Enhetskostnader

Precis likt tider samlar företag och entreprenörer information angående materialförbrukning i anknytning till produktion. Den uppskattade materialåtgången vid analys av förfrågningsun- derlag är oftast teoretisk och måste kompletteras med en faktor för bland annat spill. Detta görs vanligtvis med ett åtgångstal som är baserat på erfarenhetsmässig materialåtgång [13]. Åt- gångstalet är en kvot över hur mycket som tidigare har förbrukats jämfört med det som var den teoretiska åtgången. Förhållandet är enligt ekvation 5.3:

Empirisk studie

I detta kapitel presenteras resultat från utförda studier med målsättning att påvisa skillnad mel- lan teori och praktik när det kommer till kalkylering. Intervjuer har skett med dels en tredje- partslogistiker samt byggentreprenörer för att fånga ett brett perspektiv på ämnet bygglogistik och kalkylering. Byggentreprenörerna har på något sätt tagit hjälp av tredjepartslogistik i försök att förbättra sina processer och sänka totalkostnaderna. Resultaten kommer från respondenternas svar om inget annat anges.

6.1 Allmänna lärdomar om kalkylering

I detta avsnitt presenteras de lärdomar som har tagits från de genomförda intervjuerna med dels byggentreprenörer, men också ett företag inom tredjepartslogistik. Detta för att fånga ett brett perspektiv på hur byggen typiskt genomförs.

Utgångspunkt För att ge en någorlunda representativ bild av projektets kostnader krävs det

att kalkylerna baseras på en större mängd data. Ritningar och CAD-skisser kan ge ett bra stöd för uppskattning av materialmängder genom att brytas ner på kvadratmeter-nivå. Vid intervju med en av de större byggentreprenörerna förklarades att det vid anbudsinbjudan oftast ingår administrativa föreskrifter vilket består av riktlinjer för hur gemensamma kostnader ska fördelas och hur det administrativa arbetet ska skötas, exempelvis gällande provisorier, el, snöskottning och/eller byggområdets utformning. Utöver de administrativa föreskrifterna kan det även ingå miljöbilagor eller andra typer av krav från beställaren som kalkylen måste anpassas efter.

Utförande För att beräkna tidsåtgången för projektet används enhetstider bestämda enligt

kollektivavtalet. Projektet slås ut på nyckeltal för att avgöra storleken varefter en slutkostnad uppskattas. Kalkylen delas sedan upp i mindre och mindre delar för att på så sätt höja pre- cisionen i kalkyleringen. Ett exempel på detta är när ett hus värt 100 miljoner ska kalkyleras. Kostnaden divideras med antalet våningar vilket i sin tur delas upp i mindre delar som ventila- tion, golv, väggar etc. Den slutliga kostnaden för en viss del kan därefter landar på till exempel

200 kr/m2_.

Kalkyleringen kan delas upp i olika delar; anbudsarbete (nettokalkyl över vilka byggåtgärder som ingår) och omkostnadskalkyl (bygghissar, ställningar etc.). Är det en nybyggnation kommer

även en kalkyl av mark- och installationsarbete att behöva hanteras separat och därefter bygg- herrekostnader om dessa ligger på entreprenören. Vid sidan görs även en riskanalys för delar som är svåra att prissätta. Exempelvis hur stor risk det är för att det finns lera i backen när markarbetet ska utföras. Dessa räknas sedan in i kalkylen. Alla dessa delar mynnar sedan ut i en slutkostnad för projektet.

Skillnad mellan entreprenadsformer Vissa delar hanteras på samma sätt oberoende av

entreprenadform, exempelvis de gemensamma kostnaderna. Dessa tas fram genom att analysera vilka typer av hjälpmedel som kommer behövas under projektets gång. Det innefattar exempelvis bygghissar eller byggnadsställningar. Normalt är att underentreprenören inte står för några av de gemmensama kostnaderna eftersom att det är svårt beräkna utnyttjandegraden varje entre- prenad för med sig. Enligt respondenterna landar kostnaden på dem själva oavsett upplägg och det är enklast att ta kostnaden direkt. Det finns även en risk då underentreprenören använder sig av ett procentuellt påslag utifrån dess övriga kostnader och att huvudentreprenören därmed tvingas att betala ett extra vinstpåslag på den gemensamma kostnaden. Ett exempel är att en kostnad på 100 000kr delas ut av huvudentreprenören på dess underentreprenad. Underentre- prenaden inkluderar denna summa i dess totala anbudsumma och utifrån denna totalsumma adderar 10% i täckningsbidrag. Detta skulle medföra att den ursprungliga kostnaden adderats till 110 000kr. Ett problem som ansågs finnas är då en byggställning ska nyttjas av flera olika arbeten under projektets gång. Då slås kostnaden ut på att ställningen ska finnas monterad en viss procent av byggtiden eftersom det är onödigt att montera ned den mellan varje arbete.

Ett liknande resonemang har de flesta entreprenörerna då de upprättar en logistikentrepre- nad. De anser att kostnaderna för denna ändå kommer att återkomma i underentreprenörernas anbudspris och därför väljer att ta hela kostnaden själva. En av entreprenörerna har dock valt att lägga ut kostnaden för logistikentreprenaden på deras underentreprenörer. Dessa var med- vetna om att denna kostnad förmodligen kommer tillbaka i slutändan, men kunde inte svara på om denna var inkluderad i vinstpåslaget. Det höll dock med om att det fanns en risk att underentreprenörens anbudskalkylering inte var anpassad till det nya upplägget.

Information från underentreprenören När det kommer till insikten hos underentrepre-

nörens omkostnader är det märkbart att en del information saknas. Anledningen beror på att underentreprenören nästintill enbart redovisar drifttiden för arbetet och inte dess beståndsdelar. Det finns alltså ingen information av hur mycket material som är spill och svinn. Enligt en re- spondent finns inget intresse av hur mycket material som går åt eftersom att det är det färdiga arbetet som köps.

”Ingen aning hur mycket de hugger till med. Får inte reda på det. Troligtvis vill de inte släppa det heller.” – Projekteringsledare, byggentreprenör

En egen reflektion är att om underentreprenören slösar med material borde det också in- nebära en ökning av kostnaden för tjänsten vilket är något det då inte tas någon hänsyn till. Ett tillägg från en av respondenterna var dock att åtgången av material troligen sjunker om underentreprenören själv står för kostnaden. Ägandeskapet påverkar alltså försiktigheten.

Vid markläggningsarbetet är det nästintill enbart underentreprenörer som är delaktiga i arbe- tet. Det är då svårt för byggentreprenören att veta vart arbetstiden läggs eftersom redovisningen

av tider är minimal. Enligt en respondent har försök gjorts för att ta reda på underentreprenö- rens enhetstider vid markanläggning, dessvärre utan vidare framgång. Det är när bygget flyttar innanför väggarna som byggentreprenörens arbete tar vid.

”När man kommer in i huset börjar det hända grejer!” – Inköpschef, byggentreprenör

Alla intervjupersoner har varit eniga om att det är viktigt att vara tydlig om vad som ingår i upphandlingen. Skulle en tredjepartslogistiklösning användas är detta något som måste klart framgå. Ett sätt för att styra underentreprenören kan vara att under förhandlingsskedet göra en egen uppskattning över hur mycket tid som det aktuella upplägget kräver. På så sätt kan underentreprenören tycka till och motivera varför eventuell extra tid krävs. Uppfattningen bland intervjupersonerna är dock att detta är något som huvudentreprenörer har haft problem med och varit dåliga på att genomföra. En orsak till detta kan vara bristande redovisning från tidigare projekt.