North Wales”, Energy Policy 34, sid 1198-1208.
I artikeln redovisas en studie från Wales där man undersöker äldres värmesituation. Många äldre har det sämre ekonomiskt och lever dessutom i sämre isolerade hus än genomsnittet i Wales. Här undersöks hur de äldre upplever och hanterar detta. Många äldre i Wales dör varje år till följd av sjukdomar förknippade med kyla i hemmen.
Syftet med papret var att se samband mellan fuel poverty (att inte ha råd med fullgod uppvärmning) och att frysa, klimatskal och energieffektivitet. 421 intervjuer ge- nomfördes med ett representativt urval av personer över 70 år i rurala områden i norra Wales. Intervjuerna genomfördes mellan januari 2001 och december 2003.
De äldre spenderade stor del av dagen i hemmet, i genomsnitt 19,97 timmar – 83 % och ju äldre personer desto mer tid. 38 % av de tillfrågade hade ingen centralvärme i hemmet. Runt hälften av de tillfrågade värmde upp alla sina rum när det var kallt, 1 % värmde inte sina vardagsrum, 18 % värmde inte upp ett ”andra” rum (exempelvis mat- rum), 16 % värmde inte upp sovrum, 25 % värmde inte upp ett andra sovrum, 31% värmde inte upp kök och 34 % värmde inte upp badrum.
Frågan om fuel poverty kunde endast räknas ut för drygt halva urvalet, då alla inte ville svara på vilken inkomst de hade, men de kunde ändå göra en fullgod uträkning. 29 % av de äldre i området led av fuel poverty.
För att kunna ha god levnadsstandard ska man inte behöva lägga mer 10 % av inkomsten på uppvärmning. Av de med inkomst på mellan 80 pund till 140 uppskat- tas runt 25-30 % att lida stort av kostnaderna för uppvärmning. Väldigt stor andel av personerna med inkomst under 140 pund betalade minst 10 % av inkomsten på uppvärmning, vilket alltså innebar att en väldigt stor andel av personer med de lägre inkomsterna upplevde fuel poverty.
För att hålla sig varma sa 19 % att de tog på sig extra kläder på dagen. Sannolikhe- ten för att behöva ta på sig extra kläder var högre för dem i hus byggda efter 2:a världs- kriget, jämfört med dem innan, vilket var förvånande. Det fanns ett starkt samband mellan isolering i taket och att inte behöva klä på sig extra, ca 90 % behövde inte ta på sig extra och bland de utan isolering behövde 39 % klä på sig extra.
Sammanfattningsvis menar författarna att stora insatser måste göras för de äldres inkomster för att undvika dödsfall till följd av kyla i hemmen. Mycket måste göras för
att effektivisera bostäder och modernisera detsamma.
Carlsson-Kanyama, A; Lindén, A-L och Eriksson, B (2005), “Residential en-
ergy behaviour: does generation matter?”, International Journal of Consumer
Studies, 29, 3, sid 239-253.
I studien undersöks hushållsmedlemmars inställning och användning av energi. Författ- arna utgår från en generationshypotes för att se om tiden för uppväxten spelar någon roll för hur energi förstås och används. Syftet är att undersöka om generation och ålder, kan ha inverkan på beteende och vanor i hemmet, och om man därigenom kan förutspå människors beteende.
En enkät med 69 frågor skickades till hushåll i en större svensk stad och samman- lagt besvarades 600 enkäter. Frågorna som ingick var bakgrundsinformation om person- en och hushållet, miljömedvetande, fem sektioner om vanor i olika vardagssysslor: matlagning, tvätt, värme och el, underhållning och information.
Författarna kunde identifiera en grupp med personer med miljömedvetande. Det fanns ingen signifikant skillnad i hur miljömedveten man var beroende på ålder, arbete eller utbildning i denna grupp jämfört med de som inte klassificerades hit. Skillnader fanns gällande kön, typ av anställning/anställare, hushållsinkomst och typ av boende.
Den miljömedvetna gruppen bestod av: 63 % kvinnor, 44 % anställda i offentlig sektor, 20 med låga inkomster och 25 % med höga inkomster, 57 % bodde i lägenheter. I den icke miljömedvetna gruppen var endast 24 % anställda offentligt, 8 % hade låga och 57 % hade höga inkomster och 43 % bodde i lägenhet.
Preferenser vad gällde inomhustemperatur låg mellan 18 och 23 grader i genomsnitt. Skillnader fanns mellan åldrar, då yngre föredrog varmare inomhusklimat än äldre. Inkomst visade inte på någon signifikant skillnad, men boende i lägenhet föredrog något varmare än de i fristående hus. 66 % av de svarande sa att de kunde tänka sig att sänka temperatur i alla rum. Av dessa tillfrågades huruvida de gjorde så i dagsläget och här visade det sig att de äldre (50-60 år) och medel (36-49 år) gjorde detta i mycket större utsträckning än de yngre (25-35 år). Att bo i fristående villa, vara miljömedveten och ha hög inkomst korrelerade starkt till lägre temperaturer. Överlag fanns ändå stor potential till att sänka temperaturen.
Svaren på huruvida man släcker lampan när man lämnar ett rum visade även det på stor potential till förbättring. Det fanns skillnader genom att de med låg inkomst, boende i lägenhet och som var positivt inställda till miljömedvetenhet oftare släckte än andra grupper.
Att dra ner persienner har positiva effekter på energiåtgången men detta var ovanligt. De boende i lägenhet och de med låg inkomst gjorde oftare så. Äldre vädrade genom att öppna fönstren på vintern i mycket större utsträckning än yngre. Folk boende i lägenhet vädrade i större utsträckning än de i fristående hus.
Slutsatsen är att ålder i större utsträckning än andra faktorer kan förklara vanor och beteende i hemmet gällande energiförbrukning. I många avseenden var äldre mer energieffektiva än yngre. Detta kan enligt generationsprincipen indikera högre energi-
användning i framtiden. Det finns stor potential bland hela befolkningen till energi- effektivisering. Uppvärmningen skulle kunna effektiviseras i stor utsträckning.