Karin Permans avhandling handlar om svensk energipolitik under åren 1997-2006 så som den kommer till uttryck på tre olika nivåer, nämligen stat, kommun och hushåll. I fokus står målen att minska användningen av el för uppvärmning av småhus. Syftet är att jämföra hur aktörer inom stat, kommun och hushåll hanterat frågan om att minska användning av el för uppvärmning i småhus. Detta görs genom att analysera de olika aktörernas:
• syn på användningen av el för uppvärmning. Hur de definierar problemet • vilka orsaker till problemet som de olika aktörerna lyfter fram.
• vilka lösningsförslag ger de olika aktörerna
• och hur de resonerar kring olika aktörers handlingsutrymme och ansvar i frågan. Som teoretisk analysram har Perman valt att göra en diskursanalys av policyproblemet, vilket har definierats och diskuterats på de olika nivåerna. I sin analysram utgår Karin från Carol Lee Bacchis modell. Bacchis poäng är att sammanfoga policyprocessen med diskursanalysen. Genom att se policy som diskurs kan man dekonstruera och studera hur argument är strukturerade och hur objekt och subjekt konstitueras i policyproces- sen, skriver Perman.
I enlighet med Bacchis resonemang vill Perman prata om problemrepresentation, som innebär att problem identifieras och dess orsaker definieras. I enlighet med Bacchi diskuterar också Perman problemets effekter, viket handlar om aktörers handlingsut- rymme och de ansvar olika aktörer har att definiera problem och hitta lösningar.
Utifrån detta jämförs sedan skillnader och likheter mellan problemkonstruktion och diskursiva effekter på de tre olika nivåerna. Studien är kvalitativ och både dokument- studier och intervjuer har genomförts. I dokumentstudien har Perman analyserat den energipolitiska överenskommelsen som uttrycks i propositionen 1996/97:84 En uthål-
lig energiförsörjning. I Falun har Perman dels analyserat kommunala dokument och
genomfört intervjuer med kommunala företrädare och hushåll i Falun.
I kapitel 4 får vi en historisk beskrivning av energipolitiken på 1900-talet som visar hur elbehovet i Sverige har vuxit fram och där vårt beroende av olja, vattenkraft och kärnkraft diskuteras. Här diskuteras också de miljöpolitiska överenskommelserna med
bl.a. bruntland och Agenda 21. Och Karin för in diskussionen på en ekologisk mo- derniseringsutveckling där poängen är att miljö och ekonomi går hand i hand och inte längre står i konflikt med varandra.
Därefter kommer analysen av de tre nivåerna, stat, kommun och hushåll. Kapitel 5 är främst en analys av propositionen en hållbar energianvändning. Här framkommer att problemet är användningen av kärnkraftsel för uppvärmning. Lösningen består bl.a. av att kommunerna erbjuder invånarna fjärrvärme. Hushållen framstår annars som de viktigaste aktörerna som ska nås genom information och ekonomiska incita- ment.
Kapitel 6 är en analys av Falu kommun. I Falun är kärnkraftsel ett problem till att börja med men sen handlar debatten om problemet med att använda högvärdig el till värme i fokus och även problemet med att behöva importera el baserad på fossila bränslen. Falun äger ett energibolag som har fjärrvärme men av ekonomiska skäl byggs denna inte ut. Hushållen eller villaägarna är de aktörer som uppges ha mest inflytande i frågan.
Kapitel 7 är en analys av hushållen. För hushållen är minskad elanvändning viktig inte minst pga höga eller förväntade höga elpriser. Gamla eller trasiga pannor är en förklaring till en konvertering. Hushållen tar intressant nog på sig ett ansvar för att både minska sin elanvändning och konvertera från elvärme. De håller också med om att industrin inte kan göra så mycket, vilket däremot hushållen kan. De intervjuade hushål- len menar att statliga subventioner inte är viktiga för dem vid en konvertering men tror samtidigt att det är betydelsefullt för att få andra att konvertera. Ytterligare en intres- sant poäng är att bytet från elvärme till pellets eller ved ledde till att mannen fick mer att göra kring uppvärmningen, så tekniken var genusbetingad.
I slutsatserna diskuteras de olika aktörernas problemdefinitioner, orsaker, lösningar och ansvar. Som nämnts fokuserar staten problemet med att vara beroende av kärnkraft- sel, kommunen diskuterar också det men går med tiden över till att problematisera an- vändning av el för uppvärmning och import av fossilproducerad el. För hushållen handlar konverteringen framför allt om antingen höga elpriser eller icke-fungerande pannor.
Det är intressant att notera att hushållen framställs som centrala aktörer i denna omställning på samtliga nivåer. Industrins passiva roll är också förvånande och intres- sant. Råd och ekonomiska incitament framställs som centrala faktorer i konverteringen av samtliga aktörer. Dock kan konstateras att de hushåll som har konverterat inte me- nade att det var betydelsefullt för dem själva. Om man ser elvärmefrågan som en kamp mellan ekologisk och ekonomisk diskurs så dominerar den ekonomiska diskursen på bekostnad av den ekologiska.
Pett, J & Guertler, P (2004), User behaviour in energy efficient homes.
Association for the Conservation of Energy, London. Tillgänglig online via:
http://www.ukace.org (2009-03-25).
Syftet med studien är att undersöka hur hushåll som bor i energisnåla bostäder förhål- ler sig till och använder energisystemet. De övergripande frågeställningarna är: An-
vänder hushållen tekniken på ett effektivt sätt? Erhålls de fördelar med tekniken som producenterna och installatörerna anger? Uppnås de energimål som antas av dem som finansierat energisatsningen? Det är en kvantitativ undersökning som baseras på struk- turerade intervjuer med 118 hushåll.
Huvudresultaten visar att de flesta respondenterna (86 %) är nöjda med deras upp- värmningssystem.
• 23 % använder värmesystemet på ett sätt som motsvarar energimålen. (Av dessa erhåller 89 % önskvärt resultat.)
• 50 % av hushållen använder systemet på ett sätt som är effektivt utifrån deras eget perspektiv, dvs passar dem själva. (Av dessa erhåller 96 % önskat resultat) • De resterande 23 % använder systemet på ett ineffektivt sätt, dvs det stämmer varken överens med deras eget förhållningssätt/livsstil, eller med energimålen. (Av dessa är det enbart 55 % som når ett önskat resultat).