Standardiserade mätetal för effektivisering

Ett problem som uppkommit under tidens gång är bristen på vedertagna mätmetoder. Under studiens empiriska studier har bemötande av ett mer logistiskt tankesätt i byggindustrin motta- gits med blandad entusiasm. Många menar idag att det helt enkelt inte går att jämföra projekt med varandra då karaktären skiljer sig allt för mycket. En bidragande orsak till detta anses vara att branschen inte har vana att se produktionssystem utifrån en kedja av olika aktiviteter som innehåller olika grader av slöseri och värdeskapande. Reduktion och eliminering av slöseri skulle innebära att produktionskostnader bara skapas för aktiviteter som direkt bidrar till kundvärde. Kvantiteten och potentialen i vad som faktiskt tillför kundvärde och vad som är att betrakta som slöseri är något som påvisades av studierna presenterade i avsnitt 4.5. Dessa studier sorterade och kategoriserade arbetsmomenten på en byggarbetsplats utifrån vad som direkt bidrog till att byggnaden producerades. Ett problem med dessa studier är att arbetet inte kategoriserats base- rat på aktivitetstyp. Ett exempel är materialhantering som utan en logistikentreprenad bestod av 13% av totala arbetstiden. Denna siffra inkluderar dock inte de omkringliggande tiderna för momentet materialhantering. Till exempel är det troligt att vid arbetsmoment som mottagning och lossning även innefattar tid för väntan som är att betrakta som rent slöseri. Det är därför troligt att om en fördelning för slöseri gjordes till andra momentbaserade tider skulle de 13 procenten för materialhantering ligga något högre än vad som studien visar.

I analysdel 7.2 fördelades rent slöseri ut beroende på momentens storlek. Detta innebär att alla moment ansågs innehålla lika mycket slöseri oberoende av karaktär. I verkligheten är det dock troligt att situationen ser annorlunda ut. Att transportera material genom flaskhalsar som till exempel bygghissar eller inväntat anlöp bidrar troligen till en större del av det totala slöseriet än till exempel arbetsplanering.

Detta bidrar till att en bedömningen över logistikentreprenadens positiva bidragande riskerar att reduceras, samt att oenigheter kan uppstå vid bedömning av olika aktiviteters bidragande till icke-producerbar tid. För att kunna göra en korrekt bedömning över arbetsmomentens om- fattning blir det därför viktigt att ta i beaktande de slöserier som olika aktiviteterna bidrar till. Detta då även dessa skulle bidra till ett minskat slöseri om aktiviteterna tilldelades en annan ak- tör. En högre detaljgrad skulle även underlätta bedömningen för hur olika typer av byggprojekt berörs av en logistikentreprenad då en kategorisering inte nödvändigtvis behöver vara baserad på byggnadstyp utan kan lika gärna baseras på typ av mottagnings- och transportförutsättningar. Denna studie anser därför att det för en korrekt bedömning och reducerat missförstånd kommer krävas skapande av ett gemensamt och allmänt accepterat mätetal. Ett exempel skulle vara ifall fokus låg på en detaljnivå som tillåter att se aktiviteters totala bidragande till icke- värdeskapande tid, oberoende ifall den tiden är relaterad till rent eller tvingat slöseri.

Slutsats

I detta kapitel kommer resultaten från den empiriska undersökning och analysen att presenteras. Frågeställningen presenterad i kapitel 1 kommer ligga till grund för de slutsatser som tas upp för att uppfylla arbetets syfte och påvisa de effekter som tredjepartslogistik för med sig i byggindustrin.

8.1 Besvarande av ursprunglig frågeställning

I arbetets inledande kapitel togs en frågeställning fram för att styra inriktningen på den un- dersökning som gjorts, dels genom en litteraturstudie samt en empiriska undersökning. Nedan besvaras frågorna i kronologisk ordning.

Vilka aktiviteter och typer av kostnader ingår i kalkyleringen av byggentreprena-

der? Förutom producerbar tid så ingår arbete med provisorier, materialhantering och lossning.

Tyvärr finns liten kunskap hur stor del av dessa aktiviteter som utgör den totala entreprenadsti- den. Enligt tidigare studier ska materialhanteringen bestå av cirka 14% och i studiens empiriska undersökning bedöms denna vara mellan 9-13%. Utöver denna tid är det troligt att dold vän- tetid ligger gömd under dessa aktiviteter i enhetstiden. Vid en jämförelse mellan enhetstiders uppbyggnad och logistiska mätetal framkom att enhetstider enligt dess definition inte innehåller någon tydlig del för så kallade slöserier. Tidigare studier har visat att slöserier kan uppgå till mellan 40-50% av den totala byggtiden. Det är därför troligt att aktiviteter kopplat till mate- rialhantering samt andra aktiviteter inkluderade i enhetstider innehåller åtminstone en viss del av dessa slöserier. Det är därför rekommenderat att se 9-13% som en pessimistisk uppskattning över materialhanteringens omfattning och därmed även vid en bedömning över hur stor inverkan en reducerad materialhantering skulle innebära.

Hur genomförs kalkyleringar av byggentreprenader idag? Enhetstider används gene-

rellt för att bedöma tidsunderlaget och enhetsmängder används för att bedöma materialåtgång- en. Nybyggnadslistan och Wikells är idag det mest använda datakällorna för att bedöma en entreprenads tidsåtgång. Det råder delade meningar om dessa tiders tillförlitlighet, men gene- rellt anses dessa tider ge en tillräckligt god uppskattning. En viss anpassning sker beroende på projektets karaktär.

En spillfaktor används för att beräkna den teoretiska mängden spill. Generellt sett är faktorn 10%, men beroende på materialets egenskaper kan den komma att ökas eller minskas.

Den vanligaste metoden att anpassa kalkylen när tredjepartslogistik utnyttjas är att justera enhetstiden rakt, alltså genom att skala av den uppskattade tidsvinsten utan att ta hänsyn till enhetstidens innehåll.

Vilken hänsyn tas idag till externa och interna logistikkostnader vid kalkylerna av

byggentreprenader? Idag sker upphandling av en logistikentreprenad på liknande sätt som

för andra byggentreprenader, alltså genom att en anbudsförfrågan skickas ut och behandlas som för en vanlig underentreprenad. Denna kostnad jämförs sedan via en omvandling av den tid som bedöms läggas på logistik för varje delaktig entreprenad. Tiden omvandlas till en kostnad som sedan läggs över på den nya logistikentreprenaden. Denna bedömning är idag mycket osäker och flera entreprenörer har därför valt att antingen avstå från en extern logistikentreprenad eller att ta den dubbla kostnaden för att i framtiden göra en bättre bedömning.

Flertalet av de interna logistikkostnaderna finns idag inbakade som moment i vedertagna enhetstider. Utöver dessa tidsbaserade kostnader räknas S-kostnader genom ett procentuellt påslag på den beräknade materialmängden. Det är även troligt att kostnader för maskin och arbetsledning också till viss del är beroende av logistik även om det idag är svårt att påvisa en direkt koppling.

Är det möjligt att urskilja liknande drag i företags kalkyleringsmetoder och finna

gemensamma nämnare? Vid kalkylering har det visat sig att vissa moment genomförs lika

oavsett projekt, exempelvis beräkningar av enhetsmängder och enhetskostnader. Trots att pro- jekt skiljer sig åt utförs kalkylering på liknande vis, även byggentreprenörer emellan, men där viss anpassning görs beroende på projektets förutsättningar. Ett exempel kan vara då ett arbete kommer innebära trånga utrymmen vilket försvårar för materialflödet och andra produktionsre- laterade moment.

Under vilka kostnads-/kalkyleringsposter ligger synliga respektive dolda logistik-

kostnader? Enligt den totalkostnadsmodell presenterad i kapitel 3 listas kalkylposterna i ta-

bell 8.1 där logistikkostnader finns synliga (s) respektive vilka kostnader som påverkar (p) kost- nadsposten storlek. De påverkande kostnadsposterna är idag inga som direkt finns i beaktande under kalkyleringsskedet.

Tabell 8.1: Placering av synliga logistikkostnader kopplat till kalkylposter

Täckningsbidrag APO Inbyggt material Arbetslön UE

Kapitalbindning p s p p Materialhantering p s p S-kostnader s p Störningar Administration s p 3PL-arvode p p p p s Övriga p p p p p

Hur kan effekten av en terminalbaserad logistiklösning integreras i kalkylen för att

belysa eventuella effekter på totalkostnaden? Tidigare studier har visat på att antalet

transporter till arbetsplatser kan minska med upp till 70% genom att använda en terminal. Effekten av detta innebär att antalet avbrott för byggarbetare som måste ägna tid åt avlastning av material minskar och att effektiv produktionstid kan öka med 30 minuter per dag vilket innebär en ökad produktionseffektivitet med 6%. Detta tros bero mestadels på att mindre tid behöver användas för att ta mot och leta upp material.

Andra studier som har inriktat sig på tredjepartslogistik och dess effekter vid inbärnings- tjänster visar på att värdeskapande tid totalt sett ökar med ungefär 20 procentenheter. I de fallen har inbärning- och uppdukningstjänster stått för det störst bidragande arbetet. Då bygg- arbetare vid en inbärningstjänst inte behöver ägna sig åt mottagning och lossning är det troligt att de positiva effekterna av mindre anlöp kommer att ha begränsad effekt utifrån en ytterli- gare ökning av den värdeskapande tiden. Detta är något denna studie hänvisar till förslag om framtida forskning i avsnitt 9.2 Det finns dock andra relevanta fördelar med mindre anlöp till byggarbetsplatsen.

De klart mest påverkbara kostnaderna för en entreprenad vid användandet av en logistik- leverantör är de kostnader som är tidsberoende. En uppskattning över vilka fördelar det finns med en tredjepartslogistiker finns i tabell 8.2.

Tabell 8.2: Summering av kostnadsbesparing

Ökning av värdeskapande tid 10% 15% 20% 25%

Tabellen visar endast de direkt påverkande effekterna vid användning av en logistikentre- prenad. Utöver dessa är det troligt att det finns andra stora fördelar som tyvärr inte går att kvantifiera i dagsläget. Dessa är bland annat tidigare färdigställande, minskad hantering av spill och svinn, möjligheten till högre leveranssäkerhet och förmontering vid terminal. Tabell 8.2 ska därför ses som en pessimistisk uppskattning.

Den lämpligaste sättet att ta hänsyn till en ökad effektivitet anses idag vara att använda sig av justerade enhetstider. Dessa kommer medföra att de tidsbaserade kostnaderna kommer att justeras efter de nya förutsättningarna. Exempel på denna justering ges i avsnitt 7.2.

Diskussion

Detta arbete består av insamlad data kopplat med egna uppskattningar över hur tredjepartslogistik skulle kunna beräknas in i kalkylskedet. I detta kapitel kommer en diskussion föras om de resultat som intervjuer och studier har gett samt hur arbetets författare anser hur vägen till målet skulle kunna hanterats annorlunda. Dessutom ges förslag över framtida studier som kan bidra till mer kunskap om effekterna av tredjepartslogistik i byggindustrin.

9.1 Målsättning med arbetet

Detta arbete har ämnat att försöka hitta ett gemensamt område där bygg- och logistikperspek- tivet möts. Anledningen är att det idag verkar finnas en klar begränsning i hur logistiken angrips beroende på om det görs av en logistiker eller byggare. Troligt är att en väl utformad logistik kan komma att underlätta byggarbeten och att det finns en potentiella besparingar genom att ändra det befintliga arbetssättet. Trots att byggindustrin går igenom en utveckling finns fortfarande ett tankesätt som lever kvar i det förflutna.

Ett fokus har legat på att bryta ner de enhetstider som används vid kalkylering till dess beståndsdelar för att avgöra hur stor del som utgörs av materialhantering och andra aktiviteter vilket kan lyftas över på en tredjepartslogistiker. Tyvärr saknas kunskap i hur enhetstiderna är uppbyggda vilket gör det svårt att utföra en detaljerad analys över hur en justering skulle kunna göras för att skala bort delar som en tredjepartslogistiker övertar. Trots detta har en överskådlig bild över enhetstiderna skapats vilket kan ses i kapitel 7.