gällande rätt som sagt är tillräcklig i frågan om det ekonomiska ansvaret för person- och sakskador som orsakats av självkörande bilar så finns det, baserat på slutsatsen i
framställningens tredje kapitel, ändå utrymme för förändring. Förändringar av gällande rätt kommer därför att behandlas i detta kapitel. Först kommer obefintligheten av tidigare eller pågående förändringar i svensk rätt att uppmärksammas. Därefter kommer frågor av generell karaktär som uppkommer vid diskussion de lege ferenda på ersättningsrättens område att behandlas. Efter det kommer tänkbara konkreta förslag, som är mer genomgripande än de mindre justeringar av gällande rätt som framfördes ovan i arbetets andra kapitel, som kan förändra vem som blir ekonomiskt ansvarig för person- och sakskador som orsakats av en självkörande bil redogöras för. Förslagens lämplighet kommer även att diskuteras. Slutligen görs en sammanfattning av förändringar av gällande rätt på området.