Det har under de senaste åren gjorts ett antal studier som visar på hur tredjepartslogistik påverkar byggindustrins logistikarbete. Tyvärr har antalet studier som gjort försök att kvantifiera effekterna varit något begränsade och flertalet studier väljer därför att rikta in sig mot empiriska slutsatser baserat på intervjudata. En stor anledning till detta tros vara industrin ringa tillgång till logistisk data. Fördelarna med att använda sig av kvalitativ data är att under analysskedet kunna ringa in och approximera olika moments betydelse.
I tabell 4.1 nedan redovisas resultatet från två frekvensstudier tidigare utförda inom områ- det. Dessa studier har båda utgått från samma mönster som Josephson och Saukkoriipi [20], det vill säga att de har tittat på byggarbetares arbetstidsdisposition utifrån ett slöseriperspektiv. Fördelarna med det kan gå att utläsa ett mönster i hur mycket en tredjepartslösning påverkar det effektiva byggandet. Studierna har gjorts under liknande upplägg där projektet har haft en inhyrd logistikkoordinator på plats och tredjepartslogistikleverantören sköter beställningar och inbärning av material. Noterbart är att upplägget inte är terminalbaserat men att logistikleve- rantören deltog i planeringsfasen av projektet.
Tabell 4.1: Jämförelse av frekvenstudier och aktiviteters procentuella påverkan på enhetstider
Kategori Utan 3PL* Med 3PL** Med 3PL*** Definitioner
Direkt värdeskapande tid
17,5 26,3 47,92 Arbete som tillför direkt vär-
de till produkten inklusive förtillverkning.
Indirekt arbete 25,5 40,13 26,94 Aktiviteter som behöver ge-
nomföras, men som inte direkt tillför värde till produkten
Materialhantering 13,9 3,1 4,4 Materialhantering som in-
te sker på arbetsstället
utan i övriga delar av
byggarbetsplatsen
Arbetsplatsplanering 6 2 – Planering av arbetsutförandet
Väntan 22,8 2,4 2,4 Den tid byggnadsarbetaren
inte kan påbörja sitt arbete på grund av att denne invän- tar material, utrustning eller instruktioner
Outnyttjad tid 10,4 22,2 16,9 Den arbetstid som byggnads-
arbetare tillbringar med icke- arbetsrelaterade aktiviteter
Avbrott 0,2 3,5 1,5 Avbrottstillfällen då produk-
tionen tvingas till ett avbrott på grund av materialbrist eller obrukbara maskiner
Omarbete 2 0,4 – Tid som går åt vid fel
i produktionen vilket kräver omarbete
Övrigt 1,7 – –
* = Josephson och Saukkoriipi [20] ** = Dahlström, Sandahl och Sjöberg [10] *** = Agerberg, Johansson och Johansson [3]
2
Förtillverkning = 7,5%
3
Inklusive förtillverkning
4
Resultatet av studierna visar på snarlika siffor mellan de två tredjepartslogistikuppläggen. En noterbar skillnad finns dock i resultaten av Direkt värdeskapande arbete och Indirekt arbete. Detta anses bero på en av de stora nackdelarna med att jämföra frekvensstudier nämligen att de faktiska tolkningarna av mätgrupperna är olika även om de teoretiska definitionerna är samma. Det kan helt enkelt vara så att uppgifter som anses indirekta av en mätgrupp kan ses som direkt värdeskapande av den andra gruppen. Detta styrks av att gränsdragningen mellan indirekt arbete och värdeskapande arbete är närliggande, samt att resultatet för övriga poster är snarlika. För att dessa siffror ska kunna användas i en slutsats behövs därför vidare analys genomföras vilket tas upp i avsnitt 7.2 senare i rapporten.
Kalkyleringsmetodik
Ett av huvudsegmenten i den här rapporten bygger på att lokalisera dolda logistikkostnader i kalkyleringsskedet. Detta kapitel innehåller en beskrivning över hur kalkyleringsprocessen i byg- gindustrin går till.
5.1 Kalkyleringsmetod
Även då det finns lika många kalkyleringsmetoder som det finns kalkyler finns det några generella moment och principer som är gemensamt för de flesta genomföranden [13].
• Beräkna den enhetsmängd som projektet omfattar (t.ex. antalet kontor, kontorsyta eller per kvadratmeter)
• Beräkna en enhetskostnad, alltså kostnaden att producera en enhet (exempelvis en kvadrat- meter golv)
• Bedöm vilken påverkan produktionen av enheterna kommer att ha för de gemensamma kostnaderna.
• Summera kostnaderna.
Momenten kan låta enkla, men där genomförandet är desto svårare. Hur bra precision en kalkyl kommer att få beror till stor del på det underlag som ligger till grund för kalkylen. Om en kalkyl måste baseras på data enbart innehållande ”antalet personer som ska vistas i lokalen” kommer det att vara svårare att få en exakt produktionskostnad än om underlaget innehåller detaljerad information angående byggnadens struktur. I det tidigare fallet är det vanligt att det görs en uppskattning genom en jämförelse med ett referensobjekt, det vill säga en byggnad med liknande karakteristik. Vid ett detaljerat underlag finns det möjlighet att göra en genomgående produktionskalkyl som kommer att resultera i en mer exakt kostnad. Detta förutsätter dock att det finns tillgång till motsvarande exakta kostnadsdata [13].
5.2 Kostnader i byggindustrin
Kalkylering är något som sker i olika steg i byggprocessen, detta gör att det inom byggindu- strin finns en mängd olika kostnadsbegrepp och kostnadsposter. Detta avsnitt avser att på ett
strukturerat sätt förklara relationerna mellan dessa kostnader.
5.2.1 Produktionskostnader
I figur 5.1 visas en kartläggning över vanligen förekommande produktionskostnader, det vill säga samtliga kostnader relaterade från idé till överlämnande. För att ge en bild över hur produk- tionskostnaden kan fördelas använder sig figuren av samma siffror som Sveriges Byggindustrier i en rapport från 2009. Med detta sagt är det fullt möjligt att dessa siffror varierar då det finns många faktorer som spelar in i kostnadsfördelningen. Exempelvis kan kostnaden för mark variera starkt beroende på läge och geotekniska egenskaper [44].
Figur 5.1: Nedbrytning av produktionskostnader
5.2.2 Byggherrekostnader
Byggherrekostnader syftar till den kostnad som behövs för att byggandet ska kunna genomföras men som ligger utanför kostnaderna för en utförandeentreprenad, det vill säga produktionskost- nader som inte inkluderar bygg- eller momskostnader. Kostnadsfördelningen som visas i figur
Något som annars vanligtvis kan väljas att redovisas separat, men då dessa anses ha begrän- sade effekter på logistik och andra fokusområden för rapporten har dessa för enkelhetens skull valts att inkluderas i byggherrekostnaden. Kostnader som inkluderas i byggherrekostnader är till exempel markförvärv, bygglovshandlingar och projektledningskostnader [44].
5.2.3 Byggkostnader
Byggkostnader syftar på de kostnader som är inkluderade i en generalentreprenad exklusive moms, det vill säga de kostnader för uppförandet av en byggnad. Det är här kostnader för entreprenader, arbetsplatsomkostnader och underentreprenader redovisas [44].
5.2.4 Moms
Varje byggprojekt måste betala mervärdeskatt (moms) rörande de flesta omkostnaderna förutom köpeskillingen och vissa kommunala avgifter [13].
5.3 Anbudspris
Då det sällan är byggherren som besitter alla kunskapar nödvändiga för att genomföra ett byggprojekt från start till mål är de högst troligt att det någon gång under projektet kommer att ske en upphandling av till exempel en entreprenad. Beroende på vilken typ av entreprenad detta gäller kan olika priser behövas tas i beaktande. Figur 5.2 nedan visar ett generellt upplägg för en utförandeentreprenad. Anbudspriset kommer i sin tur att bli en del av projektets byggkostnader.
Direkta kostnad utgör generellt sett en relativt liten del av anbudsskillnaderna mellan olika anbud då det vid husbyggnationer kan ligga inom 5% av medeltalet för direkta kostnader. Det är oftast via planering och resursinsatser som de flesta entreprenörer hittar sina konkurrensfördelar [13]
5.3.1 Täckningsbidrag/Entreprenörsarvode
Täckningsbidraget är oftast en procentuell påläggskostnad som entreprenören använder sig av för att täcka upp omkostnader i organisationen. Detta inkluderar central administration som till exempel kontor och löneutbetalningar, vinsten företaget hoppas kunna göra samt en riskbedöm- ning [31]. Normalt brukar denna vara i storleksordningen 5-10% på övriga kostnader ifall det råder normalt konjunkturläge. Vid större underentreprenader kan denna siffra dock vara 3-5% [13].
5.3.2 Direkta kostnader
De direkta kostnaderna hänvisar till de kostnader som uppstår vid processer direkt relaterade till produktion.
Kostnader för underentreprenad Vid generalentreprenad räknas vanligen eventuella kost-
nader för underentreprenad och installation ifall produktionen utförs av utomstående aktörer [33]. Denna kostnad fås genom att generalentreprenören skickar ut anbudsförfrågningar till de tänkta entreprenörerna som svarar för det allra mesta med en totalkostnad eller en enhetskostnad [13].
Kostnad för inbyggt material Utöver kostnaden för underentreprenad innefattar direkta
kostnader även kostnader för inbyggt material, det vill säga material som ingår i produktionen men som inte beställaren har tillhandahållit. Detta material kan till exempel bestå av gipsskivor till en innervägg eller betong till ett fundament. Vid en anbudskalkylering görs det normalt en kalkylering på hur mycket material som behövs genom att använda sig av så kallade enhetskost- nader [31]. Enhetskostnaden baseras på hur mycket material som en enhet (oftast kvadratme- ter) förbrukar multiplicerat med antal önskade enheter och det aktuella materialpriset. I denna kostnad kan även mjuka parametrar som är erfarenhetsbaserade ingå, till exempel spill- och inkurransmaterial. En utförligare beskrivning om enhetskostnader finns i avsnitt 5.4.
Formeln för uträkning av materialkostnader ser ut på följande sätt [33]:
Materialkostnad = Teoretisk mängd × Åtgångstal × Enhetskostnad (5.1)
Ett annat sätt för att bedöma materialkostnaden är att skicka ut offertförfrågningar direkt till leverantören, något som vanligtvis sker för exempelvis dörrar och fönster [33].
Arbetslön Arbetslönen är allt som oftast tidsbaserad och beräknas vanligtvis genom att pro-
duktionstiden uppskattas med antalet enheter som ska produceras och en specifik enhetstid för produktionsmomentet. Denna enhetstid är oftast unik för varje företag som analyserar tidigare utförda arbeten med liknande karaktär för att bedöma tidsåtgången för arbetet [31]. En mer
Arbetslön = Enhetstid × Teoretisk mängd × (Lön inklusive Sociala avgifter) (5.2) Lönen kan I sin tur variera mellan olika anställda och specialiserade egenskaper. Det går till exempel att anta att en snickare är dyrare per timme än en dedikerad materialhanterare när det kommer till dennes aktiviteter. För att kunna göra en bedömning blir det därför intressant att jämföra lönekostnader med avgiften för en utomstående materialhanterare.
Lönen för en byggarbetare kan enligt Wikells sektionsfakta beräknas enligt tabell C.1 i bilaga C vilket är det procentuella lönepåslag som består av exempelvis semesterersättning. Grundlönen antas vara 175 kr/h och ett procentuellt påslag kan göras för sociala avgifter. Detta summerar till en lönekostnad på 300 kr/h [49].
Övriga kostnader Vid totalentreprenad kan även saker som projektering vara inkluderade i
entreprenadkostnaden vilket gör att kostnader för underentreprenad spänner sig något annorlun- da än vad som syns i figur 5.2 [31]. Även vid andra ansvarsfördelningar kan vissa engångskost- nader flyttas från byggherrekostnader till direkta kostnader. Noterbart är även att kostnader för arkitekter och konsulter ibland kan räknas som direkta kostnader i vissa avseenden [13].
5.3.3 Arbetsplatsomkostnader (APO)
APO-kostnader inkluderar gemensamma kostnader vid byggarbetsplatsen. Detta kan vara att entreprenören behöver hyra in sig på en hiss eller maskin samt kostnader för städning och sanitet. Om entreprenören även behöver tillhandahålla arbetsledning för egna samt underentre- prenörens resurser inkluderas även dessa kostnader i denna kostnadspost [31]. Gemensamt för arbetsplatsomkostnader är att de inte går att hänvisa till någon specifik byggdel. Detta för- svårar en kostnadsdelning utifrån utnyttjandegrad. Det vanliga för mindre projekt är att ett APO-pålägg bestående av 25% av de direkta kostnaderna. Noterbart är att de gemensamma kostnaderna både kan vara tidsberoende och icke-tidsberoende beroende på utförandeform [13]. Ett annat sätt som används i kalkyleringsboken Wikells sektionsfakta är ett procentuellt påslag på den beräknade lönen. Detta påslag består av olika tillägsavgifter som totalt kan uppgå till 252%. Denna inkluderar även ett 10% påslag för spill och svinn. De olika tilläggen redovisas i appendix D. Dessa tillägg måste exkluderas ifall de redovisas på en separat post. Tabellen finns i sin helhet i appendix D [49].