Att skapa ett komfortabelt inomhusklimat i bostaden är ett energislukande projekt, som upptar en stor del av energianvändningen i bostadssektorn. Passivhus är en viktig satsning för att minska andelen energi som går åt till uppvärmningen. Författaren har gjort upprepade kvalitativa intervjuer med hushåll som bor i Sveriges första större om-
råde med passivhus, beläget söder om Göteborg. Passivhusen består av 20 radhus och färdigställdes 2001. Studien handlar om hur passivhusens teknik tas emot och formas av de sociala förutsättningar, motiv, förståelser och ageranden som konstituerar hushållens vardagliga sammanhang i bostaden.
Isaksson belyser de sociotekniska och kulturellt förankrade processer och samman- hang som visas då hushåll i samverkan med olika fysiska och sociala resurser skapar komfort i passivhus. Det rör sig om en ingående analys av människors vardagliga hand- lingar såsom att öppna ett fönster, stänga en dörr, vrida upp termostaten, användning av hushållsapparater, sätta på ett par tofflor, att läsa instruktionsböcker, samtala med sin partner, eller be grannen om hjälp osv. Dessa tillsynes enkla handlingar är inbäddad i en kontext, i olika sociala, tekniska och naturgivna sammanhang som behöver analyseras för att handlingarna ska bli begripliga. De teoretiska perspektiv som ligger till grund för avhandlingen, ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt begreppet domesticering utgår från att värdet av tekniken och hur den används inte kan definieras i förväg, utan det skapas i olika sammanhang.
Den första och övergripande frågeställningen undersöker på vilket sätt passivhus- konceptet förändrar hushållens skapande av komfort samtidigt som hushållen utformar innebörder av komfort utifrån de förutsättningar de lever och verkar i. Passivhuskon- ceptet bygger på att ”passivt” tillvarata värmen från människors kroppsvärme, använd- ning av hushållsapparater och sol. Konsekvensen av detta innebär att värmen inomhus fluktuerar i relation till hushållens närvaro och frånvaro i bostaden, hur många som vistas i hemmet och de aktiviteter som utförs. En viktig slutsats i relation till detta är att uppvärmningen är baserad på händelser i vardagen och att det utifrån hushållens perspektiv inte handlar om ”passivhus” utan snarare om ”aktivhus”. Hushållen har nu flera och delvis nya resurser för att skapa komfort.
Men på grund av att de t ex är olika många i hushållet, samt visats olika mycket i hemmet har de också markant skilda förutsättningar för att göra detta.
Hushållens samspel med tekniken leder åt lite olika riktningar. Ett förhållnings- sätt handlar om en strävan att t ex återskapa det klimat hushållen är vana vid sedan tidigare. Om det tidigare klimatet var varmt och jämt installeras då t ex värmeelement. Ett annat förhållningssätt handlar om att passivhusens klimat bättre stämmer överens med personens egna preferenser och värden. Ett tredje accentuerar att förändringen inte är speciellt stor, medan ett fjärde handlar om en successiv omvärdering av komfort. Efter ett tag betraktas t ex det tidigare boendet som ”för varmt”. Det sista är en intres- sant iakttagelse då den belyser att synen på komfort kan förändras mot en mer hållbar inriktning.
Isaksson har även undersökt hur hushållen lär sig att hantera energitekniken i pas- sivhusen, särskilt beaktas då luftvärmesystemet på 900W. Det är en lärprocess som för hushållen i mångt och mycket har handlat om att lösa olika problem som de har stött på i användningen av tekniken. Författaren har identifierat dessa problem och visat hur hushållen successivt löser dem. Det är problem som t ex handlade om luftvärmebatteriet överhuvudtaget skulle användas och i så fall hur mycket, hur termostatens skulle ställas in. Vad som händer då man reser bort, varför uppvärmningen fungerade olika i de olika hushåll osv. En viktig slutsats av denna studie är att vad som är svårt eller inte med ett
system inte kan definieras på förhand av t ex tekniker eller experter på området utan det måste förstås utifrån hushållsmedlemmarnas olika förutsättningar och sammanhang. Det kräver en djuplodande analys av hushållens användning av tekniken och en identi- fiering av de problem som hushållen stöter på.
Utifrån ett miljöperspektiv är denna typ av analyser betydelsefullt då lärandet långt ifrån bara är av godo, utan även de mer resurskrävande aktiviteterna är något vi har lärt oss. Vanor och rutiner kan vara svåra att förändra, men resultatet av denna studie visar att det tar tid innan sådana etableras i relation till tekniken. Det är då av vikt att i lärprocessen ge information och stöd som kan leda till mer hållbara vanor. Samtidigt sker det i ett sammanhang då hushållen aktivt också söker efter hjälp, vilket är mycket viktigt för att nå fram med informationen. Men det handlar dock inte enbart om att ge den information som utifrån ett energiperspektiv kan verka logiskt. Denna studie visar tydligt att sådana råd inte behöver vara det ”bästa” utifrån hushållets sammanhang och att det kan ge upphov till motsatt effekt.
Författaren undersöker slutligen även varför en del inte lär sig om tekniken och vad som begränsar tillgänglighet till teknik. Det visar sig att energitekniken för flera upp- fattas som ointressant och svårttillgänglig samt att de inte behöver lära sig om den på grund av att ens partner gör det. För denna grupp är inte heller de tekniska handböck- erna ett bra stöd, då dessa betraktas som minst lika krångliga och mångfacetterade som de tekniska systemen.
Jensen, O. M. (2005), “Consumer inertia to energy saving”, Eceee 2005
summer study, Panel 6 sid 1327-1334.
Artikeln handlar om den tröghet som gör det svårt att ändra människors beteende. Identifierade barriärer som måste övervinnas är brist på intresse, kunskap, lösningar och momentum. Dessa barriärer står i vägen för att energieffektiviseringar ska slå ige- nom fullt ut.
Syftet med studien är att bistå med fler metoder för att kunna påverka människor till mer energieffektivt beteende. Författaren har genomfört telefonintervjuer med 50 husä- gare. Intervjun var tvådelad, där den första innehöll mer kvantifierbara frågor medan andra delen innehöll mer öppna frågor där för- och nackdelar med energisparande diskuterades.
Husägarna hade alla i ett tidigare skede fått en ”märkning” för hur stor potential för energieffektivisering huset hade och med denna märkning kom även råd. Runt 75 % av de intervjuade var medvetna om märkningen och runt hälften av alla intervjuade menade att förbättringar i husen hade gjorts. Enbart 17 % följde exakt de råd som erhållits. Många sa att de skulle genomföra förbättringar under det kommande året. Följdfrågan till varför så få genomfört förbättringarna som föreslagits ställdes. Förfat- tarna menade att i första läget kändes svaren ofta som ”dåliga undanflykter” men att det ofta handlade om andra omständigheter, som livssituation och husets särskilda egenskaper. Ekonomi spelar också in.
skapa den symbol för välstånd som vissa eftersträvar. Man vill upprätthålla fasaderna utåt mot grannar och vänner och därför är en ny bil kanske viktigare än att isolera eller sätta in två- eller treglasfönster. Det bästa är om det syns att de boende vidtagit åtgärder: ”pengar är viktigt, men vad pengar kan göra synligt är mer viktigt” (sid 1333).
Det finns större chans att åtgärder genomförs om de kan kombinera estetiska och ekonomiska fördelar. Om det är tydligt och garanterat att åtgärden ger avkastning, och inte påverkar det estetiska negativt, är det nästan säkert att de genomförs. Detta gäller i första hand för höginkomsttagare, där det symboliska värdet prioriteras före det ekonomiska, men för låginkomsttagare gäller det omvända förhållandet.