underbara resa genom Sverige – En avgiftsstudie för år 2007.
Rapport som årligen beskriver kostnader för värme, vatten, avlopp, el, varmvatten och renhållning i bostäder. Rapporten redovisar även skillnader mellan kommuner. Syftet med studien är att jämföra kostnader för drift av ett flerfamiljshus mellan kommuner i Sverige. Eftersom studien genomförts varje år sedan år 2000 kan pris- erna jämföras över tiden.
Man har i studien använt en bostadsfastighet som referens och jämfört vad kostnaderna skulle vara för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning i Sveriges alla kommuner. Källmaterial har inhämtats från kommunernas respektive tekniska kontor eller motsvarande för vatten och avlopp och energi, eller elföretag för energikostnader. Svenskt vatten, Avfall Sverige, Energimyndigheten och Svensk Fjärrvärme har även de bidragit med information. Huset som använts som standard är ett flerfamiljshus med 1000 kvm boyta och 15 lägenheter med en standardårsför- brukning för ovan nämnda parametrar. I regel har fjärrvärme använts som uppvärm- ningskälla men i enstaka fall fanns inte detta att tillgå som ett rimligt alternativ och där användes bio pelletspanna eller bergvärmepump för uträkning. De har fått in en svarsfrekvens på nästan 100 %.
Resultaten av studien visar att Västerås hade billigast samlad kostnad för hela ”fast- igheten” och Tanum var dyrast. Skillnaden dem emellan var 194 kr/kvm mot 343 kr. I absoluta tal har skillnaden mellan dyrast och billigast ökat under de senaste fyra åren. Nedan diskuteras kostnaden för värme som framkom i studien. 247 av Sveriges 290 kommuner hade fjärrvärme som främsta uppvärmningskälla och för dessa har kostnaderna för fjärrvärme beräknats. Medelkostnaden för alla kommuner var 129,1 kr/kvm mot 125,5 kr/kvm vilket var en ökning med 2,9 %. Mellan 2005 och 2006 ökade medelkostanden med 2,4 %.
De lägsta priserna återfinns i de kommuner som kallas för ”etablerade fjärrvärmes- täder” dvs de som har haft ett nät och byggt ut detsamma under lång tid. De kommu- nerna med högst priser är ofta mindre, med nackdel av en lägre densitet och samtidigt har dessa kommuner byggt ut fjärrvärme under de sista 10-15 åren. De dyraste var i ordningsföljd: Värmdö, Lilla Edet, Kil, Tanum och Aneby. De billigaste var: Luleå, Köping, Stenungsund, Västerås och Östersund.
Fortum Stockholm är ett undantag då kostnaden för deras tjänst ligger klart över de andra leverantörerna i de stora städerna. Kostnaden är den tionde högsta i hela lan- det. En viss förändring har skett genom en omstrukturering av fjärrvärmemarknaden då uppköp gjort att fem av de tio dyraste inte längre återfinns där. EON har köpt upp fjärrvärme i bland andra Trosa vilket resulterat i lägre priser.
De fem leverantörer med lägst och högst pris var lokala leverantörer förutom i Värmdö och Tanum där Vattenfall var leverantör. 29 leverantörer hade höjt priserna med totalt 30 % under de senaste fem åren, alltså sedan 2002. I förra undersökningen, 2006, var denna siffra 24, sedan 2001.
värme. Det finns många priskonstruktioner som innehåller många olika index vilket försvårar för en normalkund att kunna förstå och jämföra. På många företags hemsidor är det svårt att hitta relevanta prislistor.
Priserna på fjärrvärme har bland alla leverantörer ökat sedan sekelskiftet, men mer bland vissa. Fortum har ökat mycket; med 27 % i Sverige och 51 % i Stockholmsområ- det. De kommunala bolagen är de som ökat priserna minst, och särskilt de större kom- munerna. Mest har Fortum, Rindi Energi och Vattenfall ökat sina priser.
Sammanfattningsvis anser man i rapporten att mycket tyder på att fjärrvärmebo- lagen utnyttjat sin dominerande ställning för att hålla priserna uppe vilket missgynnar de större kunderna. Detta kan skada förtroendet för fjärrvärmen på längre sikt. Detta är något som Energimarknadsinspektionen håller med om då de menar att en reglering som skyddar kunderna mot oskälig prissättning skulle vara av önskemål.
Jämfört med de alternativa uppvärmningsformerna har konkurrensens hårdnat. I 75 % av kommunerna skulle alternativen till fjärrvärme vara ett billigare alternativ, även om skillnaderna är små för många av dem.
Isaacson, M., Kotewa, L. och Star, A. (2006), “Changing How People Think
About Energy”, ACEEE Summer Study on Energy Efficiency in Buildings.
I Chicago har 1400 hushåll valt att ingå i ett projekt där de betalar för elen efter “real-time prices” som varierar timme för timme och dag för dag. Hushållen har fått möjlighet att betala sin el enligt marknadspriser. Tanken med Real-time pricing (RTP) är att hushållen ska minska sin elanvändning vid toppar när effektbrist upp- står. Om tillräckligt många minskar sin elförbrukning vid dessa tider kommer alla konsumenter att gynnas eftersom det bland annat medför en säkrare eltillförsel och minskat behov av att investera i dyra reservkraftsanläggningar som bara sätts igång vid topplast.Projektet i Chicago visar att RTP är ett reellt alternativ även för hyresgäster. Pro- jektet har förändrat deltagarnas användning och förståelse för sin energianvändning. Efter tre år visar utvärderingar att det sker en ihållande minskning under topplast och en ständig hushållningseffekt. Användarna ändrar inte bara när på dygnet de använ- der el utan de minskar också sin elanvändning. Nyckeln till framgång i detta projekt har enligt författarna varit utbildning och möjligheten att minska elräkningen. I pro- jektet betalar deltagarna ett elpris som varierar timme för timme baserat på markna- dens elpris föregående dag. Deltagarna utbildas i hur elpriset varierar och förväntade prismönster tillsammans med råd om hur man minskar sin energianvändning och att reducera användningen under tider för topplast. Hur dagens prisutveckling sett ut är tillgängligt på projektets hemsida alternativt genom att ringa ett gratisnummer. När elhandelspriset överstiger 10c/kWh (distribution och andra avgifter ej medtagna) meddelas användarna kvällen innan antingen via e-post eller ett automatiskt telefon- samtal.
Deltagarna får utbildning i början av projektet och får under projektet löpande information som nyhetsbrev och annat informationsmaterial. Att reducera sin energi-
användning och tänka på vid vilka tider man använder el är återkommande punkter, likväl som hushållets elanvändningsstatistik, räkningar och prisstatistisk. Trots att projektet under sina tre år drabbats av både en ovanligt varm sommar som medförde ökat behov av luftkonditionering och orkanen Katrina vilka båda bidrog till ovanligt höga elpriser, med ständigt återkommande larm om höga priser, fortsatte hushållen att lystra till och ändra elanvändningen efter topplast. Man kunde också visa på en fortsatt minskning av elanvändningen i hushållen. Projektet fann inga beteendeskillnader mel- lan låg- och höginkomsthushåll och inte heller några skillnader om det bodde en eller flera personer i ett hushåll.