Extern logistik

Allt fler likheter börjar kunna dras mellan bygg- och traditionell verkstadsindustri eftersom hela försörjningskedjan analyseras istället för att betrakta flödet i uppdelade komponenter. Exempel- vis ses tredjepartslogistik i verkstadsindustrin som en funktion som kan göra logistikarbetet mer flexibelt då en tillverkare vill etablera sig i ett nytt geografiskt område men saknar nödvändig infrastruktur och regional kunskap. Uppbyggnaden av infrastruktur kräver vanligtvis ett stabilt genomflöde för att uppfylla en tillräckligt stor nytta. Detta gör att en minskad varians, exem- pelvis mindre antal leverantörer, fler projekt i ett geografiskt område och större inköp kommer att leda till att en logistikentreprenör kommer att få en större marknad i försörjningskedjan. Frågan blir här, till vilken nytta?

Inköp och leverantörsrelationer Det finns flera skäl till varför företag väljer att lägga ut

olika aktiviteter på en extern aktör. En orsak inom traditionell tredjepartsverksamhet är att den externa aktören kan kombinera olika kunders behov för att skaffa sig skalfördelar och därmed utföra aktiviteterna till en lägre kostnad. Normalt innefattar dessa aktiviteter det arbete som inte anses vara direkt relaterade till företagens kärnverksamhet, men under de senaste åren har det även blivit vanligare att företag även väljer att lägga ut mer strategiska aktiviteter som till exempel materialanskaffning. Det är troligt att material som lämpar sig bäst för ett sådant upplägg är standardiserat material som inte kräver nyskapande av omkringliggande upplägg och kostnader.

Byggindustrin är en bransch som innefattar många aktörer i varierande storlek. Produkterna som används är många gånger i enhet med vissa branschstandarder och olika entreprenörer beställer material från samma eller snarlika leverantörer. Ett exempel skulle vara om två olika byggentreprenörer arbetande med två olika projekt, men beställer från samma leverantör och leveranser sker till närliggande geografiska platser. Skulle båda entreprenörerna i det här läget välja att lägga ut upphandlingen och transport på en tredjepartslogistiker skulle denna kunna genomföra upphandling och leverans till en billigare kostnad än om parterna gjorde separata upphandlingar. Författarna tror att det idag finns en stor utvecklingspotential med att lägga ut flera, icke-produktionsrelaterade aktiviteter på en extern part. Det som talar emot denna utveckling är den stora variationen av material och leverantörer som byggprojekt innefattar. Dock kan frågan väckas ifall det är nödvändigt att inte jobba på en större skala med företagens överskridande standarder och rent av lägga ut leverantörsrelationen till en tredjepartsaktör. Detta skulle främst gälla leverantörer som har en stor marknadsandel och därmed flera aktörer brukar.

Det är därför troligt att det finns en besparingspotential i byggindustrin samt en ny mark- nad för tredjepartslogistiker i att undersöka möjligheter att utvecklas mot helhetslösningar för entreprenörer och projekt.

Leveransflöde Likväl som att det går att dra skalfördelar genom att använda en extern aktör

för gemensamma inköpsbehov går det även att förse gemensamma distributionsbehov. Redan idag går det att se skalfördelarna en terminal kan medföra i en storstadsregion genom att försörja flera projekt samtidigt. För enstaka projekt där offentliga organisationer har varit inblandade har denna kunnat upphandla en logistikentreprenad och sedan ställt krav på hur denna ska användas

grund av kostnaden för att bygga upp den nödvändiga infrastrukturen för en sådan logistikentre- prenad är det troligt att det bara i större projekt blir intressant med detta upplägg. Det är dock troligt att genom aktörer som sköter upphandlingar av logistikentreprenader eller flera projekt samtidigt kommer viljan och incitamentet hos infrastrukturägarna öka då investeringar skulle bli mer berättigande. Ett exempel skulle vara ifall en storstadsregion skulle göra en upphandling av en logistikentreprenad för alla offentliga byggprojekt inom ett geografisk och ekonomiskt om- råde för ett vis tidsintervall framåt. På detta sätt skulle nödvändiga investeringar i infrastruktur lättare kunna kartläggas och byggindustrin skulle kunna få tillhörande skalfördelar.

Slutsatsen blir därmed att det skulle vara intressant att se hur incitament kan skapas för att bygga upp en stabilare och mindre varierad ”extern logistik” i byggindustrin. Detta skulle sannolikt medföra stora fördelar både för företag och rent samhällsekonomiskt. Det finns en stor potential genom att kombinera olika projekts behov på olika nivåer.

[1] Ahl, G. och Johansson, P., Tredjepartslogistik - Priciper för ökad lönsamhet, 2002, Bok - Fingraf AB [2] Jalal, P. och Majed, M., En studie av logistikens problem och lösningar inom byggbranschen, 2013,

Examensarbete - Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Linköpings universitet [3] Agerberg, J-N., Johansson, J., Johansson, N., Tredjepartslogistik i ett nybyggnadsprojket, 2010,

Kandidatarbete - CTH

[4] Aronsson, H., Ekdahl, B. och Oskarsson, B., Modern logistik - för ökad lönsamhet, 2009, Bok - Liber [5] Bagchi, P.K. och Virum, H., Logistics alliances, Trends and prospects in integrated Europe, 1998, Rapport -

Journal of Business Logistics

[6] Berglund, M., Van Laarhoven, P. och Wandel S., Third-Party Logistics: Is There a Future?, 1999, Rapport - The International journal of Logistic Management

[7] Björklund, M. och Paulsson, U., Seminarieboken - att skriva, presentera och opponera, 2010, Bok - Studentlitteratur

[8] Blücher, D., Öjmertz, B., Effektivt byggande - Utmana dina processer!, 2007, Bok - IVF

[9] Dahlberg, U, Avtal om tredjepartslogistik - Bildande av bolag eller köp av tjänst, 2005, Magisteruppsats - Ekonomiska institutionen vid Linköpings universitet

[10] Dahlström, J., Sandahl, S., Sjöberg, J., Byggnadslogistiskt arbete för minskat slöseri, 2010, Examensarbete - HIB

[11] Gerdin, J., ABC-kalkylering, 2011, Bok - Studentlitteratur AB

[12] Gyllin, G. och Thunberg, M., Logistikmätning enligt SCOR-modellen vid Peab och kvarteret Bergstrollet i Motala2010, Examensarbete - Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Linköpings universitet

[13] Hansson, B., Olander, S. och Persson, M., Kalkylering vid bygg-och fastighetsutveckling, 2008, Bok - AB Svensk byggtjänst

[14] Jarnbring, J., Byggarbetsplatsens materialflödeskostnader, 1994, Rapport - LTH

[15] Jalal, P. och Majed, M., En studie av logistikens problem och lösningar inom byggbranschen, 2013, Examensarbete - Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Linköpings universitet

[16] Johansson, L., Offentlig upphandling av samverkansentreprenad, 2006, Examensarbete - Avdelningen för energi-, miljö- och byggteknik vid Karlstads universitet

[17] Johansson, P., Josefsson, L., Karlsson, J., Krave, C. och Larsson, V., Utvärderingsmodell för effekterna av tredjepartslogistik i en byggprocess, 2011, Rapport - Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings universitet

[18] Johansson, R. och Pross, J., Materialhanteringskostnader på byggarbetsplatsen, 2012, Examensarbete - Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Linköpings universitet

[19] Josephson, P-E. och Lindén, S., In-housing or out-sourcing on-site materials handling in housing?, 2013, Rapport - Journal of Engineering, Design and Technology

[21] Josephson, P-E. och Saukkoriipi, L., 31 rekommendationer för ökad lönsamhet i byggandet – att minska slöserier!, 2009, Rapport - Avdelningen för construction management vid Chalmers tekniska högskola [22] Josephson, P-E. och Strandberg, J., Arbetstidens användning vid bostadsproduktion, 2005, Rapport -

PEAB och Chalmers

[23] Justesen, L. och Mik-Meyer, N., Kvalitativa metoder, 2011, Bok - Studentlitteratur [24] Kowalkowski, C. och Kindström, D., Tjänster och helhetslösningar 2012, Bok - Liber AB

[25] Larsson, B., Hjort, B., Söderlind, L. och Wennersten, M., Logistik vid husbyggande - Ett praktikfall, 2008, Rapport - Sveriges byggindustrier

[26] Larsson, T., Normark, M., Paulsson, P-A. och Åkerström, T., Arbetsskaderapport 2013, 2013, Rapport - AFA Försäkring

[27] Liker, J. och Meier, D., The Toyota Way Fieldbook - A Practical Guide For Implementing Toyota’s 4Ps, 2005, Bok - McGraw-Hill Professional

[28] Lindgren, P. och Ottosson, T., Ett effektivare byggande, 2008, Examensarbete - Institutionen för teknisk ekonomi och logistik vid Lunds Tekniska Högskola

[29] Lundesjö, G., Using Construction Consolidation Centres to reduce construction waste and carbon emissions, 2011, Rapport - The Logistics Business

[30] Mattsson, S-A., Logistikens termer och begrepp, 2004, Bok - PLAN: Föreningen för Produktionslogistik [31] Nordstrand, U., Byggprocessen, 2009, Bok - Liber

[32] Ren, J., Lean Construction Supply Chain, 2012, Examensarbete - Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) [33] Révai, E., Byggstyrning, 2012, Bok - Liber

[34] Schary, P.B. och Skjött-Larsen, T., Managing the Global Supply Chain, 2002, Bok - Copehagen Business School Press

[35] Söderberg, J., Att upphandla byggprojekt, 2011, Bok - Studentlitteratur [36] Tonnquist, B., Projektledning, 2009, Bok - Sanoma Utbildning

[37] Thunberg, M., Towards a Framework for Process Mapping and Performance Measurement in Construction Supply Chains, 2009, Licentiatavhandling - Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid

Linköpings universitet

[38] Von Platen, F., Skärpning på gång i byggsektorn!, 2009, Rapport - Boverket

[39] Vångell, O., Totalkostnadsanalys av gipsskivor av klick-typ, 2013, Examensarbete - Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Linköpings universitet

[40] Wegelius-Lehtonen, T., Performance measurement in construction logistics, 2001, Rapport - International Journal Production Economics

[41] BI Analys, Fakta om byggandet, 2013, Rapport - Sveriges byggindustrier [42] Boverket, Kv. Adlersten Karlskrona, 2005, Rapport - Boverket

[43] Boverket, Produktionskostnader för nyproduktion av flerbostadshus, 2009, Rapport - Boverket [44] Göteborgs stad, Sveriges Byggindustrier och Fastighetsägarna, Bostadsbyggande - begrepp och

kostnadsfördelning, 2009, Rapport - Göteborgs stad [45] Statskontoret, Sega gubbar?, 2009, Rapport - Statskontoret

[46] Sveriges byggindustrier, Byggnads fackförening, Nybyggnadslistan 1999, 1999, Kalkylbok - Sveriges byggindustrier

[47] TNC, Plan- och byggtermer 1989, 1989, Teknisk ordlista - Tekniska nomenklaturcentralen

[48] Servistik Group AB, Service och Logistik utan gränser - Servistik!, 2014, URL: http://www.servistik.se [49] Wikells Byggberäkningar AB, Sektionsfakta NYB 10/11, 2010, Kalkylbok - Elanders 2010

[50] Respondent 1 och 2, Fakta om tredjepartslogistik, 2014, Intervju - 07/03/2014

Intervju med tredjepartslogistiker

A.1 Intervjuförhållande

Intervjun ägde rum på arbetsplatsen för ett byggprojekt i centrala Stockholm. För att ge en inblick i arbetet gavs en rundvandring innan intervjun ägde rum. Respondenterna fick inled- ningsvis svara var för sig om sin erfarenhet och roll för projektet. Resterande frågor ställdes till respondenterna samtidigt.

Tabell A.1: Intervjudeltagare: Tredjepartslogistiker

Intervjuare Beskrivning

Författare 1 Författare av denna rapport. Främst ansvar gällande stäl-

landet av frågor till respondenter

Författare 2 Författare av denna rapport. Främst ansvar gällande förtyd-

ligande av frågor vid otydligheter

Respondent 1 Projektchef för bygglogistiken på arbetsplatsen. 10 års erfa- renhet i bygglogistikbranschen

Respondent 2 Projektledare med ansvar att driva projektet framåt. Kalky- lerar, planerar och avslutar projekt under arbetets gång