I denna del listas några av de centrala ord och begrepp som kommer att användas i studien.
3.2.1 Språk
Härunder förtydligas några av de termer kring elevernas språk och hur de används i den föreliggande studien:
Andraspråk och främmande språk
Ett andraspråk lärs ut till elever i det land där språket pratas. Undervisningen sker oftast på ett språk eleven inte förstår till en början. Då elever lär sig ett främmande språk sker detta ofta i ett land där språket inte pratas och eleverna blir undervisade på ett språk som de förstår. En elevs andraspråk, eller L2, behöver inte nödvändigtvis vara det andra språket de lär sig. Ofta har språkinlärare hunnit lära sig en eller två språk utöver sitt modersmål och är således redan flerspråkiga innan de ska lära sig svenska (Skolverket 2018:11). Det finns flera åsikter kring differentieringen mellan turordningen en språkinlärare lär sig ett språk, men i
denna studie syftar andraspråk på ”vilket språk som helst som tillägnats efter det att förstaspråket etablerats eller börjat etableras” (Abrahamsson, 2009:13ff).
Modersmål, första språk och starkaste språk
I denna studie förekommer förkortningen L1. Denna förkortning brukar användas i stället för modersmål, som ofta likställs med en persons första språk (Abrahamsson, 2009:13). För många elever är modersmålet inte alltid det språk de är mest kunniga i eller deras bästa eller starkaste språk. De kan till exempel ha gått i skola där undervisningen skedde på ett annat språk än modersmålet. Då är detta språk elevens skolspråk (Skolverket 2018:39, 121).
Målspråk
Denna term används för att beteckna det språk en elev håller på att lära sig, det vill säga det ”språkliga system som är målet för inlärningen” (Abrahamsson, 2009:14).
3.2.2 Ordböcker, lexikon och maskinöversättning
I denna studie används flera olika benämningar på verktyg som hjälper med bland annat rättstavning och ordförståelse. Härunder följer en snabb definition över samtliga beteckningar och hur de används i studien. En lista över de verktyg som nämns i studien och en överblick över de funktioner de erbjuder som är relevanta för undersökningen finns i avsnitt 6.1.2.
Ordböcker
Med ordböcker menas de böcker där orden förtecknas och beskrivs på ett och samma språk, till exempel en svensk-svensk ordbok (Svenska Akademiens Ordböcker [svenska.se], u.å.). I denna studie används ordböcker för att beteckna den tryckta versionen, av verktyget om inte något annat specificerats.
Lexikon
Denna resurs erbjuder en förteckning över ett språks ord som sedan beskrivs antingen på samma språk eller översätts till ett annat språk (Svenska Akademiens Ordböcker [svenska.se], u.å.). I denna studie benämningen lexikon att användas för de tryckta ordböcker som översätter orden till ett annat språk än svenska, om inget annat specificerats.
Maskinöversättning eller maskinstödd översättning
Enligt Nationalencyklopedin är definitionen för maskinöversättning: ”automatisk översättning med hjälp av dator” (Nationalencyklopedin1 [NE], u.å.). I denna studie kommer denna beteckning att användas för de digitala översättningsverktyg som nämns i studien. Vissa av dessa verktyg finns även som tryckta lexikon, som till exempel Nationalencyklopedin, och vissa finns endast i digital form, som GT.
3.2.3 Translanguaging
Translanguaging kan ses som både filosofi och pedagogik gällande flerspråkighet där ett av de primära syftena är att skapa lika värde mellan elevers språk. Det var
Cen Williams som myntade uttrycket och ansåg att man kunde använda barnens modersmål för att bygga upp deras andraspråk, och vice versa (Garcia & Wei, 2014:
64). Detta gjorde man genom att se till att output och input växlades mellan språken (Svensson, 2018: 1); till exempel, ifall en elev läser en text på svenska men diskuterar den tillsammans med andra på sitt modersmål.
Det finns många sätt och grader av tillämpning av translanguaging i klassrummet.
Det mesta grundläggande konceptet handlar om att inte ha ett enspråkigt klassrum där det dominanta språket är normen och där användandet av andra språk är ovanligt, avvikande eller till och med förbjudet (Cummins, 2017: 265; García &
Seltzer, 2016: 21). Syftet med translanguaging är att eleverna ska kunna använda sig av sitt modersmål i tandem med sitt andraspråk för att utveckla båda i en dynamisk relation i klassrummet (García & Seltzer, 2016:21). Tvåspråkiga projektarbeten är ett annat sätt som dessutom ger eleverna en chans att känna att de faktiskt har lingvistiska kunskaper, även om deras kunskaper i just andraspråket inte är lika långt komna som modersmålet (Cummins, 2017:265, 272ff). Det handlar om att utnyttja de språkkunskaper eleverna redan besitter, eller elevernas språkliga repertoar som García och Seltzer (2016) kallar det, och att de får bekräftelse för sin språkliga förmåga. På detta sätt uppmuntras eleverna dessutom att använda sig av mer avancerade strukturer och mer varierat ordförråd i andraspråket än de skulle ha gjort ifall de skulle ha skrivit berättelsen med utgångspunkt i det andra språket (Cummins, 2017: 275).
Cummins förespråkar den viktiga rollen översättningen har i underlättandet av språkinlärarens skriftspråksutveckling. (Cummins, 2007:238; Cummins, 2017:272ff). Cummins förklarar också vilken positiv effekt erkännande, bekräftelse och uppskattning en elevs tidigare erfarenheter, kunskaper och språkliga färdigheter har på en andraspråksinlärares språkliga, men också personliga utveckling. Om en språkinlärare får tillfälle att dra nytta av de förkunskaper hen besitter via L1 för att sedan också stötta sin utveckling i L2 leder detta till identitetsbekräftande. I sin tur leder detta till större engagemang och utveckling hos eleven (Cummins, 2017:262; Cummins et al., 2015:556). Enligt PISA undersökningar har en elevs engagemang en mer betydande roll i en elevs skolresultat än dennes socioekonomisk bakgrund (Wedin, 2017:47f; Cummins, 2017:95ff). Andraspråksforskaren Åsa Wedin skriver att då verksamheten stödjer flerspråkighet förhöjs elevers ”möjligheter till aktörskap och att hävda expertis”
(2017:49).
En guide för translanguaging yrkar att alla barn i ett klassrum bör ha tillgång till lexikon på deras starkaste språk (Celic & Seltzer, 2013:92ff). Celic och Seltzer som framställde guiden påpekar också att i ett flerspråkigt klassrum är ordböcker en god resurs så länge de inte överanvänds. Speciellt i skrivuppgifter har tvåspråkiga ordböcker en viktig roll, men det är dock svårt för eleverna att hitta rätt ord för rätt kontext. Eleverna behöver mänsklig hjälp för att fixa till de grammatiska och semantiska fel som görs (Tsai, 2019: 511ff).