Byggprojektets genomförande

Nedan följer en presentation av tidiga moment i en byggprocess som senare kommer ligga till grund för de olika kalkyleringar som denna rapport tittar närmare på. Figur 2.1 visar de tre övergripande delarna i ett byggprojekt. För denna rapport har fokus varit på den planering och kalkylering som sker under byggskedet i projektet. Således har valet gjorts att inte gå djupare in på plan- och förvaltningsskedet. De moment som däremot omfattas av byggskedet följer en mer detaljerad beskrivning i detta stycke.

1. Förstudie Det första steget i en byggprocess är att det genomförs en behovsutredning för vilken funktion den tilltänkta produkten ska uppfylla. Det kan till exempel handla om att fatta ett beslut om det krävs en nybyggnation eller det är mer lämpligt med en ombyggnation. Utifrån detta specificeras vilka funktionskrav som byggnaden måste uppfylla i en så kallad detaljplan. Vid en totalentreprenad är det utifrån dessa premisser en upphandling skulle utföras där entre- prenören får ansvar att projektera och producera ett byggnadsverk som uppfyller beställarnas kravbild [35].

2. Projektering I projekteringsfasen framställs specifikationer för uppfyllandets behov- och

kravbild från förstudien. Detta resulterar i att ett byggnadsverk utformas och dokumenteras i form av beskrivningar och ritningar. Resultatet av projekteringsfasen innefattar det som kommer att ligga till grund för kommande upphandlingar och förfrågningsunderlag [35]. Figur 2.2 visar de generella delarna som genomförs under projekteringsfasen.

Figur 2.2: Projekteringsprocess

3. Utförande Utförandefasen är där det projekterade byggnadsverket ska produceras. I denna

fas återfinns de mest kostnads- och resursdrivande delfaserna Inköp och Produktion. Stegen i utförandefasen kan skilja sig mellan olika entreprenörsformer angående vem som ska göra vad. Figur 2.3 visar en allmän beskrivning över skedet.

Figur 2.3: Utförandeprocess

Upphandling Eftersom byggherren sällan besitter tillräckligt med kompetens för att genom-

föra alla moment i ett byggprojekt på egen hand sker en upphandling i form av att förfrågnings- underlag skickas ut till lämpliga aktörer. Förfrågningsunderlaget är huvudsakligen tvådelat med en teknisk del där byggnaden eller entreprenaden beskrivs i form av ritningar, samt en admi- nistrativ del där föreskrifter inom projektetet förklaras, exempelvis fastslagna ersättningsformer. Förfrågningsunderlaget kan även kompletteras med att även innefatta en tidsplan och färdig- ställda kontraktsförslag. Tumregeln är att ju bättre förfrågningsunderlaget är utformat desto enklare kommer det vara att kalkylera, analysera och jämföra anbud. Det är från detta förfråg- ningsunderlag som entreprenören kommer göra en mängdbedömning som kommer att ligga till grund för dennes anbudskalkyl [35].

Det förfrågningsunderlag som skapas vid en totalentreprenad, det vill säga innan projekte- ringen är klar, innehåller dock inte några detaljbeskrivningar utan entreprenören får själv en möjlighet att hitta lämpliga lösningar. Praxis är att förfrågningsunderlaget endast beskriver målbilden och inte hur den ska uppnås [35].

Anbudsprocessen Vid noggrannare beräkning vid anbudsgivning eller produktionsstyrning

genomför en entreprenör en produktkalkyl. Basen för denna uträkning ligger i det förförfrågnings- underlag som mottagits från beställaren. Utöver detta måste entreprenören själv komplettera med övrig data. Generellt finns det sex olika informationsunderlag som entreprenören måste komplettera förfrågningsunderlaget med vid en produktkalkylering [13].

• Beräknad arbetstidsåtgång för momentet • Timkostnad för resurser

• Materialkostnader

• Kostnad för underentreprenörer • Arbetsplatsomkostnader

Materialkostnader, arbetstid och timkostnad brukar vanligtvis beräknas med hjälp av en- hetstider och enhetskostnader. Dessa förklaras i mer detalj i avsnitt 5.4. Figur 2.4 visar den generella arbetsgången vid en produkt- och anbudskalkyl.

Figur 2.4: Anbudsprocessen

Entreprenören bryter ned förfrågningsunderlaget till en strukturplan som visar ordningsfölj- den av aktiviteter på arbetsplatsen. Från denna görs även en bedömning om vad som anses vara bäst att lägga ut på underentreprenad vilket innebär att entreprenören skickar ut egna förfråg- ningar. Materialpriser hämtas antingen från entreprenörens egen prisdatabank eller så skickas prisförfrågningar till leverantörerna [13].

I figur 2.4 visar entreprenörens beräkningsmoment på den direkta kostnaden för den egna produktionen. Denna består av arbetsplatsomkostnader och arbetskostnader, vilka presenteras mer i detaljer i avsnitt 5.3. Några av de direkta kostnaderna kommer att vara tidsbaserade, det vill säga generera en kostnad som växer med tiden, vilket kommer påverkas av den tids- /produktionstidplan som upprättas över entreprenaden [13].

Anbudssumman består av summan av kostnaderna för material, entreprenörer och arbets- kostnader. Utöver detta tillkommer ett täckningsbidrag för entreprenörens centrala organisation. Det kan även gå att inkludera en marknadsfaktor, det vill säga en faktor som tar hänsyn till företagets strategiska mål och marknadens konkurrens. Denna faktor är det som senare kommer att skilja anbudspriset från anbudsumman [13].

Logistik och kostnader

I detta kapitel presenteras begreppet logistik och beskrivning av vilka kostnadsposter som ingår i totalkostnaden för byggindustrin. Dessutom kommer Supply Chain- och Lean-konceptet att för- klaras djupare för att visa på att en överföring från produktionsindustrin till byggindustrin är möjlig.

3.1 Vad är logistik?

Begreppet logistik brukar vanligen innefatta alla aktiviteter som sköter att material finns på rätt plats, i rätt tid och i rätt kvantitet hela vägen från råmaterialanskaffning till slutlig konsumtion. Syftet med en väl fungerande logistik är att erbjuda hög leveransservice för låg kostnad med det slutgiltiga målet att kunden ska få det den vill ha [30].

För att klara av att leverera med hög leveransservice samtidigt som totalkostnaden sänks krävs att alla aktiviteter (exempelvis materialförsörjning, transporter etc.) är koordinerade med varandra och arbetar som en enhet mer än att varje aktivitet är suboptimerad och enbart ser sin egen vinning. De företag som lyckas med sin logistik kan uppleva konkurrensfördelar i jämförelse med sina motspelare [4].