Aunes avhandling handlar om den vardagliga energianvändningen i relation till såväl bostaden som transport i norska hushåll. Den samhälleliga normativa utgångspunkten är att energianvändningen behöver minskas, men att de traditionella tillvägagångssätten för att uppnå detta, genom t ex information och prissänkningar har gett relativt oklara och/eller ringa effekter. Hon menar att det finns många studier som försöker förstå och/eller förklara hushållens energianvändning utifrån enstaka eller förenklade vari- abler utan att se helheten. Hennes syfte med avhandling är att bidra till det senare, att öka kunskapen om hur sociala, materiella och kulturella sidor av energianvändningen sammanvävs. Det empiriska materialet består primärt av 34 kvalitativa intervjuer med norska hushåll.
Aunes analyser tar utgångspunkt i en konstruktivistisk tekniksociologi och kultur- teori där huvudbegreppet är domesticering. Hon analyserar energianvändningen som ett medel och som ett resultat av olika konstruktioner av det materiella och det kultur- ella. Det handlar då om att beskriva hur kulturen formas genom energianvändningen, hur energianvändningen vävs in i och blir en del av vardagskulturen. Konstruktionerna och sammanvävningarna skapas genom förhandlingar mellan individ och teknik och hon använder domesticeringsbegreppet för att beskriva hur dessa förhandlingsprocesser utspelar sig; det praktiska, symboliska och kognitiva innehållet i processen.
Aune utvecklar begreppet energikultur och visar att det i hennes empiriska material finns fyra olika kulturer, eller med andra ord, fyra olika sammanvävningar av hushåll- ens rutiner, förhållningssätt, värden och materiell/teknologi. Det är uppbyggt kring två dimensioner. Den ena utgår från hushållens resurskultur, vilket består av centrala vardagslivsrutiner, innetemperaturer, bruk av bil etc. Den andra baseras på hushållens förhållningssätt och värderingar kring energianvändning och benämns resursideologi. Olika sammanvävningar av dessa formar energikulturerna nøktern (En sparsam re- surskultur t ex äger inte bil, liten bostad har låg temperatur inomhus etc och en stark resursideologi), nytende(det omvända), nølende nøktern (en stark resursideologi men en slösaktig resurskultur) respektive nøktern nytende En svag resursideologi men en spar- sam resurskultur). Det två sistnämnda handlar således om en motsättning mellan förhållningssätt och handlingar. Med dessa energikulturer visar Aune hur energi- användningen, ingick i och var ett resultat av olika utformningar av vardagslivet.
I resterande delen av avhandlingen analyserar Aune vad kunskaper, vardagslivets rutiner och ”tidsbrist”, och människors konstruktioner av hemmet har för betydelse för energianvändning och hur de utgör en del av energikulturerna. När det gäller kunska- per om energi så visar hon att den inte kan frånkopplas det materiella och att den först blir synlig då den kopplas till människors vardagliga erfarenheter. Hushållens kunska- per om energi visade sig ha liten betydelse för hur de utformade sin energianvändning, och det fanns inget samband med energikulturerna. När det gäller att lösa ”tidsbristen” i vardagen är det särskilt en teknologi som här är framträdande; bilen. Men det är inte enbart den hektiska vardagen som här inverkar på ökad energianvändning, eftersom
BIlaga: sammanFattnIng aV
bilen i lika stor utsträckning används som ett medel för frihet, flexibilitet och förnöj- else. Slutligen analyseras tre olika domesticeringsstrategier i relation till bostaden, vilka benämns hemmet som hamn, hemmet som projekt, hemmet som social aktivitet. Det handlar om tre olika kategoriseringar av hur ett hem utformas och vad de betyder för människan. Kategoriseringarna visar bl.a. att beroende på hur en bostad domesticeras används energi på olika sätt och i olika hög grad.
Aune, M (2007), “Energy comes home”, Energy Policy, 35, sid 5457-5465.
Aune diskuterar i artikeln Norges energikris 2002/2003 och hur den påverkade privat ener- gikonsumtion och energisparande. Konsumenterna svarade direkt på fördubblingen av el- priset genom att kraftigt minska på inomhustemperaturen och vissa använde enbart enstaka rum. Andra köpte ved och eldade, vilket i sig var ännu dyrare än eluppvärmning vilket tyder på viss okunskap eller svårigheter med att förstå kostnadsbilden. Allmänt sa man i Norge att norrmännen sparade el, men minskningen var enbart 2,3 % trots en 43 % ökning av priset.
I artikeln diskuterar Aune kulturella, men även ekonomiska, förklaringar till energian- vändning i hemmet. Skapandet av hemmet är i fokus för artikeln och hur energi domesti- ceras i hemmet.
Det empiriska materialet kommer från två tidigare insamlat material från år 1998 och 2002. Den första var en kvalitativ undersökning som omfattade 34 intervjuer av hushåll genomförda 1995-97. Den andra intervjun var även den kvalitativ och omfattade 17 intervjuer med hushåll.
I Norge bygger hushållen om sina hus för stora summor varje år, men motivet är sällan att spara energi, men resultatet kan mycket väl bli så ändå. Hur man betraktade sitt hem har betydelse för vilken energianvändning hushållet har. Aune fann tre kategorier för hur re- spondenterna såg på det egna hemmet, vilket typ av hem man ville visa upp. De tre katego- rierna var: Hemmet som projekt, hemmet som arena för aktiviteter och arena som tillflykt.
• Hemmen som projekt. Oftast är dessa hushåll energislösare. Detta berodde inte främst på okunskap, utan huset var inrett mest för känslans skull, med stora öppna rum, belysning, bubbelbad, vilket ger upphov till större förbrukning. Många om- byggnationer gav just upphov till större förbrukning. Aune tror att det inte är tro- ligt att energisparande kommer bli främsta motivet till renovering för denna grupp. • Hemmen som arena för aktiviteter: I det här hemmet är det inte så viktigt med
materiella ägodelar eller stil utan sociala aktiviteter är mer betydelsefullt. Ofta är människorna relativt miljövänliga, icke-spenderande, icke-slösande osv. Detta var inte alltid ett aktivt val, många uppfostrades så och därför fortsätter man leva på samma vis. Ombyggnationer och byte av inredning görs när det gamla är utslitet. Dessa familjer svarar snabbt på prisökningar och information.
• Hem som tillflyktsort. I denna kategori är symbolen för ett hem viktigt. Mysigt, varmt, bekvämt är viktiga ledord. Att ta ett varmt bad upplevs som betydelsefullt och handlar inte om renlighet utan snarare om ”mysighet”. För att nå denna grupp med budskap om energieffektivisering är det viktigt att förmedla bilden av det privata, stabila och enhetliga hemmet i försök att påverka energieffektivisering.
Ingen av grupperna kan ses som helt ekologiskt hållbara i sig, utan djupare analyser av rutiner, materiell standard, teknik och teknikanvändning måste göras för att förstå mönster i energianvändning bättre. Kategorierna kan hjälpa till med viss förståelse, men stora variationer inom dem förekommer, även om de inom gruppen hemmen som arena
för aktiviteter generellt var mer medvetna och effektiva. Information kan ha betydelse,
men olika hushåll svarar olika bra på olika budskap. Människor bryr sig om pris, men det märks inte alltid i energianvändning. Stora prisökningar påverkar dock till viss del hur familjerna använder energi.